När spricker kommunernas vindkraftsbubbla?

Infrastruktur. Det är riskfyllda kalkyler som står bakom besluten att investera i kommunal vindkraft i bland annat Värmdö, Upplands Väsby, Falköping och Staffanstorp. Många tecken tyder på att vindkraftsmarknaden är en bubbla som luften snart går ur.
Lydiah Wålsten , ansvarig för tillväxt- och miljöfrågor, Timbro

Den globala vindkraftsbranschen befinner sig i ett allvarligt läge. Sedan år 2008 har den stora danska världsledande vindkraftstillverkaren Vestas tappat nästan hela sitt börsvärde. Och det är ingen enstaka händelse. Trenden är tydlig. Renewable Energy Industrial Index samlar världens 30 största bolag inom förnyelsebar energi och indexet har tappat drygt 90 procent av sitt värde sedan 2008. Deutsche Bank och Nadaq OMX:s Cleantech Index samlar över hundra av världens ledande företag inom miljöteknik och förnyelsebar energi. Det har fallit med över 40 procent sedan starten 2010. Förklaringen till börsrasen är sänkta subventioner och minskad efterfrågan.

Samtidigt satsar fler och fler svenska kommuner på att själva bli ägare till vindkraftverk. I år beslutade Värmdö kommun att köpa vindkraft för 100 miljoner kronor, Upplands Väsby har lånat 47 miljoner för att köpa ett vindkraftverk och även mindre kommuner som Falköping och Staffanstorp har nyligen beslutat om investeringar i 50 miljonersklassen.

Drygt 4 procent av Sveriges totala produktion av vindkraftsel ägs i dag av minst 45 kommuner, men fler kommuner är intresserade. Enligt en undersökning som vindkraftsbolaget 02 har genomfört förs diskussioner i minst 50 ytterligare kommuner. Från branschen ser man offentlig sektor som en viktig investeringspart inte minst nu när den privata investeringsviljan trappas av.

Annons

Vindkraft är en stor investering för kommunen och blockerar betydande delar av investeringsutrymmet, men ses som en god affär. Kommunen kan sänka sin energiskatt genom att äga vindkraft, för om vindkraftverket inte drivs som näringsverksamhet blir det ingen skatt på den egna förbrukningen. Kombinationen av ett högt elpris och subventioner i form av så kallade elcertifikat har gjort vindkraft till en tillsynes säker investering för kommunerna. Det är också därför många politiska företrädare har valt att rösta för köp av vindkraft, trots att de själva kanske inte anser att det är kommunens kärnuppgift att producera el.

Men risken är nu stor att kalkylerna för kommunal vindkraft har varit glädjekalkyler. Kalkylerna har byggt på ett högre elpris och en högre certifikatsersättning. Elpriset har sjunkit och den ökade produktionen av el från vindkraftverk har pressat ner priset på elcertifikat. Sedan 2010 har ersättningen sjunkit rejält: 2010 var snittintäkten cirka 30 öre per kWh producerad förnyelsebar el, i år omkring 20 öre per kWh.

På börsen ser det mörkt ut för de svenska vindkraftsbolagen. Till exempel har Arise Windpower i år tappat mer än 30 procent av sitt börsvärde och Eolus Vind har tvingats bromsa sina expansionsplaner. För de kommuner som investerat mångmiljonbelopp indikerar denna börsutveckling att de har låst sig till en investering som är mycket riskfylld och som under lång tid framöver kan kosta kommunen mer än vad den ger tillbaka.

Det är ett högt spel med skattepengar. Men den avgörande frågan är om kommuner alls bör äga egen vindkraft. Det tillhör inte den kommunala kärnverksamheten, och det är tveksamt om kommunen besitter den kompetens som krävs för att driva vindkraftsverk. Redan i dag finns det uppgifter om kommuner som köpt på sig vindkraftverk och tänkt att de själva skall stå för drift och underhåll men inte haft kompetens att sköta uppdraget. Det har lett till kostsamma reparationer. I större skala har något liknande redan inträffat när det gäller den svenska bostadspolitiken och de miljonprogramsbostäder som nu på flera ställen lider av eftersatt underhåll. Risken är överhängande att stat och kommun i förening på liknande sätt skjuter notan på framtida generationer.

Kommuner menar att de genom att bli vindkraftsägare bidrar till kommunens mål om förnyelsebar energi. Men det argumentet haltar betänkligt. Om man är intresserad av att stärka kommunens gröna profil med mer förnyelsebar el kan det göras på andra sätt, som att köpa in det som kallas miljömärkt el från privata bolag. Det finns ingen anledning att kommunen, med skattebetalarnas pengar som insats, också ska stå för den affärsmässiga risken.

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
1119 har röstat hittills.

Fler artiklar om Infrastruktur

22 augusti

Stoppa inte Arlandas chans att utvecklas

Sten Nordin m fl, Stockholm Business Alliance
21 augusti

Skjut inte upp nödvändiga satsningar på järnvägen

Per Bondemark m fl, Näringslivets Transportråd
20 augusti

Bromma flygplats är avgörande för jobben

Daniella Waldfogel, Stockholms Handelskammare
19 augusti

Så försökte MSB stoppa storbranden

Helena Lindberg, generaldirektör MSB
19 augusti

Så försökte MSB stoppa storbranden

Helena Lindberg, generaldirektör MSB

Senast publicerat

Igår 14:24

Blunda inte för rasismen bland invandrare

Boris Benulic, småföretagare
Igår 12:44

Ylva Johansson offrar jobben för att få makt

Elisabeth Thand Ringqvist, Företagarna
Igår 09:18

Ta reda på vad MMA kostar samhället

Stig Knutsson, tekn dr
Igår 05:30

Varför ska kommuner bekosta äldrevården?

Björn Hasselgren, forskare KTH

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova