Oacceptabelt sena beslut
om skolpeng

Fredagen den 16 mars ringer en förtvivlad rektor och ägare av en friskola i en mindre svensk kommun till Friskolornas riksförbund. Samma morgon har hon fått årets skolpengsbeslut från kommunen; en minskning av föregående års belopp med 8 000 kronor per elev och år. Dessutom vill kommunen ha tillbaka de pengar som redan hunnit betalas ut sedan årsskiftet. Enligt brevet måste skolan betala tillbaka 675 000 kronor – ett krav som de inte får ställa enligt förvaltningslagen. Som av en händelse är kommunens tjänstemän oanträffbara på telefon just denna dag. Växeln meddelar att de är på utbildning.

Tyvärr är exemplet ovan inte unikt. För någon vecka sedan meddelade en annan av våra medlemmar, en av de största skolkoncernerna som har verksamhet i stora delar av landet, att de fortfarande väntar på besked om hur mycket pengar de ska få för 2012 i 37 procent av kommunerna där de är verksamma. För gymnasieskolorna är situationen ännu värre, där saknas beslut i 39 procent av kommunerna.

Enligt skolförordningen ska kommunen fatta beslut om skolpengen innan det nya budgetåret börjar den 1 januari. Ändå är det en stor del av kommunerna som mer eller mindre regelmässigt ignorerar lagstiftningen och låter beslutet dra ut på tiden, så att en stor del av vårterminen har gått innan huvudmännen får veta vilken budget de har att röra sig med. Följden blir att friskolorna ställs inför ett närmast omöjligt val – chansa och planera utifrån det man hoppas få, eller snåla för säkerhets skull.

Kommuner som misslyckas att fatta beslut i rimlig tid kan i dag göra detta utan att behöva riskera någon typ av sanktioner. För en drabbad friskola är den enda formella åtgärden att JO-anmäla, men det är en mycket utdragen process som kan ta flera år att driva och inget som kan förbättra situationen här och nu.

Även riksprislistan, som fastställer skolpengen för friskolor som tar emot elever från en kommun som inte själv ordnar motsvarande utbildning, blir missvisande. Riksprislistan fastställs i januari. Enligt Skolverket saknades uppgifter från 31 procent av kommunerna inför fastställandet av 2012 års riksprislista.

För de kommunala skolförvaltningarna borde de sena besluten också innebära svårigheter. Frågan är hur man löser dem – genom att strunta i budgeten och helt enkelt planera utifrån vad man tycker att man borde få? Och om skolorna då överskrider budget, tvingas de kompensera det med tuffa besparingar nästa år, eller avskriver kommunen underskottet? Om man väljer den senare vägen blir villkoren väldigt olika för fristående skolor jämfört med kommunens egen verksamhet.

Det är helt orimligt att kommunerna kan fortsätta bryta mot regelverket genom att dra ut på sina skolpengsbeslut så länge som de gör i dag. Problemet behöver granskas närmare och Skolverket måste få sanktionsmöjligheter mot syndarna.

Cecilia Nykvist, vd Friskolornas riksförbund
Susanne Johansson Hedström, förbundsekonom, Friskolornas riksförbund