Låga lärarlöner har blivit ett samhällsproblem

Skola. Lärarnas löner fortsätter att vara låga jämfört med andra akademiska grupper med lika lång utbildning och stort ansvar. Den utvecklingen leder rakt mot en nationell skol- och lärarkris.
Eva-Lis Sirén , förbundsordförande Lärarförbundet

Lärarförbundet har länge visat på en strukturell lönediskriminering på svensk arbetsmarknad. Det handlar om en eftersläpning som pågått i decennier. Förbundet har tittat på årets löneutfall för lärarna i de kommuner som placerat sig bäst i SKL:s öppna jämförelse av bästa skolkommun. Det är relevant, eftersom lärarnas avtal tydligt säger att goda resultat i en skola ska synas i lönekuvertet. Men vi ser att höga resultat hos skolorna inte sätter några djupare spår i lönekuvertet. Den genomsnittliga lönehöjningen i de 20 kommuner som placerade sig högst i jämförelsen 2011 gav bara 50 kronor mer i månaden för en gymnasielärare än genomsnittet.

Det visar sig också att de kommuner vars styrande politiker uttryckligen lovat satsa extra på lärarlönerna bara höjt 0,08 procent mer än andra, vilket motsvarar 23 kronor mer i månaden för en gymnasielärare. Detta gör att de låga lärarlönerna och ett uppenbart ointresse av att höja dem har blivit ett samhällsproblem.

Bland kommunerna finns få exempel på rejäla satsningar. Positiva förebilder – ljus i mörkret – finns: Kalmar, Landskrona och Kiruna är några exempel. Men vi måste se många fler om utvecklingen ska kunna vändas.

Annons

Löneutvecklingen leder rakt mot en nationell lärarkris. Fyra av tio lärare överväger att lämna yrket på grund av lönen enligt en undersökning från Lärarförbundet. Antalet sökande till lärarutbildningen sjönk i år med 18 procent i antal jämfört med förra året. Unga svarar i en undersökning att lönen är det främsta skälet till att avstå från att söka. Det finns i dag en tydlig brist på bland annat grundskolelärare med inriktning mot matematik och naturorienterade ämnen. Det finns tre skäl till allt det här: Lönen, lönen och lönen.

Därmed är de låga lärarlönerna ett samhällsproblem som redan hotar kvaliteten i hela utbildningssystemet. För att undvika en lärarkris efterlyser Lärarförbundet 10 000 kronor mer i månaden till lärarna. Det är vad som krävs om vi ska kunna behålla de skickliga lärarna och för att läraryrket ska utgöra ett alternativ för dagens och morgondagens studenter. Sverige har inte råd att unga väljer bort lärarutbildningen och istället väljer andra utbildningar på grund av lönen.

Nya reformer och nya betygssystem ställer allt högre krav på lärarna. Nu införs lärar- och förskollärarlegitimation som ska säkerställa kvalificerade lärare i skolan. Det är med rätta höga krav på att lärarna ska bidra till höjda resultat i svensk skola. Trots detta sker nästan inget med lärarlönerna.

Snart startar den kommunala avtalsrörelsen. Stödet för höjda lärarlöner hos allmänheten, tillika väljarna, är högre än på mycket länge. Lärare har ett tuffare uppdrag och högre krav än tidigare, samtidigt som allt färre vill bli lärare. Sveriges lärare förväntar sig rejält höjda lärarlöner för en bättre skola och ett mer hållbart liv som lärare. Om inte kommunerna tar ansvar och prioriterar skolan, riskeras förtroendet för deras förmåga att ge alla elever en likvärdig skolgång och attrahera morgondagens lärare.

Det kostar att satsa på lärarlöner, men det kostar ännu mer att låta bli. Att investera och satsa på skolan är den mest kostnadseffektiva insatsen vi gemensamt kan göra för att utveckla Sverige. 

Det kommande läraravtalet blir ett väldigt viktigt kvitto på om ledande politiker inser allvaret i detta. Något måste göras omgående, för att undvika en nationell lärarkris och ett allt större och växande samhällsproblem. 

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
1359 har röstat hittills.

Fler artiklar om Skola

Igår 12:44

Låt tiggarnas barn gå i svensk skola

Micael Grenholm, Stefanushjälpen
21 oktober
21 oktober

Svaghet i integrationen ministerns sak

Christer Hallerby, fd statssekreterare (FP)
20 oktober

Alliansens sänkta krav skrämde bort de unga

Lena Hallengren, riksdagsledamot (S)

Senast publicerat

Idag 07:35

Vi måste börja tala om krympande kommuner

Gissur Erlingsson m fl, Centrum för kommunstrategiska studier
Igår 12:44

Låt tiggarnas barn gå i svensk skola

Micael Grenholm, Stefanushjälpen
Igår 11:04

"Staden lika privilegierad som mannen"

Christel Gustafsson, landsbygdstrateg
Igår 10:04

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här