Kommunerna missköter sina gode män

Omsorg. Med obehaglig tydlighet visade veckans avsnitt av Uppdrag granskning att kommunernas tillsyn över gode män inte fungerar. Vi behöver ett nytt regelverk som slår fast att varje godmanskap ska utgå från respekt för integriteten och rätten att själv utforma sitt liv. Den svenska handikappolitikens målsättning måste gälla även gode män och förvaltare, skriver föreningen JAG:s ordförande Magnus Andén.
Magnus Andén , ordförande JAG
Annons

Med obehaglig tydlighet visade veckans avsnitt av Uppdrag granskning att kommunernas tillsyn över gode män inte fungerar. Scenariot med överförmyndare som vägrar inse att en god man inte tillvaratar sin huvudmans intressen, varken på det personliga eller ekonomiska planet, är tyvärr alltför välbekant för oss. Men den lösning som förespråkades i programmet för att komma tillrätta med den dåliga kontrollen, genom till exempel en centraliserad statlig förvaltarenhet, förskräcker. Det är inte mer professionalisering och enhetlighet som behövs, utan tvärtom mer personlig utformning och respekt för den enskilde individens vilja. Den svenska handikappolitikens mål är självbestämmande och delaktighet i samhället. Vi vill istället se att godmanskapet blir ett verktyg för detta.

Den som liksom föreningen JAG:s medlemmar har haft oturen att få flera stora funktionsnedsättningar, kommunikationssvårigheter och ovanpå det också en nedsättning av den intellektuella förmågan behöver naturligtvis mycket stöd och service i sin vardag. Ofta behöver man personlig assistans större delen av dygnet, för att kunna leva som andra. Men för att utöva självbestämmande behöver man dessutom stöd av någon som förklarar komplicerade saker, och som klarar att tolka och föra fram ens åsikter. Enligt lagen har man i det läget rätt till stöd av en god man.

Enligt lagen ska en god man vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Lämplighetskravet borde rimligen innebära att man ska vara lojal med sin huvudman och framför allt att man kan kommunicera med honom eller henne. Ju mer personlig kontakt de två inblandade kan ha, desto större chans att personen med de stora funktionsnedsättningarna får stöd i att fatta sina egna beslut istället för att få besluten fattade åt sig. För de allra flesta av Föreningen JAG:s medlemmar fungerar godmanskapet just så. De har daglig kontakt med sin gode man, som är den person som är allra bäst på att tolka deras vilja.

Annons

Men kommunernas överförmyndare har dessvärre sedan några år tillbaka valt ett annat spår. Tolkningen av lämplighetskravet istället blivit att en god man snarare ska vara neutral, utomstående och objektiv. Tanken är förmodligen att en sådan god man är lättare att utöva tillsyn över, eftersom ett mindre personligt engagemang ofta leder till färre avvikelser från normen och därmed färre situationer som måste granskas extra. Men därmed berövas många med stora funktionshinder också möjligheten till självbestämmande.

Föreningen JAG organiserar personer med de allra största funktionsnedsättningarna och faran med att få en ”professionell” god man är något som många av våra medlemmar tyvärr har fått erfara. Per, som egentligen heter något annat, är i trettioårsåldern och med mycket omfattande funktionshinder. Hans kommunikation förstås bara av de allra närmaste i familjen. Per hade under många år sin mamma som god man. Överförmyndaren ogillade anhöriga gode män och försökte få mamman att avsäga sin rollen. När hon inte gjorde det började överförmyndaren istället ifrågasätta kostnaderna. ”Varför ska han åka bort och bo på hotell, det har han ju ingen glädje av.” Slutligen entledigades mamman, eftersom överförmyndaren ett år hittat ett överskott på någon tusenlapp i årsredovisningen. I dag har Per en utomstående god man som saknar både kompetens och intresse för att hjälpa honom att komma iväg på aktiviteter. Men kommunens överförmyndare är nöjd.

