Nya badhus ställer krav på både miljön och ekonomin

Omkring hälften av Sveriges 400 badhus och simhallar kommer att behöva bytas ut eller renoveras under den närmsta tioårsperioden. De når då den övre gränsen för den beräknade livslängden för badhus som är 50 år. När kommunerna nu måste satsa mångmiljonbelopp på nya badhus är det viktigt att bedöma badhusprojekten utifrån hela livscykeln för att få både ett helhetligt ekonomiskt perspektiv och hållbart miljöperspektiv. Det kan lätt glömmas bort när man bara ser till själva grundinvesteringen i ett nytt badhus. En rapport från Timbro visar också att byggkostnaderna när svenska kommuner renoverar eller bygger nya badhus tenderar att bli två-tre gånger högre än vad man initialt uppskattat.

I dag tas det flera initiativ till att se på de miljömässiga hållbarhetsaspekterna vid samhällsplanering och byggnation. De beslut om konstruktion och energilösningar som genomförs får givetvis en stor betydelse då byggnader har en lång livstid. Just badhus kan man förvänta sig att ha en livslängd på omkring 30 till maximalt 50 år.

Fokus ligger ofta på kapitalkostnaden vid nybyggnation. Men det är naturligtvis en skyldighet mot skattebetalare att redovisa den faktiska kostnaden för byggnaden över tid. Där svarar energi och fastighetsskötsel för cirka 35 procent av den totala kostnaden med dagens energipriser och det är dessutom rimligt att anta att energipriserna kommer att öka i framtiden. Då byggnaden kommer att stå och vara i drift i 30 år eller mer är det givetvis med detta som grund som byggnadens miljöpåverkan och ekonomi ska bedömmas.

Byggnadsfysiskt och driftmässigt så är badhusen mycket speciella och svåra med en hög energianvändning och vatten i byggnaden. Ytterligare en komplikation med badhus är användningen av klor som i dag används för att ta bort bakterier i badvattnet. En del av problemen med användningen av klor är att det bildar hälsoskadliga ämnen som kloraminer. Därigenom påverkas luftkvaliteten negativt för personal och badgäster. Kloret är ett mycket reaktivt ämne och åldrar dessutom byggnaden och andra delar i ett badhus som till exempel pumpar, ventiler och rör.

För att möta behovet inför den kommande byggnationen av badhus, som enligt Timbros rapport många svenska kommuner står inför den närmsta tioårsperioden, startade vi för ett halvår sedan forskningsprojektet Aktiva badhus. Tillsammans med entreprenörer och kommuner tar vi fram planer för hur byggnation och drift av badhus ska genomföras på ett så miljö- och hälsomässigt samt ekonomiskt hållbart sätt som möjligt. Vid planeringen av de nya badhusen kan en svensk anpassning av det europeiska miljöklassificeringssystemet för byggnader, BREEAM, användas. Fokus ligger på energi, vattenrening, vatten- och kemikalieanvändning och byggnadskonstruktionens påverkan på såväl miljö som den totala ekonomin ut ett livscykelperspektiv.

Resultaten från projekten visar redan på stora energibesparingspotentialer som både ger mindre miljöpåverkan och sparar skattebetalarnas pengar. Bättre ventilations- och vattenreningslösningar minskar också vattenanvändningen och minimerar problemen med användningen av klorbaserade desinfektionsmedel i badhusmiljön. En del av projektresultaten kommer även att kunna användas inom andra fastighetsbestånd, speciellt när det gäller energisimulering och energioptimering av fastigheter.

Det är viktigt att kommunerna nu tar med alla långsiktiga effekter i kalkylerna när nya badhus ska planeras, eftersom byggnaderna kommer att påverka både ekonomin och miljön under en lång tid framöver.

Jonas Röttorp mfl, IVL Svenska Miljöinstitutet
Anna Widheden, IVL Svenska Miljöinstitutet
Stephen Jones, Leasure Jones AB
Evelina Enochsson, Hifab