Kollektivtrafiken kräver professionell upphandling

Det kommer att ställas mycket högre krav på professionalisering av upphandlingar när kollektivtrafikmarknaden öppnas på vid gavel för företagen den 1 januari 2012.

Trots att det nu bara är dagar kvar tills de kommersiella aktörerna får tillträde till en marknad som omfattar ca 28 miljarder kronor uppvisar området stora brister i hur upphandlingar genomförs, dokumenteras och följs upp. Konsekvensen blir att huvudmännen i lägre utsträckning kan ta vara på erfarenheter från tidigare upphandlingar men framförallt handlar det om risk för bristande styrning.

Varje år görs runt 1250 miljoner resor i den regionala och lokala kollektivtrafiken till en kostnad av cirka 28 miljarder kronor. Ungefär hälften betalas via avgifter från resenärerna och resten av skattemedel. Det finns en uppenbar utmaning i att parallellt med ökande kostnader nå branschens mål om fördubblat antal resenärer fram till 2020.

Trots att kostnadsutvecklingen i utförandeledet tillfälligt dämpades på 1990-talet tog kostnadsökningarna snart fart igen. Om några år riskerar branschen dubbelt så höga kostnader jämfört med idag. En anledning till de ökade kostnaderna hänger ihop med ökade kvalitetskrav, exempelvis miljökrav på bussmotorer. Ett nyckelverktyg för att hålla nere kostnaderna för resenärer och skattebetalare är professionaliserade upphandlingar.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) skriver i rapporten Kollektivtrafik utan styrning om behovet av förbättringar. De tar särskilt upp professionalisering av upphandlingsarbetet och styrning genom upphandling. I dagsläget är efterlevnaden av regler och rekommendationer om upphandling för låg. Olika huvudmän använder olika kontrakt med varierande utformning. Samtidigt saknas kostnadsuppföljningar för de olika kontrakten till följd av att verksamheter i hög utsträckning delegeras.

För att förbättra offentliga myndigheters upphandlingar föreslår Stockholms Handelskammare två åtgärder för att öka effektiviteten och minska kostnaderna:

1. Kommuner och landsting borde inrätta gemensamma och gränsöverskridande expertorganisationer för upphandling. Detta ger skalfördelar, besparingar och förbättrad uppföljning, vilket är särskilt viktigt i stora städer.
2. Kommuner bör öppna upp för mer funktionella krav i förfrågningsunderlagen vilket ger större beslutanderätt till utföraren och att minska inslaget av detaljstyrning i kontraktskonstruktionen.

Medborgare, resenärer och företag måste få ut mer av varje skattekrona som avsätts till kollektivtrafiken. Det kan endast uppnås genom mer professionaliserade upphandlingsprocesser.