Systemfel i jordbruket ger näringsfattig mat

Ekologisk mat. Livsmedelsverket gick nyligen ut med nya kostråd som ska täcka in både hälsa och miljö. Det handlar om att äta grönare och lagom mycket, vilket i sig är bra. Men som inslag i samhällsdebatten saknas här helt en mycket viktig aspekt på just mat, hälsa och miljö – nämligen näringsinnehållet i råvarorna och hur de produceras.
Artur Granstedt mfl , docent växtodlingslära
Annons

Mängden näringsämnen i många av våra matråvaror har minskat betydligt. En viktig orsak till detta är att det konventionella industrijordbruket länge varit alltför ensidigt inriktat på kortsiktig maximering av skördarna, medan odlingsjordarna utarmas alltmer. Det finns i dag en viss enighet om detta. Men att åtgärda detta systemfel är en hetare potatis.

Det finns en rad studier som visar stora minskningar av näringsämnen i maten och att detta har pågått under lång tid. Det gäller både spannmål, frukt och grönsaker. En allvarlig följd av detta är att människor måste äta mer mat för att få i sig de näringsämnen kroppen behöver. För stora intag av protein och kalorier leder som alla vet till övervikt.

I frukt och grönt har internationell forskning visat betydande minskningar av bland annat järn, kalcium, magnesium och c-vitamin under loppet av några decennier. För några år sedan varnade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet om att halterna av bland annat järn och koppar i svenskt vete från konventionella konstgödslade åkerjordar är alltför låga för att det ska vara tillräckligt för djurfoder. Som lösning har de föreslagit att odlingsjorden ska berikas, vilket är helt bakvänt.

Annons

Med ekologiska kretsloppsjordbruk skulle vi inte ha problem med näringsfattiga matråvaror. Genom att ha både växtodling med verkligt markvårdande växtföljder och en djurhållning som är i balans med den egna lokala foderproduktionen får man här ett naturligt kretslopp av alla viktiga näringsämnen.

Men i specialiserade konventionella spannmålsjordbruk utan djurhållning, som dominerar i dag, för man kontinuerligt bort stora mängder näringsämnen från markerna. Huvudsakligen som djurfoder till specialiserade djurgårdar, där stora överskott av dessa näringsämnen i stället hamnar i sjöar och hav. En del av spannmålsjordbrukets näringsförlust kompenserar man med energikrävande och klimatpåverkande konstgödsel.

Konstgödsel kompenserar för förlusten av så kallade makronäringsämnen, som kväve, fosfor och kalium. Men det finns många andra helt livsnödvändiga mikronäringsämnen som gradvis försvinner från konventionella odlingsmarker, och som är mycket viktiga för människans kroppsfunktioner och hälsa. Exempelvis järn zink, koppar och molybden. Minskningen av dessa näringsämnen beror på det konventionella odlingssättet.

Jämförande odlingssystemförsök i Skåne har visat mellan 15 och 50 procent högre halter av viktiga mineralämnen i brödsäd från kretsloppsbaserad naturligt gödslad odling, jämfört med konventionell. Samtidigt var halterna av skadliga tungmetaller lägre. Dessutom ger den ekologiska kretsloppsodlingen högre halter av essentiella aminosyror och därmed mer högvärdigt protein. I andra studier har det också visat sig att ekologisk odling gett betydligt mer antioxidanter.

När man diskuterar kost, hälsa och miljö kring vår mat är det nödvändigt att också väga in vad olika produktionssystem åstadkommer i form av miljöpåverkan och näringsinnehåll.

  • Artur Granstedt, docent i växtnäringslära och koordinator för Östersjöprojektet Beras
  • Johan Ununger, fil dr och vd för Saltå Kvarn

Fler artiklar om Miljö

14 juli
5 juli

Återvinningen central i den cirkulära ekonomin

Kent Carlsson & Mikael Hellberg, FTI
5 juli

Subventioner är inte vägen till förnybart elsystem

Toni Kekkinen, chef för Fortums vattenkraftsverksamhet
30 juni

C: Regeringen mörkar om kilometerskatten

Anders Åkesson mfl, infrastrukturpolitisk talesperson (C)
20 juni

”Miljöpolitiken kräver mer av samsyn och pragmatism”

Stefan Bergström & Martin Carling mfl, kommunalråd Centerpartiet

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här