Lär av lyckade exempel och återuppliva torgen

Infrastruktur. Genom att lära av Göteborg, Gävle och Västerås kan vi se hur lokala torg kan förnyas, locka besökare och återta sin rättmätiga plats som levande centrum i samhällslivet.
Annons

Lokala torg runt om i landet är tyvärr platser där boende och besökare ofta känner otrygghet, särskilt under dygnets mörka timmar. Åtskilliga städer har under lång tid, med gott resultat, arbetat för att återta sina lokala torg och det offentliga rummet. Och – faktiskt – är bus och vandalisering är inte största hotet. Det är snarare ett symptom. Problemet ligger djupare. Flera av dagens problemtorg planerades utifrån tanken att all nödvändig handel och samhällsservice skulle finnas i anslutning till det lokala torget.

Men en ny tid bröt in. Arbetspendlingen ökade och vi började röra oss mer utanför den egna stadsdelen. Enpersonhushållen blev fler. Stora externa köpcentrum växte upp. E-handeln tog fart. Stadskärnor kontoriserades. Underlaget för handel och service utarmades. Undan för undan förlorade torgen sin roll i samhällslivet. Och in flyttade buset.

Att ingjuta nytt liv, ökad service och fler kunder i gamla centrum är ingen quick fix. En studie som bransch- och intresseorganisationen SABO låtit göra visar att det behövs både samhällsbyggnadsåtgärder och att fastighetsbolagen kan locka rätt verksamheter – ett blandat utbud av handel och service – till dess områden. Trygghet i stadsdelskärnan, god tillgänglighet och en inbjudande fysisk miljö är förstås självklarheter.

Annons

Ofta har fastighetsägarna ett underifrån-perspektiv i förnyelsearbetet som engagerar olika aktörer: boende och personer inom handel och samhällsservice. Motorn i förnyelsen av det lokala torget/centrumet är oftast en bra dagligvaruhandel. Bibliotek, restaurang/café, vårdcentral och annan service, liksom ett varierat handelsutbud, är viktigt för ett levande centrum. Gamla lokaler behöver byggas om för nya ändamål. Bostadsbebyggelsen behöver förtätas för att öka underlaget för lokal handel och service. Detta sker inte av sig självt.

Kommunerna behöver en organisation som förstår handelns behov. En studie vid Handelshögskolan i Göteborg understryker detta och visar på de problem som uppstod då Stockholms Stad avvecklade sitt verktyg, Centrumkompaniet. I studien görs en jämförelse med Göteborg som har en gynnsammare situation. För tiotalet år sedan förde Göteborgs stad samman förvaltning och ägande av sina kommersiella lokaler i ett speciellt bolag, med uppgift att utveckla stadsdelarnas infrastruktur för handel och service.

Kortedala Torg i Göteborg är ett exempel på vad som kan göras. Staden investerar och utvecklar fastigheter kring torget, bebyggelsen förtätas, kundunderlaget ökar och både boende och handlare intygar att utvecklingen varit positiv. Ett annat exempel, från Gävle, beskriver fördelar med att samlokalisera kommunal service. En träffpunkt skapades för stadsdelens invånare. Samtidigt drog stadsdelsbiblioteket i gång en kreativ kulturell satsning, vilket bidrog till ökad sammanhållning. Stadsdelsparken kompletterades med mötesplatser för spontanidrott, en lekskog och trygga promenadstråk. Västerås, som tidigare i år utsågs till Årets stadskärna, är ytterligare ett exempel. Också här byggde förnyelsestrategin på bred samverkan. Mängder av liknande exempel finns från olika delar av landet. Gemensamt för dem är hårt och kreativt arbete samt också ofta stora investeringar.

De allmännyttiga bolagen är ofta en av ägarna vid landets torg. Genom att utmana, inspirera, utbyta och förmedla idéer mellan bolagen, bidrar SABO till att snabba på förnyelsen av äldre lokala torg och centrum runt om i Sverige. I debatten hamnar fokus lätt på hotande externa handelscentrum. Vi menar att förnyelsen i stället måste utgå från torgets attraktivitet och förmåga att locka besökare. Målet är att bli ett förstahandsval.

Det urbana livet kräver hållbar utveckling. Fastighetsägare, handlare och det allmänna måste samarbeta bättre för att skapa framtidens ekonomiskt och socialt hållbara handelsplatser. I denna samverkan kommer allmännyttan att med lyhördhet bidra med engagemang, idéer och drivkraft.

Fler artiklar om Infrastruktur

Idag 05:45

Den som bygger hyresrätter ska stå för långsiktighet

Jan Valeskog & Ann-Margarethe Livh, biträdande finansborgarråd (S) & bostads- och demokratiborgarråd (V)
7 december

”Missförstånd att särkrav går emot lagen”

Gunnar Söderholm, förvaltningsdirektör, Miljöförvaltningen Stockholms Stad
5 december

Skåne växer, men inte bostadsbyggandet

Mikael Stamming & Anders Gärdsmark, Region Skåne resp. Sveriges Byggindustrier Syd
2 december

Riskfrågan bör vägas utifrån helheten

Rosie Kvål, riskkonsult, Brandskyddslaget
2 december

Södra Sverige behöver utbyggd järnväg

Bo Frank mfl, Nätverket höghastighetsbanan

Senast publicerat

Idag 12:13

Överdriver vi vikten av Pisa-mätningen?

Åsa Melander, f.d. skolplatsplaneringschef i Londonkommunen Hackney
Idag 11:16

Därför är krav på pensioner problematiskt

Ulf Lindberg & Stefan Holm, Almega
Idag 11:05

Låt en myndighet utveckla pedagogiken i högskolan

Charlotta Tjärdahl & Fredrik Lindeberg, Sveriges förenade studentkårer
Idag 10:48

Vi kräver att människovärde går före utlänningslagen

Claudia Velásquez mfl, nätverket Socialistiska socionomer

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här