Mer pengar löser inte
skolans problem

Skola. Att tro att mer pengar är universallösningen på den svenska skolkrisen är ett självbedrägeri. Sverige är redan ett av de länder inom OECD som satsar mest pengar på skolan. Alltså måste andra lösningar till, visar vår studie av skolorna i Arvika, Danderyd, Perstorp och Varberg.
Tobias Krantz m fl, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Larmrapporterna om den svenska skolan har duggat tätt under en längre tid. Rapporterna är tydliga: Skolresultaten sjunker, både i absoluta tal och i förhållande till andra jämförbara länder. Ryggmärgsreflexen är ofta att kräva förstärkta resurser. Men är det verkligen så enkelt?

Sverige är redan ett av de länder inom den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som satsar mest pengar på skolan. Varje år satsas 180 miljarder kronor på för-, grund- och gymnasieskolan.

Och i en ny rapport, som Svenskt Näringsliv nu presenterar, författad av statsvetaren Svend Dahl, visas att det inte finns något samband mellan storleken på satsade resurser och skolresultaten i Sveriges kommuner. Bland de kommuner som når bäst resultat återfinns både kommuner med låga kostnader för skolan och kommuner med höga kostnader. Slutsatsen håller också när hänsyn tas till en rad faktorer såsom geografi och socioekonomiska förutsättningar.

Annons

Resultaten tyder på att det finns kommuner som har hittat sätt som gör det möjligt att få ut mer av varje krona som satsas på skolan medan andra kommuner inte får ut maximalt resultat av de satsade resurserna. Vilka är förklaringarna till att vissa kommuner lyckas bättre på att se till att eleverna når goda kunskapsresultat till en viss given kostnad än andra?

I rapporten studeras särskilt förhållandena i fyra kommuner: Arvika, Danderyd, Perstorp och Varberg. Ett mått på hur skolan använder sina resurser är kostnaden per betygspoäng (KPB). En låg kostnad per betygspoäng innebär att skolorna i kommunen lyckas leverera pedagogiska resultat till en låg kostnad. De fyra granskade kommunerna har olika förutsättningar, men gemensamt är att de utmärker sig genom att kostnaden per betygspoäng ligger en bra bit under genomsnittet.

Genom intervjuer med tjänstemän och skolledare analyseras vilka framgångsfaktorer som förenar de fyra kommunerna. Analysen pekar på att det handlar om lärarnas kompetens, sättet att organisera lärandet, en tydlig organisation och ansvarsfördelning inom skolan och gentemot den kommunala förvaltningen och om det finns en kultur av kostnadsmedvetenhet som stimulerar till pedagogiska och organisatoriska innovationer.

Ett exempel på den betydelse som organisationen av lärandet spelar är den omorganisering som genomfördes i Centralskolan i Perstorps kommun under hösten 2011 gällande skolans lärararbetslag som ansvarar för årskurserna 6-9. Man beslöt att göra skolans specialpedagoger till arbetslagsledare med förhoppningen om att kunna arbeta mer effektivt med elever som har svårigheter i skolan. ”Vi har märkt att omorganiseringen givit stor effekt när det kommer till att identifiera elever med inlärningsproblem. Ju tidigare man kan identifiera dessa elever och ge rätt sorts stöd desto mindre kostnader uppstår i verksamheten på längre sikt, samtidigt som resultaten kan höjas”, säger rektor och biträdande skolchef Lennart Persson i rapporten.

Svensk skoldebatt behöver byta fokus – från att primärt röra resursernas storlek till att handla om hur resurserna används. Effektivare organisation, exempelvis, kan direkt leda till höjd kvalitet men också medföra att pengar kan sparas som kan användas till andra angelägna satsningar. Sverige är ett utsatt land i en allt mer hårdnande internationell konkurrens. Jobb och välfärd i framtiden bygger på att svenska företag kan rekrytera duktiga medarbetare. Om Sverige ska kunna möta den globala utmaningen krävs nytänkande och förnyelse inom svensk skolpolitik.

  • Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv
  • Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

14 augusti 2013
Anders Andersson
21 maj 2013
Maria Stockhaus och Edvin Alam
11 april 2013
Cecilia Nykvist
21 januari 2013
Tobias Krantz med flera
17 oktober 2012
Anders Andersson
12 oktober 2012
Cecilia Nykvist
14 september 2012
Erik Bengtzboe
13 september 2012
Gabriel Wikström
8 juni 2012
Ibrahim Baylan m fl
7 juni 2012
Gabriel Wikström och Sara Yazdanfar
4 juni 2012
Maria Stockhaus m fl
22 mars 2012
Katharina Wallenborg
21 mars 2012
Elizabeta Zemljic
1 mars 2012
Sten Svensson
22 februari 2012
Peter Santesson
21 oktober 2011
Carl-Gustaf Stawström

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
876 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Skola

11 april

Lärarna pressas av orimliga krav

AnnKristin Allvin, gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religionskunskap, Uddevalla
9 april

Låt skolan komma ut ur klassrummen

Louise Malmström m fl, ledamot (S) i riksdagens utbildningsutskott
7 april

Låt eleverna sätta betyg på lärarna

Isak Skogstad, lärarstudent Jönköping
7 april

Kommunaliseringen går inte att bortse från

Gunnar Petersén, kommunfullmäktigeledamot (V) Bergs kommun
3 april

Stolligheten kring skolan är global

Per Åhlström, Författare och debattör

Senast publicerat

17 april

Jag känner sorg över välfärdens omsorg

Mattias X Lundberg, välfärdsföretagare, Umeå
16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
16 april

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
15 april
15 april

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova