Låt kommunerna behålla självbestämmandet

Bostadsbyggande. Kommunerna utmålas som syndabockar i bostadskrisen. Men det finns undantag: Vallastaden i Linköping är ett exempel på en helt ny stadsdel där 1 000 lägenheter kunnat byggas på kort tid. Från första skiss till inflyttning har det gått mindre än fem år. Det hade inte varit möjligt om kraven på att minska kommunernas självbestämmande blir verklighet.
Muharrem Demirok , kommunalråd (C) Linköping
Annons

Svensk bostadspolitik är en rest från en svunnen tid. Och resultatet är en akut bostadskris i hela Sverige. De politiska partierna har inte förmått att skapa enighet i frågan. 

Nu, äntligen, har blocköverskridande bostadspolitiska samtal inletts. En bekymmersam signal är dock att inför dessa samtal framställs kommunerna som en stor syndabock. Och med det följer krav på att inskränka kommunernas självbestämmande. 

Kommunerna hotas att avlövas verktygen för att kunna äga sin egen framtid - möjligheten att styra över bostadsbyggnadsfrågor. 

Annons

Det finns exempel där planprocesser tagit orimligt lång tid. Men där finns också tydliga framgångsexempel från kommuner. Ett exempel kan vara Vallastadsmodellen som en nationell modell för bostadsbyggande.

Vallastaden är en helt ny stadsdel i Linköping, med 1 000 lägenheter och höga krav på hållbarhet och arkitektur. Men också på snabbhet. 

Från första projektskiss till inflyttning har det gått mindre än fem år. Då har även en stor arkitekttävling och en omfattande medborgardialog genomförts samtidigt som det planerats för en internationell samhällsbyggnadsexpo 2017. 

Genom att följa Vallastadsmodellen kan kommuner möjliggöra stora volymer bostäder på rekordtider utan att göra avkall på kvalitet. Men det kräver nytänkande.

För det första måste kommuner låta kvalitet och kvantitet gå hand i hand. I dag pratas det nästan uteslutande om kvantitet i bostadsbyggandet. Och det ställs i motsats till kvalitet. 

Moduler och extremt standardiserat byggande lyfts som lösningen och arkitektoniska krav framställs som problem. Men verkligheten är annorlunda. Kvantitet utan kvalitet blir aldrig bra. 

Likformiga stadsdelar byggda enbart utifrån principen snabbt och enkelt kommer att skapa nya miljonprogramsområden och erfarenheten visar att de blir allt annat än ekonomiska. 

För det andra måste kommunerna vårda detaljplaneinstrumentet. Det är nyckeln för att kunna jobba med en sammanhållen stad. Kommunerna kan, och bör, dock utveckla detaljplanerna. 

I Vallastaden tog detaljplanen för cirka 1 000 lägenheter mindre än ett år att få fram. Den genomfördes utifrån nya arbetssätt, där samverkan, flexibilitet och en tydlig struktur var ledord.

Tack vare nya arbetssätt kan kommande planer snabbas på utan att den demokratiska aspekten faller bort.

För det tredje måste kommuner skapa förutsättningar för fler aktörer. Det bästa verktyget för det är marktilldelning. Med fler aktörer kan en hög produktionstakt säkras. Och bostadsbyggandet blir mindre sårbart för ekonomiska fluktuationer. 

I Vallastaden genomfördes marktilldelningen utifrån en antagen detaljplan och det skedde med tydliga ambitioner att öka mångfalden av aktörer. 

Genom smarta tilldelningar har projektet i dag 35 byggherrar, allt från enskilda byggare till internationella byggkoncerner, och innehåller samtliga upplåtelseformer. 

Genom tydlighet och målmedvetenhet har Vallastaden skapat helt nya förutsättningar för bostadsbyggandet i Linköping. 

Vallastaden kan sägas utgöra början för en ny samhällsplaneringsmodell, där kvantitet, kvalitet och snabbhet kombineras. 

När arbetssätten trimmats så kommer Vallastadsmodellen att kunna dupliceras på andra projekt med genomförandetider på cirka tre år. 

Allt med nuvarande planverktyg och utan att staten inskränker kommunernas självbestämmande.  Men det kräver att politiker vågar och inte står stillatigande när kommunerna anklagas för en kris som uteslutande är skapad på nationell nivå.   

  • Muharrem Demirok , kommunalråd Linköping (C) och initiativtagare till Vallastaden 2017
Debatt/ Infrastruktur

Bostadspolitiska samtalen

Regeringen och oppositionen har inlett blocköverskridande samtal om den framtida bostadspolitiken. Ränteavdrag, byggsubventioner, hyror och skatter är uppe till debatt.
Klicka här för att delta i debatten

25 inlägg i denna debatt

Inga-Maj Eriksson, tekn dr, adj prof KTH mfl
Ann-Margarethe Livh, bostadsborgarråd (V) Stockholm
Tomas Ernhagen mfl, chefekonom Fastighetsägarna
Robert Hannah & Lars Hultkrantz, Liberalerna
Roland Ekstrand, fd kommunalråd Värmdö (FP)
Anders Danielsson, vice vd Skanska
Karin Karlsbro, hållbarhetschef Fastighetsägarna Stockholm
Ingrid Gyllfors mfl, vd Stiftelsen Stockholms studentbostäder
Susanne Rudenstam & Anders Josephsson, Sveriges Träbyggnadskansli
Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter
Carl-Johan Engström mfl, tankesmedjan Global utmaning
Magdalena Schröder & Diana Mamendi, MUF Stockholm

Dela den här debatten

Fler artiklar om Infrastruktur

Idag 05:45

Miljöpartiet måste säga ja till ökat byggande

Hanna Lidström & Mårten Roslund, språkrör Grön Ungdom
Igår 17:32

Marknadens aktörer måste få verka på lika villkor

Mats Berggren & Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen
Igår 10:50
Igår 10:12

Nu krävs hårt arbete, Peter Eriksson!

Björn Wellhagen, Sveriges Byggindustrier
Igår 05:45

Senast publicerat

Idag 06:33
Idag 05:45

Miljöpartiet måste säga ja till ökat byggande

Hanna Lidström & Mårten Roslund, språkrör Grön Ungdom
Idag 05:45

Bred överenskommelse om nyanlända elever i friskolor

Gustav Fridolin mfl, utbildningsminister (MP) / skolpolitiska talespersoner (S) (M) (C) (L) (KD)
Igår 17:32

Marknadens aktörer måste få verka på lika villkor

Mats Berggren & Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen
Igår 15:37

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här