Annons

Norrlandspolitiker tvingar kvinnor till sena aborter

| Johanna Mannung
Att Norrlandslandstingens regelverk kring ofrivillig barnlöshet är skrämmande och inhumant har visat sig gång på gång. Men det är inte bara ofrivilligt barnlösa, cancersjuka och lesbiska par som drabbas av ett regelverk som mer syftar till att exkludera än att ge vård. För par som är bärare av svåra genetiska sjukdomar innebär regelverket i vissa fall ett tvång att genomföra sena aborter – helt i onödan.
Johanna Mannung Fd vice ordförande patientföreningen Barnlängtan
Ämnen under Sjukvård

Att få ett barn med vissa sällsynta genetiska sjukdomar är för många bärare av genen inte ett alternativ, då det rör sjukdomar som är mycket smärtsamma och oftast dödliga. Exempel är bland annat duchennes muskeldystrofi och kongenital dystrofia myotonika, som båda är sjukdomar där alla muskler blir allt svagare. Sjukdomarna har ofta dödlig utgång innan barnet blivit vuxet, ibland till och med innan förlossningen.

För par som är bärare av gener som leder till svåra genetiska sjukdomar finns det en behandling som inkluderar ett gentest. Detta test kallas PGD, preimplantatorisk genetisk diagnostik. Det handlar alltså om en kombination av IVF (provrörsbefruktning) och gentest, vilket kan säkerställa att man återför ett embryo till livmodern som inte är bärare av genen för just den sjukdomen. Sjuka embryon leder därigenom inte till en graviditet, utan alla graviditeter leder till barn som inte är bärare av sjukdomen.

Lagstiftningen ställer stränga krav på när PGD får användas för att säkerställa att det inte blir något missbruk. Det är bara vid svåra sjukdomar och bara på universitetssjukhus som behandlingen får genomföras. Därigenom går det inte att betala själv för PGD på privatkliniker i Sverige.

Annons

PGD är helt förbjudet av landstingspolitikerna i de fyra Norrlandslandstingen. Oavsett sjukdom och oavsett situation genomför landstinget aldrig behandlingen.

Alternativet för par som önskar ett barn och som är bärare av genen är att bli gravida på naturlig väg. Därefter får de vänta tills det är möjligt att genomföra moderkaksprov eller fostervattensprov, vilket först är i andra trimestern. I praktiken innebär detta att de flesta par får besked om fostret är friskt eller sjukt mellan vecka 15 och vecka 20, varefter de behöver genomföra en abort om fostret är sjukt. En så sen abort innebär en förlossning, där kvinnan behöver föda fram det skadade fostret. Nästan halvvägs genom graviditeten har många fått en synlig mage, börjat känna fosterrörelser och behövt berätta för sin omgivning. För de flesta är att tvingas till en sen abort mot sin vilja oerhört traumatiskt och många går igenom en djup kris på samma sätt som föräldrar som förlorat ett barn.

Att tvinga paren genom det här förfarandet bara för att politikerna tycker så är etiskt fel på många plan. Det är ett oetiskt agerande mot paren, som traumatiseras till följd av okänsliga politiska beslut. Att förhindra en graviditet är etiskt bättre än en sen abort, hur välmotiverad och nödvändig aborten än är. Slutligen är det ett oetiskt hanterande av skattepengar. PGD är visserligen inte en billig metod, men för de flesta par som tvingas genom en sen abort är sjukskrivningskostnaderna (ibland för flera månader) och kostnaderna för sjukhusvård betydligt högre än vad behandlingen skulle ha kostat.

Beslutet att helt förbjuda PGD i Norrlandslandstingen är bara baserat på fördomar och okunskap. Under februari månad kommer Norrlandslandstingens regionsförbund att behandla ett underlag kring regelverk för fertilitetsbehandlingar där detta är en del, tillsammans med många andra förslag med likartade problem. Skrota det regelverket för gott! Norrlands barnlängtande bör få vård istället för förbud. 

Vad tycker du?

survey

Var med i debatten:
Skicka ditt inlägg här

Alla inlägg läses av Dagens Samhälles debattredaktör. Rubrik och eventuell ingress sätts av redaktören själv, men föreslå gärna en egen.

7 enkla skrivtips

  1. Du ska kunna ditt ämne väl.
  2. Välj en angelägen fråga, gärna kontroversiell.
  3. Beskriv problemet du vill belysa.
  4. Var konkret, slagkraftig och koncis.
  5. Ange möjliga lösningar.
  6. Rikta din kritik mot de som har ansvaret.
  7. Kräv att de träder fram och säger hur de tänker lösa problemet.

Skriv max 3500 tecken (inklusive mellanslag)

Ladda upp ditt debattinlägg

(word .doc(x) .rtf eller .txt)

Bilden bör vara i formatet JPG och ca 1-2 mb stor. (Bilden beskärs till 90x104 pixlar)

Alla inlägg läses av Dagens Samhälles debattredaktör. Rubrik och eventuell ingress sätts av redaktören själv, men föreslå gärna en egen.

7 enkla skrivtips

  1. Du ska kunna ditt ämne väl.
  2. Välj en angelägen fråga, gärna kontroversiell.
  3. Beskriv problemet du vill belysa.
  4. Var konkret, slagkraftig och koncis.
  5. Ange möjliga lösningar.
  6. Rikta din kritik mot de som har ansvaret.
  7. Kräv att de träder fram och säger hur de tänker lösa problemet.

Skriv max 3500 tecken (inklusive mellanslag)