Nytt miljöförslag sätter vattenkraften på spel

Miljö. Svenskarna gillar sin vattenkraft. Ändå sätts landets mest mångsidiga energikälla och miljardbelopp nu på spel på ett unikt sätt, skriver Kjell Jansson på Svensk Energi tillsammans med Mikael Odenberg på Svenska kraftnät.
Kjell Jansson m fl , Svensk Energi
Annons

Enligt SOM-institutets mätning från 2012 så vill 43 procent av svenskarna satsa mer på vattenkraft de närmaste 5-10 åren och 44 procent ungefär som i dag. Endast 6 procent vill satsa mindre eller avstå från vattenkraft. De förslag som Vattenverksamhetsutredningen lämnat i sitt delbetänkande går i helt motsatt riktning. Dessutom innebär förslaget att regeringen lämnar ifrån sig ansvaret för energipolitiken till tjänstemän på landets länsstyrelser. Vi är många som förvånas över detta höga spel med landets mest mångsidiga energikälla.

Vattenkraften började byggas ut för över 100 år sedan och möjliggjorde elektrifieringen och industrialiseringen av Sverige. Elen kan på så sätt sägas ligga till grund för det samhälle och välstånd vi har i dag. Vattenkraften, tillsammans med kärnkraften, är det som gjort det möjligt för Sverige att ha ett av världens renaste elsystem med mycket låga klimatpåverkande utsläpp och en stor andel förnybar elproduktion. Det är detta som nu riskeras.

Senast i maj 2014 ska Vattenverksamhetsutredningen (Vvu) ge förslag på hur svensk vattenkraft ska leva upp till de krav som ställs i EU:s ramdirektiv för vatten och i den svenska miljöbalken. I delbetänkandet som olika remissinstanser nyss lämnat svar på, bland andra Svensk Energi och Svenska kraftnät, så föreslås en så långtgående åtgärd som att alla kraftverk sannolikt tvingas söka helt nya tillstånd för sin verksamhet på egen bekostnad. Detta innebär att verksamheten ska prövas enligt miljöbalken som om ett kraftverk aldrig funnits på platsen. Något som riskerar att vattenkraftverk oavsett storlek tvingas stänga. Antingen på grund av att de med dagens mått mätt inte bör finnas på de platser där de ligger, eller för att kraftverksägarna inte har råd med de långdragna processer som kan krävas för att få ett nytt tillstånd. 

Annons

Förespråkare för förslaget menar att vi överdriver risken med en lag om ny prövning av vattenkraft. De menar att det inte finns någon risk för att större kraftverk försvinner. Att det finns lagar som skyddar dem. De säger att det inte är ”rimligt” att mer än några procent hotas. Att det inte handlar om den viktiga reglerkraften. 

För det första: Varje anläggning ingår i ett komplext system. Många kraftverk är sammanlänkande och även små kraftverk har en viktig roll i helheten. Vattenkraftens reglerfunktion är helt nödvändig för en stabil och säker elleverans till samhället. Behovet av reglerförmåga ökar dessutom med en växande andel väderberoende och förnybar elproduktion. Vi anser att utredningen missat att analysera konsekvenserna av ett eventuellt tapp av reglerkraften. Förväntad framtida nederbörd är ett klent argument då det inte finns någon garanti för var nederbörden faller, eller om den kommer som snö eller regn, vilket är av största vikt.

För det andra: Om vi vänder på resonemanget: om en lag säger att all vattenkraft inte bara kan utan ska prövas som ny, vem är det då som ska avgöra vad som är "rimligt"? Hur garanteras att bara en viss mängd vattenkraft stängs? Indirekt anser utredaren att denna politiskt känsliga rimlighetsbedömning i realiteten ska läggas på tjänstemän på länsstyrelsernas miljöenheter. Varför denna jätteapparat för att kräva ny prövning? Det handlar om nästan 2 000 kraftverk och kostnaden för detta måste tas ut någonstans. I slutänden är det den svenska elkunden som får betala – dels för juridiska kostnader, dels i minskad produktion vilket också går i samma riktning. 

