Kommunerna styr inte skolan

Skola. Kan svenska kommunpolitiker styra skolan? En lång rad beslut har lett till att staten tillsammans med privata aktörer är de som numera har den reella makten över grund- och gymnasieskolan.
Sten Svensson , f d chefredaktör Lärarnas tidning
Annons

Folkpartiet, Vänsterpartiet och Lärarnas Riksförbund vill återförstatliga skolan. Den tjugoåriga perioden med kommunalt huvudmannaskap har bara lett till ökade klyftor mellan kommuner och skolor, hävdar de.

Det är korrekt att skillnaderna mellan skolor har ökat något de senaste tjugo åren. Det visar Skolverkets senaste rapport om skolans likvärdighet. Men det är inte skillnaderna mellan kommuner som är det stora problemet, utan det är de ökade skillnaderna mellan skolor inom samma kommun och de är till största delen orsakade av den ökade boendesegregationen och det fria skolvalet. Vill man göra något åt de problemen hjälper det inte att förstatliga skolan.

Skolan kan inte beskrivas som antingen kommunal eller statlig. Sedan skolan kommunaliserades 1991 har det bildats en stor privat sektor som inom grund- och gymnasieskolan omfattar cirka 20 procent av skolorna och som har fler än 180 000 elever. Det finns kommuner där merparten av gymnasieeleverna går i privata skolor och i grundskolan ligger den kommun som har högst andel på cirka 40 procent. Frågan som borde ställas är om skolan ska vara privat eller offentlig?

Annons

I kommuner där en stor andel av eleverna går i skolor med privata huvudmän har kommunen en mycket begränsad makt över skolan. De kan inte längre besluta om skolans organisation, vilka skolor som ska finnas eller vilka som ska startas. De besluten fattas av staten, skolbolagen och marknaden. Kommunen får anpassa sig till vad som händer på marknaden och försöka göra det bästa av situationen.

De som vill återförstatliga skolan låtsas heller inte om att staten har återtagit en rad beslutsbefogenheter från kommunerna under de senaste åren. Genom en ny skollag, nya läroplaner, nytt betygssystem, nya, centralt rättade, nationella prov och de nya reglerna om lärarlegitimation detaljstyr staten återigen skolan nästan lika hårt som på den statliga tiden. De många och tidsödande nya arbetsuppgifter som lärare och skolledare har fått på senare år kommer inte från kommunerna utan från staten. Några egna kommunala initiativ eller några kommunala skolplaner är det heller inte tal om längre. Kommunernas roll är reducerad att se till att de statliga bestämmelserna efterlevs.

Till staten hör också en mycket omfattande skolinspektion som med hot om sanktioner och viten är ute i varje skola och letar fel. Finner de brister, och det gör de för det finns alltid brister i alla verksamheter, (även statliga) slår de ner och kritiserar den berörda kommunen för att den inte lever upp till de statliga detaljbestämmelserna. Ett sätt från staten att detaljstyra skolans verksamhet som dödar all kreativitet och arbetsglädje.

I dag kan vi se en fallande trend i skolans resultat. Orsaker är flera men fullt klart är att de statliga beslut som togs på 90-talet har haft en avgörande betydelse. Staten har således ett stort ansvar men det är kommunerna som ensamma får stå kritiken. Jag förstår de kommunpolitiker som tröttnat och som säger att det är lika bra att staten tar över även det formella ansvaret för skolan, det reella har de redan tillsammans med marknaden.

Vad är det mer som staten ska ta över och besluta om? Ska staten anställa skolledare och lärare, sätta lönerna och sköta resursfördelningen centralt? Ska detta gälla också för de fristående skolorna? Hur går det i så fall ihop med aktiebolagslagen? Frågorna är många och än så länge är svaren få.

  • Sten Svensson, skolexpert knuten till fackliga tankesmedjan Katalys, fd chefredaktör Lärarnas tidning och utredare av skolans likvärdighet

Fler artiklar om Skola

16 januari
10 januari

Elever med hörselskada får föra sin egen kamp

Jonathan Wahlström, ordf Unga Hörselskadade
2 januari

Så får studieovana chans att bli toppforskare

Maria Arneng & Johan Ödmark, stiftelsen Läxhjälpen resp Kista Science City
30 december 2016

Var är biblioteken?

Sara Roberts & Stina Hamberg, DIK
28 december 2016

Förslaget om IB-betygen försvagar Sverige

Camilla Waltersson Grönvall m.fl, Alliansens utbildningspolitiska talespersoner

Senast publicerat

Igår 14:52

Öka tillsynen av gode män och överförmyndare

Carl-Johan Gestrup & Helena Koos, överförmyndare resp handläggare Lidingö
Igår 12:56

Hjälp kommunerna att minska hälsoklyftorna

Annica Hjerling, Janna Hellerup Ulvselius mfl, MP resp En frisk generation
Igår 05:45

Sveriges kommuner går mot en välfärdskris

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR
Igår 05:45

Rättvisereform när bidrag till nyanlända blir lån

Alireza Akhondi, integrationschef Vansbro kommun

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här