Mer pengar löser inte
skolans problem

Skola. Att tro att mer pengar är universallösningen på den svenska skolkrisen är ett självbedrägeri. Sverige är redan ett av de länder inom OECD som satsar mest pengar på skolan. Alltså måste andra lösningar till, visar vår studie av skolorna i Arvika, Danderyd, Perstorp och Varberg.
Tobias Krantz m fl , chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv
Annons

Larmrapporterna om den svenska skolan har duggat tätt under en längre tid. Rapporterna är tydliga: Skolresultaten sjunker, både i absoluta tal och i förhållande till andra jämförbara länder. Ryggmärgsreflexen är ofta att kräva förstärkta resurser. Men är det verkligen så enkelt?

Sverige är redan ett av de länder inom den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som satsar mest pengar på skolan. Varje år satsas 180 miljarder kronor på för-, grund- och gymnasieskolan.

Och i en ny rapport, som Svenskt Näringsliv nu presenterar, författad av statsvetaren Svend Dahl, visas att det inte finns något samband mellan storleken på satsade resurser och skolresultaten i Sveriges kommuner. Bland de kommuner som når bäst resultat återfinns både kommuner med låga kostnader för skolan och kommuner med höga kostnader. Slutsatsen håller också när hänsyn tas till en rad faktorer såsom geografi och socioekonomiska förutsättningar.

Annons

Resultaten tyder på att det finns kommuner som har hittat sätt som gör det möjligt att få ut mer av varje krona som satsas på skolan medan andra kommuner inte får ut maximalt resultat av de satsade resurserna. Vilka är förklaringarna till att vissa kommuner lyckas bättre på att se till att eleverna når goda kunskapsresultat till en viss given kostnad än andra?

I rapporten studeras särskilt förhållandena i fyra kommuner: Arvika, Danderyd, Perstorp och Varberg. Ett mått på hur skolan använder sina resurser är kostnaden per betygspoäng (KPB). En låg kostnad per betygspoäng innebär att skolorna i kommunen lyckas leverera pedagogiska resultat till en låg kostnad. De fyra granskade kommunerna har olika förutsättningar, men gemensamt är att de utmärker sig genom att kostnaden per betygspoäng ligger en bra bit under genomsnittet.

Genom intervjuer med tjänstemän och skolledare analyseras vilka framgångsfaktorer som förenar de fyra kommunerna. Analysen pekar på att det handlar om lärarnas kompetens, sättet att organisera lärandet, en tydlig organisation och ansvarsfördelning inom skolan och gentemot den kommunala förvaltningen och om det finns en kultur av kostnadsmedvetenhet som stimulerar till pedagogiska och organisatoriska innovationer.

Ett exempel på den betydelse som organisationen av lärandet spelar är den omorganisering som genomfördes i Centralskolan i Perstorps kommun under hösten 2011 gällande skolans lärararbetslag som ansvarar för årskurserna 6-9. Man beslöt att göra skolans specialpedagoger till arbetslagsledare med förhoppningen om att kunna arbeta mer effektivt med elever som har svårigheter i skolan. ”Vi har märkt att omorganiseringen givit stor effekt när det kommer till att identifiera elever med inlärningsproblem. Ju tidigare man kan identifiera dessa elever och ge rätt sorts stöd desto mindre kostnader uppstår i verksamheten på längre sikt, samtidigt som resultaten kan höjas”, säger rektor och biträdande skolchef Lennart Persson i rapporten.

Svensk skoldebatt behöver byta fokus – från att primärt röra resursernas storlek till att handla om hur resurserna används. Effektivare organisation, exempelvis, kan direkt leda till höjd kvalitet men också medföra att pengar kan sparas som kan användas till andra angelägna satsningar. Sverige är ett utsatt land i en allt mer hårdnande internationell konkurrens. Jobb och välfärd i framtiden bygger på att svenska företag kan rekrytera duktiga medarbetare. Om Sverige ska kunna möta den globala utmaningen krävs nytänkande och förnyelse inom svensk skolpolitik.

  • Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv
  • Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv

Fler artiklar om Skola

7 juli

Ledarskapet – inte eleverna – är problemet

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund
28 juni

Samverkan rustar eleverna för framtiden

Karolina Lisslö mfl, generalsekreterare Mattecentrum
28 juni

Alarmerande många elever borta från skolan

Lena Hök & Aggie Öhman, Skandia/Prestationsprinsen
28 juni

ESO-rapport om friskolors etablering vilseleder

Boel Vallgårda, konsult inom socioekonomisk resursfördelning
23 juni

Låt digitaliseringen skapa bättre integration

Pehr G Gyllenhammar & Lennart Jonasson, företagsledare/fd chef för Cesam

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här