Syftet med lagförslaget är att säkerställa att svenska vatten lever upp till miljökrav enligt svensk lag och EU-lag. Detta menar vi, och vi har stöd av ledande vattenlagsexperter, kan klaras av inom befintligt system för omprövning. Det finns inga andra verksamheter, som funnits i årtionden – ja, sekel – och dessutom med en kritisk roll för hela samhället vars verksamhetstillstånd riskerar att upphävas. Att villkor för verksamheten anpassas med tiden är självklart. Men att hela verksamhetens existens ifrågasätts och ska prövas på nytt - det är helt unikt i och med detta förslag och hotar rättssäkerheten, vilket också Advokatsamfundet påpekar i sitt remissvar.

Självklart ska även vattenkraften anpassa sin verksamhet efter moderna miljökrav. Även om det sällan uppmärksammas, arbetar branschen sedan länge med att minska sin miljöpåverkan med inriktningen att främja den biologiska mångfalden, utan att påtagligt begränsa anläggningarnas elproduktion och bidrag till balanshållning av kraftsystemet. Om ett intensifierat miljöarbete behövs för att leva upp till EU-krav och miljöbalken, kan det regleras inom befintligt system för omprövning och utan att riskera befintlig vattenkraftproduktion. Omprövningar sker ju redan i dag i enlighet med miljöbalken.

En annan viktig aspekt är att det parallellt pågår flera andra utredningar och projekt i vattenfrågan: Havs- och vattenmyndighetens arbete, tillsammans med Energimyndigheten, om nationell strategi för åtgärder inom vattenkraften och Miljömålsberedningen om en långsiktig och hållbar vattenpolitik. Dessutom ny lagstiftning inom dammsäkerhet och frågan om fastighetstaxering av vattenkraftverk. 

Det är av största vikt att det sker en samordning mellan dessa initiativ. Eventuella förslag till regelförändringar måste innehålla heltäckande och realistiska samhällsekonomiska analyser. Eventuella förändrade regelverk måste föregås av en analys, där vattenkraftens bidrag till vår klimatneutrala elproduktion och förmåga att balansera vårt elsystem vägs mot den miljönytta man vill uppnå. Allt kan inte vara viktigast samtidigt. Vi måste våga prioritera. 

Vattenverksamhetsutredningen måste i sitt fortsatta arbete analysera det befintliga systemet för omprövning av vattenverksamheter som sker i enlighet med miljöbalken och överväga vilka ändringar som kan behövas för att åstadkomma ett effektivare system. Vi anser att ett omprövningssystem tillgodoser såväl miljöbalkens hänsynsregler som Sveriges skyldigheter enligt EU-rätten. Att inte undersöka detta alternativ först, innan man föreslår en så drastisk åtgärd som ny prövning, är en misstolkning av uppdragets omfattning och inriktning. Och riskerar att kosta skattebetalarna miljarder vid återtagande av tillstånd.

Fler artiklar om Infrastruktur

Idag 16:39

Samverka för fler gröna trähus

Lena Ek m fl, Ordförande Södra skogsägarna fd Miljöminister(C)
22 augusti

Byggarna behöver se över sin egen verksamhet

Håkan Sörman & Kurt Eliasson, vd SKL / vd SABO
22 augusti

”Frigör grön mark för bostäder”

Johan Bobert m fl, vd för PR- och public affairs-byrån Deliberately
19 augusti

Är det bara i byggbranschen lönerna ska sänkas?

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier
18 augusti

EU:s högsta byggpriser måste pressas

Håkan Sörman & Kurt Eliasson, vd SKL / vd SABO

Senast publicerat

Idag 16:39

Samverka för fler gröna trähus

Lena Ek m fl, Ordförande Södra skogsägarna fd Miljöminister(C)
Idag 12:54

”Fjärrvärmen behövs för att klara energimålen”

Erik Dotzauer, ansvarig för styrmedelsfrågor, Fortum Värme
Idag 05:45

”Prata om den riktigt farliga korruptionen”

Helena Sundén, generalsekreterare Institutet Mot Mutor (IMM)
Idag 05:45

”Wikström missar målet om jämlik hälsa”

Stig Nyman, ordförande Handikappförbunden

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här