Kommunerna släpar efter inom energieffektivisering

Miljö. En bärande del av EU-kommissionens föreslagna direktiv för energieffektivitet är att offentlig sektor ska driva utvecklingen för att Sverige uppnår 2020-klimatmålen. I en jämförelse mellan svenska kommuner och privata företag släpar kommunerna efter på nästan alla punkter.
David Nicholl mfl, vd Schneider Electric Sverige

En bärande del av EU-kommissionens föreslagna direktiv för energieffektivitet är att offentlig sektor ska driva utvecklingen för att Sverige uppnår 2020-klimatmålen. Direktivet har sågats i Sverige för att det är alltför detaljerat, men debatten har saknat alternativa förslag på hur offentlig sektor kan agera föredöme. I en jämförelse mellan svenska kommuner och privata företag släpar kommunerna nämligen efter på nästan alla punkter. Vi vill att regeringen höjer ambitionsnivån för energieffektivisering, och kräver mätbara åtgärder av den offentliga sektorn.

Schneider Electrics rapport Energiindikatorn bygger på intervjuer med 200 miljö- och ekonomichefer på svenska kommuner respektive energiintensiva företag om deras arbete med energieffektivisering. Den visar att:

• Enbart ett av tre företag och kommuner har långsiktiga mål för energieffektivisering.
• Enbart fyra av tio kommuner har genomfört en energikartläggning som har lett till åtgärder. Bland företagen är siffran sex av tio.
• Av de som har genomfört åtgärder vet bara knappt var femte kommun vilken besparing åtgärderna har lett till – för företagen är motsvarande siffra var tredje.

Annons

Ett centralt argument i den svenska kritiken mot EU-kommissionens energieffektivitetsdirektiv är att målet om att tre procent av det offentliga fastighetsbeståndet energieffektiviseras per år är för trubbigt. Kritiken är rimlig, men om Sverige sågar EU-kommissionens förslag måste vi ersätta det med något annat.

Detta är nödvändigt av flera skäl. Offentlig sektor står bakom en stor del av vår klimatpåverkan, framförallt genom att var fjärde byggnad i Sverige är offentligt ägd. Det är dessutom slöseri med skattepengar att inte genomföra lönsamma investeringar som skapar jobb. Stora investeringar i energieffektivisering skulle leda till en mognare marknad och lägre kostnader, vilket skulle göra fler investeringar lönsamma.

Att detta inte redan sker beror inte på att det saknas lönsamma åtgärder att tillgå – enligt beräkningar är potentialen för besparingar mellan 3,7 och 5 miljarder kronor per år bara för svenska, offentliga fastigheter. Problemet ligger snarare i att det inte står på dagordningen. Färre än var tredje kommunal miljö- eller ekonomichef i Sverige menar att energieffektivisering är en prioriterad fråga.

Naturskyddsföreningen har presenterat åtta punkter för ett mer energismart Sverige, och flera av punkterna skulle ha en direkt påverkan på energieffektiviseringen av den offentliga sektorn.

• Ställ högre krav på energideklarationerna. Åtgärdsförslagen bör baseras på besiktningar och visa varje byggnads verkliga förutsättningar.
• Inför ett system med ROT-avdrag för finansiering av energieffektivisering vid renovering, ombyggnad och tillbyggnad. En statlig energisparfond bör skapas för ändamålet.
• Omformulera det svenska effektiviseringsmålet så att det bidrar till en minskad total energianvändning istället för dagens som kan bidra till att öka energianvändningen med cirka 18 TWh fram till 2020 jämfört med 1990.

Utöver det bör regeringen, i samråd med offentlig sektor, utforma krav på energieffektivisering samt riktlinjer för uppföljning. Mätkriterierna bör definieras så att jämförelser blir möjliga och så att de visar på verklig energieffektivisering.

Vad vi saknar är en konstruktiv dialog kring hur den offentliga sektorn ska bidra till att Sverige når sina nationella klimatmål.

  • David Nicholl, vd Schneider Electric Sverige
  • Svante Axelsson, generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen
  • Lars J Nilsson, Professor i miljö- och energisystem, Lunds universitet

Dela artikeln

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

18 mars
David Nicholl & Lotta Bångens
7 februari
Magnus Frantzell
30 oktober 2013
Magnus Frantzell och Hans Nilsson
3 oktober 2013
Berndt Stenberg och Marita Sedvallson med flera
20 september 2013
Anders Knape
19 september 2013
Stefan Attefall
26 augusti 2013
Hannu Saastamoinen
12 april 2013
Annette Eiserman-Wikström och Bertil Widén
22 mars 2013
Magnus Frantzell
12 mars 2013
Björn Hedlund, Viveca Dahlin och Eidar Lindgren
13 februari 2013
Magnus Frantzell
23 januari 2013
Lars Fladvad
8 januari 2013
Roland Ekstrand
29 oktober 2012
Johan Martinsson
4 oktober 2012
Magnus Frantzell
3 juli 2012
Svante Axelsson m fl

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
1022 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Infrastruktur

15 april

Tågexperter: Den svenska järnvägen har havererat

Åke Nilsson m fl, fd vd Asea Traction AB
10 april
8 april

Så får vi sund konkurrens på bostadsmarknaden

Stefan Dahlgren, vd CM-bolagen
3 april
2 april

Infrastrukturskulden bromsar tillväxten

Peter Jeppsson, Transportgruppen

Senast publicerat

Idag 13:32

EU:s budget visar att Nilsson (S) har fel

Annie Lööf m fl, näringsminister (C)
Idag 05:40

Dumsnålhet slår mot fritidshemmen

Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet
Igår 16:27

SKL:s upphandlingar är öppna och transparenta

Thomas Idermark, vd Kommentus
Igår 15:15
Igår 10:48

Folksams vd: Pensionsåldern måste höjas!

Jens Henriksson m fl, Folksam

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova