Läkare utan fortbildning fara för patienterna

Läkarutbildning. I den snabba floden av ny medicinsk kunskap är det oerhört viktigt att den enskilda läkaren kan möta samhällets och patienternas krav och erbjuda den mest uppdaterade vården. Om läkare inte får bra möjligheter till fortbildning kan det gå ut över patientsäkerheten.
Karin Båtelson mfl , Sjukhusläkarna
Annons

Radioprogrammet Kaliber har under de senaste veckorna sänt flera inslag om läkares fortbildning, där sjukhusavdelningar har vittnat om att specialistläkare inte får tillräckliga möjligheter till kompetensutveckling. Detta riskerar att gå ut över patientsäkerheten. I den snabba floden av ny medicinsk kunskap är det oerhört viktigt att den enskilda läkaren kan möta samhällets och patienternas krav och erbjuda den mest uppdaterade vården. EU:s nya yrkeskvalifikationsdirektiv, som nu ska implementeras i svensk lag, ställer också större krav på att medlemsländerna genomför kontinuerlig fortbildning för läkare. 

Läkarförbundets fortbildningsenkäter visar att specialistläkares deltagande i fortbildning har minskat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Vid en workshop under hösten 2014 gav Sjukhusläkarnas lokalavdelningar många exempel på orsakerna: dålig struktur för fortbildning, budgetmedel saknas och att (den så kallade) sjukvårdsproduktionen prioriteras i alla lägen. Problemen är särskilt uttalade på områden där det råder brist på specialister.

Dessutom gäller från 1 januari 2015 nya regler som ytterligare begränsar då läkemedelsindustrins möjligheter att bekosta läkares fortbildning till stor del försvinner. Detta i ett avtal mellan SKL och Läkemedelsindustriföreningen LIF. Konsekvenserna av avtalet är att huvudmannen, SKL, på pappret tagit på sig ett större ansvar för medarbetares fortbildning. Men ute på sjukhusen saknas ännu avsatta medel till fortbildning i budgeten för de allra flesta verksamhetsområden.

Annons

LÄS MER: Uppdaterade läkare borde vara en självklarhet. 

Röster höjs nu både inifrån läkarkåren och externt att en lösning skulle kunna vara så kallad recertifiering av läkare, det vill säga ett stelbent krav på genomgångna kurser, under ett tidsintervall som fem år, för att få ha kvar legitimationen. Läkarförbundet anser att kvalitet är viktigare än kvantitet och att det är viktigare att se till innehållet. Läkaryrket innebär livslångt lärande med såväl tid för deltagande i kurser som kollegialt utbyte, reflektion, olika typer av utbildningar, som webb och litteratur, vilket inte kan tillgodoses med enbart krav på att ha gått enskilda kurser.

Glädjande nog finns det goda exempel som visar på arbetsgivare som tar ansvar. Till dem hör landstinget Blekinge, som nyligen slutit ett kompetensutvecklingsavtal med den lokala läkarföreningen. Parterna har kommit överens om tio dagars extern fortbildning per år för specialister och därutöver intern fortbildning. Ett annat gott exempel är infektionskliniken på Västmanlands sjukhus, där en engagerad chef med ganska enkla medel infört en strukturerad plan för kompetensutveckling i samarbete med medarbetare och ledning, med helhetssyn för sjukhuset.

Sjukhusläkarna är övertygade om att bristen på struktur för utbildning och frånvaron av tydlig budget visar att ansvaret för fortbildningen behöver regleras i en föreskrift från Socialstyrelsen. Detta föreslås också i regeringens utredning från 2014. En föreskrift behövs för att klarlägga såväl yrkesutövares eget ansvar för att delta i och dokumentera utbildningsaktiviteter som arbetsgivarnas ansvar för att avsätta tid och budgetmedel. Vi hoppas att Socialdepartementet nu tar initiativ i frågan. 

Oavsett föreskrift ska alla anställda läkare ha en kompetensutvecklingsplan med budget och avsatt tid. Detta ska vara ett krav för alla huvudmän och bör vara en parameter i Öppna jämförelser. Det är viktigt också nu när medborgarnas rätt att välja sjukvård har stärkts under de senaste åren. Det vore också bra om våra tillsynsmyndigheter vid inspektioner, både vid anmälningar och i sitt förebyggande arbete, genomlyser medarbetarnas möjlighet att uppehålla rätt kompetens.

I slutet av mars presenterar Läkarförbundet den första fortbildningsrankingen av Sveriges sjukhus. Det kommer att ge ett unikt kunskapsunderlag om läkares möjligheter till fortbildning i olika delar av landet. 

Fler artiklar om Sjukvård

15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
13 juli

Uppmaning till regeringen: Lös sjuksköterskebristen

Anna Starbrink, ordf Liberalernas välfärdskommission
12 juli

Krav: Förbjud alla former av surrogatarrangemang

Margareta Winberg mfl, fd vice statsminister
11 juli

Samordning kan rädda tiotusentals FH-drabbade

Bo Angelin mfl, kardiologer/Hjärt-och lungfonden
6 juli

Ta initiativ för jämlik vård vid sällsynt sjukdom

Lars Leijonborg mfl, tidigare forskningsminister

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här