Karin är i samma ålder och har stora kommunikationssvårigheter. Hon hade också länge sin mamma som god man. Mamman övertalades av överförmyndaren att säga upp godmanskapet, med skälet att hon hade det tungt och kunde behöva hjälp med de administrativa uppgifterna. Det verkliga skälet var att hon ansågs olämplig för att hon var förälder. I dag har Karin en god man via ett vinstdrivande godmansföretag. Den nya gode mannen vill bara bli kontaktad via en mejladress, trots att Karin inte kan läsa eller skriva. Den gode mannen fattar självsvåldigt snabba beslut om stora förändringar i Karins liv utan att kontakta vare sig henne eller hennes anhöriga. När familjen försöker ringa får de beskedet i företagets växel att den gode mannen ”är svårt att få tag på eftersom han har 80 huvudmän”.

Det är två exempel. Det finns fler, med nära anhöriga eller personliga assistenter som väckt överförmyndarnas missnöje för att de varit alltför nära, alltför engagerade och till exempel tagit strid för sin huvudman gentemot kommunen. Deras ofta individuella lösningar har ibland orsakat extra arbete inom överförmyndarnas administration.

Många kommuner har i dag samordnat sina överförmyndarfunktioner i regioner. Handläggarna har hamnat på ett kontor i en helt annan kommun, med telefontid på ett par timmar i veckan. Flera kommuner har dessutom valt att anlita en underentreprenör som föreslår gode män och garanterar att deras redovisningar är korrekta. Det innebär att den enskilde tvingas betala höga avgifter till ett vinstdrivande företag för att verkställa tingsrättens beslut. Hur många huvudmän varje god man har saknar kommunerna kontroll över, men det är klart att företaget har ekonomiska skäl att ha ett så stort antal ”ärenden” per anställd god man som möjligt.

Det kanske inte är sämre kontroll i dessa kommuner än i andra. Men något självbestämmande för dem som behöver stödet blir det sannerligen inte. Och det bryter helt mot de slutsatser som Socialstyrelsen nyligen drog i sin rapport Personlig assistent och god man – är rollerna förenliga? Där konstateras bland annat att den som har stora funktionsnedsättningar och svårigheter att kommunicera ofta behöver en närstående som god man – någon som är tillräckligt nära för att kunna tolka huvudmannens vilja och hjälpa till att fatta beslut i enlighet med denna.

Föreningen JAG anser också att något behöver göras för att säkra kvaliteten på godmanskap och förvaltarskap. Men vi ska inte inspireras av Finland, som präglas av en gammaldags syn på funktionsnedsättningar, med stora institutioner och ett patientperspektiv. Utgå istället från den långt mer moderna målsättningen för den svenska handikappolitiken, självbestämmande och delaktighet i samhället, som är betydligt mer överensstämmande med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

Vi behöver ett regelsystem som säkrar rätten till en god man som kan kommunicera med sin huvudman, och som utgår från den enskildes vilja – precis som Socialstyrelsen skriver. Ett regelsystem som skyddar mot att någon blir utsatt för övergrepp, ekonomiska eller andra, och ställer krav på gode män och ställföreträdare att redovisa mer än bara hur pengarna har använts. Vi vill ha ett regelverk som slår fast att varje godmanskap ska utgå från respekt för integriteten och rätten att själv utforma sitt liv. Och som garanterar att en god man har den tid och det engagemang som behövs för varje enskild huvudman, och därför inte kan förordnas för fler än ett begränsat antal personer.

Fler artiklar om Omsorg

14 juli

Regeringen drar undan mattan för socialtjänsten

Oliver Rosengren, ordf Nämnden för arbete och välfärd (M), Växjö
7 juli

Friends: Vi har inte råd att offra utsatta barns framtid

Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends
7 juli

Rädda Barnen: Vuxna måste fråga barnen om våld

Elisabeth Dahlin & Karin Blomgren, Rädda Barnen
6 juli

Rätt använt är funktionsvariation rätt ord

Jesper Sandström, översättare, språkutbildare & funktionshindrad

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här