Misshandlade elevdatorer slår mot skolornas ekonomi

Skola. En dator till varje elev lyfter undervisningen. Men 1 till 1-satsningen skapar okända problem för både skolorna och finansbolagen som hyr ut elevdatorerna.
Peter Onstrand , vd 3StepIT AB

Den så kallade 1 till 1-satsningen, där varje elev får tillgång till en egen bärbar dator i skolan är en viktig satsning. Men på grund av ogenomtänkta upphandlingskrav riskerar skolorna i många fall att efterfaktureras av leasingbolagen med stora belopp när datorerna lämnats tillbaka.

I juni gick över 100 000 elever ur nian. Många av dessa har haft en elevdator i sex terminer, en följd av 1 till 1-satsningen som flera skolor på senare tid anammat. I nio fall av tio används hyra/leasing som betalningsmodell eftersom den lämpar sig väl för denna typ av utrustning och tidsperiod.

Problemet ligger i restvärdet, det vill säga det pris som leasingbolaget förväntas kunna sälja datorn vidare för när den återlämnats. Restvärdet spelar en stor roll för vilken månadskostnad leasingbolaget kan ta ut. Ett högt restvärde ger en lägre månadskostnad och vice versa. När skolorna upphandlar sina elevdatorer går man oftast på lägsta månadskostnad, utan att ta hänsyn till vilket restvärde som sätts av leasingbolaget. Skolorna tar därmed en stor risk eftersom leasingbolaget räknar med att få tillbaka utrustningen i ett skick som motsvarar normal användning i skolmiljö.

Annons

3StepIT är en stor leasingpartner till många skolors 1 till 1-satsningar i Sverige. Efter en genomgång av vårens återlämning av elevdatorer har vi haft skolor där så mycket som 60 procent av den utrustning som lämnats tillbaka är så skadad att vi varit tvungna att efterfakturera. Exempel på skador är inristade namn eller symboler i höljet, saknade tangenter, trasiga bildskärmar och uppeldade kanter. I våras var vi tvungna att efterfakturera fem skolor i en kommun med över 420 000 kronor. Med tanke på att vi har 290 kommuner i Sverige kan det röra sig om mångmiljonbelopp som måste återbetalas varje år.

Detta skadar både leasingbolagen och skolorna. Inget seriöst leasingbolag vill efterfakturera skolorna eftersom affärsrelationen riskerar att skadas. Skolorna å sin sida åker på kostnader som de inte räknat med vilket slår mot ekonomin.

Lösningen på problemet är inte enkel, det finns en hel del att se över när det gäller upphandlingsparametrarna. Utöver detta bör skolorna också se över sina elevavtal så att eleverna i större utsträckning själva är betalningsansvariga om utrustningen inte lämnas tillbaka i ett skick som motsvarar normalt slitage. Finans- och leasingbolagen har också en hemläxa att göra, inte minst när det gäller transparant prissättning. Vi kommer därför att ta ett initiativ till ett seminarium under hösten där företrädare från branschen och skolväsendet bjuds in för att diskutera frågan. Men skolorna behöver se över sina upphandlingskrav redan till nästa årskull. 

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
693 har röstat hittills.

Fler artiklar om Skola

12 september

Barnen offras när Stockholm växer

Maria Ljuslin m fl, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
12 september

Barnen offras när Stockholm växer

Maria Ljuslin m fl, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
12 september

Barnen offras när Stockholm växer

Maria Ljuslin m fl, Föräldranätverket - Får barnen plats i Stockholms stad?
12 september

Inte bara skolresultaten som är bättre i Finland

Mattias Hallberg m fl, Sveriges Elevkårer
12 september

"Missa inte att satsa på lärarutbildningen"

Tomas Selin, Lärarförbundet Student

Senast publicerat

Igår 11:20

I Gnesta vet vi hur SD ska mötas

Oscar Fredriksson, Centerpartiet
Igår 09:25

Kommunalt veto mot vindkraft måste bort

Helena Jonsson m fl, ordförande LRF
Igår 05:55
Igår 05:30

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova