Nya lagen kan leda till bakslag för kollektivtrafiken

Infrastruktur. Sverige står inför stora utmaningar när det gäller att förmå fler att resa kollektivt. Tyvärr försvåras arbetet av den nya kollektivtrafiklagen som trädde i kraft vid årsskiftet. Tid och kraft måste nu ägnas åt att lösa de problem som lagen ger upphov till istället för att fortsätta att utveckla trafiken.
Anders Ygeman mfl, Riksdagsledamot (S), ordförande Trafikutskottet

Lagen innebär att alla fritt får etablera kollektivtrafik som drivs på helt marknadsmässiga villkor. Privata aktörer måste anmäla när en ny linje startar eller upphör men framförhållningen är endast några veckor. I övrigt ställs inga krav på tillgänglighet eller alternativa drivmedel. För den offentligt upphandlade trafiken gäller istället att varje upphandling måste föregås av beslut om allmän trafikplikt, vilket måste gå att härleda till det regionala kollektivtrafikförsörjnings-programmet och därutöver annonseras enligt EU-direktiv. Det innebär en framförhållning om flera år.

Den nya lagen begränsar därmed det offentliga medan privata aktörer ges möjlighet att med mycket kort varsel starta eller upphöra med kollektivtrafik. Hur menar regeringen att det bidrar till att utveckla trafiken?

Många frågor kring lagen är ännu obesvarade. Alla aktörer ska till exempel ha konkurrensneutral tillgång till infrastruktur såsom hållplatser och biljettsystem. Vem ska ges företräde när det finns en kapacitetsbrist? Dagens infrastruktur har tillkommit genom betydande offentliga investeringar. Frågan är därför hur skälig ersättning för detta ska kunna utgå.

Annons

I Stockholm har SL arbetat i flera år med ett nytt biljettsystem. Det vill Svenska Bussbranschens förbund ha tillgång till. Får SL sälja tillgång till systemet till marknadspris eller ska lagens krav på konkurrensneutralitet förstås som att SL måste upplåta tillgång till systemet till priset av de kostnader man direkt kan påvisa?

Nya eller upprustade spår är ofta samhällsekonomiskt lönsamma. Det förutsätter dock att en del av resandeunderlaget inte under en besvärlig byggtid kan lockas att åka med en privat busslinje. Även om spårtrafik i regel är populär så är det alltid svårt att locka tillbaka resenärer. Tror regeringen att kommuner och landsting ska våga investera i spårtrafik med så osäkra förutsättningar?

I Stockholms län har den första privata busslinjen startat. Det vänder sig till arbetspendlare i rusningstid. Med största sannolikhet kommer de som nu väljer den nya bussen istället för SL att avstå från att köpa SL-kort och ta bilen vid övriga resor. Det innebär mer bilism och mindre biljettintäkter till SL. Om fler liknande linjer dyker upp så försvåras möjligheten att vinna marknadsandelar från bilen. Det kan ge högre priser och ett sämre trafikutbud.

Även med den nya lagen finns dock möjligheter att agera för sammanhållen trafik. Då krävs att den regionala trafikmyndigheten agerar proaktivt och fortsätter att starta efterfrågade linjer inom ramen för ett sammanhållet biljettsystem. Då kan den offentligt upphandlade trafiken fortsätta att locka nya resenärer som ger ökade biljettintäkter som kan finansiera trafik som inte är lika lönsam. Reaktionen på lagen ser olika ut i olika delar av Sverige. I Stockholms län verkar den politiska majoriteten tyvärr välkomna att privata företag tar över de lönsamma sträckorna.

En mycket stor del av kollektivtrafiken i Sverige drivs redan i dag av privata företag. Deras erfarenheter och kunskap behövs. För att garantera samordning mellan trafikslag och ett prisvärt och effektivt utbud vill vi att det offentliga har det organisatoriska och finansiella ansvaret. Ska vi nå målet om fördubblat kollektivtrafikresande till 2020 och minska transportsektorns klimatpåverkan behövs ett sammanhållet kollektivtrafiksystem. I sin nuvarande utformning bidrar den nya kollektivtrafiklagen inte till detta.

  • Anders Ygeman mfl, Riksdagsledamot (S), ordförande Trafikutskottet
  • Erika Ullberg, Landstingsråd (S) Stockholm, 2:e vice ordförande AB SL

Relaterade artiklar

8 oktober 2013
Anders Knape och Pia Kinhult
18 juni 2013
Annelie Enochson med flera
7 februari 2013
Catharina Elmsäter-Svärd
5 april 2012
Lotta Finstorp
30 december 2011
Niklas Kåvius
27 december 2011
Anna Grönlund

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
671 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Infrastruktur

15 april

Tågexperter: Den svenska järnvägen har havererat

Åke Nilsson m fl, fd vd Asea Traction AB
10 april
8 april

Så får vi sund konkurrens på bostadsmarknaden

Stefan Dahlgren, vd CM-bolagen
3 april
2 april

Infrastrukturskulden bromsar tillväxten

Peter Jeppsson, Transportgruppen

Senast publicerat

Igår 05:35

Jag känner sorg över välfärdens omsorg

Mattias X Lundberg, välfärdsföretagare, Umeå
16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
16 april

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
15 april
15 april

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova