Klyftorna ökar i skolan

Maria Stockhaus med flera moderata skolpolitiker verkar utifrån sin debattartikel i Dagens Samhälle 4 juni inte ens förstå problemen i skolan och verkar inte ta del av de studier som görs på skolans område. Skolverket presenterade i maj en studie som visar att skolvalsreformerna har varit en bidragande orsak till att skillnaderna mellan skolors resultat ökar. Trots det påstår Stockhaus med flera att ”möjligheten att välja skola minskar även segregationen”. Det är ett uttalande helt utan grund i vare sig forskning eller verklighet.

Socialdemokraterna ser ett värde i att föräldrar och elever får välja skola och att det finns olika pedagogiska alternativ. Vårt syfte är inte att ta bort det fria skolvalet och de fristående skolorna men vi ser ett stort behov av att komma åt de negativa konsekvenserna av skolvalsreformerna och öka jämlikheten i skolan så att alla barn ges samma goda möjlighet att utveckla sin fulla potential.

Det är oacceptabelt att skolan inte längre möjliggör klassresor som tidigare, att skolan snarare cementerar än bryter sociala mönster. Med utgångspunkt i den här allvarliga situationen har vi socialdemokrater nationellt presenterat åtta förslag för att öka likvärdigheten. Vi föreslår bland annat att resurserna ska fördelas rättvisare mellan skolorna, att samhället borde investera mer i förskolan och att staten borde genomföra en särskild satsning för att attrahera de bästa lärarna och rektorerna till skolor med de största utmaningarna. Vi vill även ge skolorna i uppdrag att arbeta för mer blandade elevgrupper och föreslår att aspekten segregation ska vägas in vid nyetableringar av skolor.

Istället för att seriöst diskutera vad den ökande skolsegregationen betyder för elevernas resultat tar moderaterna frågan om skolsegregation till en riktig bottennivå. Stockhaus med flera frågar retoriskt om vi vill kvotera eleverna. Det är en befängd retorik som helt saknar grund i det som vi uttryckt.

Frågan om ökade sociala klyftor i skolan går inte att skilja från de ökade sociala klyftorna i samhället. När OECD:s utbildningsexpert Andreas Schleicher nyligen talade på ett socialdemokratiskt seminarium i riksdagen framhöll han att Sverige kan förvänta sig än större problem med sociala klyftor i skolan om klyftorna i samhället fortsätter att växa.

Den moderatledda regeringen har sedan 2006 drivit en politik som ökar de sociala skillnaderna i samhället. Om den utvecklingen fortsätter kommer det bli mycket svårt för skolan att kompensera för barnens vitt skilda uppväxtvillkor. För att vända utvecklingen måste också politiken i stort inriktas på att skapa ett samhälle som håller ihop.

Också de sociala skillnaderna i skolan har regeringen engagerat sig för att öka genom att införa vårdnadsbidrag, elitklasser, meritpoäng från mellanstadiet som kan avgöra högskoleprogram och gymnasieprogram som leder in i en återvändsgränd. Regeringen har tydligt visar att det är klyftor den vill ha. Nu är det också klyftor som levereras. På så vis är det inte så konstigt att moderaterna försöker sopa frågan om ökad skolsegregation under mattan. Men vi ser vår uppgift på diametralt motsatt sätt. Vi kommer att inrikta all vår skolpolitik på att höja resultaten och öka jämlikheten i skolan.

Ibrahim Baylan, riksdagsledamot (S), utbildningspolitisk talesperson
Anders Teljebäck, ordförande (S) utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Västerås
Anna-Caren Sätherberg, oppositionsråd (S), Åre
Jonas Hellberg, ordförande (S) Barn- och ungdomsnämnden, Kalmar
Lena Baastad, kommunstyrelsens ordförande (S), Örebro
Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunalråd (S), Malmö, ersättare i SKL:s utbildningsberedning
Marie-Louise Rönnmark, kommunalråd (S), Umeå
Robert Hammarstrand, kommunalråd (S), Göteborg
Robert Noord, oppositionsråd (S), Haninge
Ulla Graaden, oppositionsråd (S), Värnamo