När spricker kommunernas vindkraftsbubbla?

Infrastruktur. Det är riskfyllda kalkyler som står bakom besluten att investera i kommunal vindkraft i bland annat Värmdö, Upplands Väsby, Falköping och Staffanstorp. Många tecken tyder på att vindkraftsmarknaden är en bubbla som luften snart går ur.
Lydiah Wålsten , ansvarig för tillväxt- och miljöfrågor, Timbro
Annons

Den globala vindkraftsbranschen befinner sig i ett allvarligt läge. Sedan år 2008 har den stora danska världsledande vindkraftstillverkaren Vestas tappat nästan hela sitt börsvärde. Och det är ingen enstaka händelse. Trenden är tydlig. Renewable Energy Industrial Index samlar världens 30 största bolag inom förnyelsebar energi och indexet har tappat drygt 90 procent av sitt värde sedan 2008. Deutsche Bank och Nadaq OMX:s Cleantech Index samlar över hundra av världens ledande företag inom miljöteknik och förnyelsebar energi. Det har fallit med över 40 procent sedan starten 2010. Förklaringen till börsrasen är sänkta subventioner och minskad efterfrågan.

Samtidigt satsar fler och fler svenska kommuner på att själva bli ägare till vindkraftverk. I år beslutade Värmdö kommun att köpa vindkraft för 100 miljoner kronor, Upplands Väsby har lånat 47 miljoner för att köpa ett vindkraftverk och även mindre kommuner som Falköping och Staffanstorp har nyligen beslutat om investeringar i 50 miljonersklassen.

Drygt 4 procent av Sveriges totala produktion av vindkraftsel ägs i dag av minst 45 kommuner, men fler kommuner är intresserade. Enligt en undersökning som vindkraftsbolaget 02 har genomfört förs diskussioner i minst 50 ytterligare kommuner. Från branschen ser man offentlig sektor som en viktig investeringspart inte minst nu när den privata investeringsviljan trappas av.

Annons

Vindkraft är en stor investering för kommunen och blockerar betydande delar av investeringsutrymmet, men ses som en god affär. Kommunen kan sänka sin energiskatt genom att äga vindkraft, för om vindkraftverket inte drivs som näringsverksamhet blir det ingen skatt på den egna förbrukningen. Kombinationen av ett högt elpris och subventioner i form av så kallade elcertifikat har gjort vindkraft till en tillsynes säker investering för kommunerna. Det är också därför många politiska företrädare har valt att rösta för köp av vindkraft, trots att de själva kanske inte anser att det är kommunens kärnuppgift att producera el.

Men risken är nu stor att kalkylerna för kommunal vindkraft har varit glädjekalkyler. Kalkylerna har byggt på ett högre elpris och en högre certifikatsersättning. Elpriset har sjunkit och den ökade produktionen av el från vindkraftverk har pressat ner priset på elcertifikat. Sedan 2010 har ersättningen sjunkit rejält: 2010 var snittintäkten cirka 30 öre per kWh producerad förnyelsebar el, i år omkring 20 öre per kWh.

På börsen ser det mörkt ut för de svenska vindkraftsbolagen. Till exempel har Arise Windpower i år tappat mer än 30 procent av sitt börsvärde och Eolus Vind har tvingats bromsa sina expansionsplaner. För de kommuner som investerat mångmiljonbelopp indikerar denna börsutveckling att de har låst sig till en investering som är mycket riskfylld och som under lång tid framöver kan kosta kommunen mer än vad den ger tillbaka.

Det är ett högt spel med skattepengar. Men den avgörande frågan är om kommuner alls bör äga egen vindkraft. Det tillhör inte den kommunala kärnverksamheten, och det är tveksamt om kommunen besitter den kompetens som krävs för att driva vindkraftsverk. Redan i dag finns det uppgifter om kommuner som köpt på sig vindkraftverk och tänkt att de själva skall stå för drift och underhåll men inte haft kompetens att sköta uppdraget. Det har lett till kostsamma reparationer. I större skala har något liknande redan inträffat när det gäller den svenska bostadspolitiken och de miljonprogramsbostäder som nu på flera ställen lider av eftersatt underhåll. Risken är överhängande att stat och kommun i förening på liknande sätt skjuter notan på framtida generationer.

Kommuner menar att de genom att bli vindkraftsägare bidrar till kommunens mål om förnyelsebar energi. Men det argumentet haltar betänkligt. Om man är intresserad av att stärka kommunens gröna profil med mer förnyelsebar el kan det göras på andra sätt, som att köpa in det som kallas miljömärkt el från privata bolag. Det finns ingen anledning att kommunen, med skattebetalarnas pengar som insats, också ska stå för den affärsmässiga risken.

Fler artiklar om Infrastruktur

Igår 13:15

”Nya bullerregler sätter boendes hälsa åt sidan”

Pia Pehrson mfl, advokat Foyen Advokatfirma
20 maj
20 maj

Bygg med trä - låt skogen knyta ihop Sverige

Per-Olof Wedin & Magdalena Andersson, vd Sveaskog & landshövding Västerbotten
11 maj
8 maj

Marknaden kan inte säkra framtidens elproduktion

Nils Andersson mfl, expert på förnybar energi

Senast publicerat

Idag 16:16

"Vi ska inte ge jobb och bostäder till IS-krigare"

Ewa Larsson, socialborgarråd (MP) Stockholm
Idag 12:40

”Sverige behöver återta kontrollen över spelandet”

Peter Moilanen, generalsekreterare IOGT-NTO
Idag 11:17

”Kritikerna överskattar DÖ”

Andreas Norlén, riksdagsledamot (M)
Idag 10:41

Fler chefer i äldrevården höjer kvaliteten

Veronica Karlsson, ordförande Vision

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här