Klyftorna ökar i skolan

Skola. För elevernas resultat blir det allt viktigare vilken skola de går i och vilka föräldrar de har. Samtidigt sjunker resultaten i grundskolan för femte året i rad. Det är en förskräckande utveckling, replikerar 10 socialdemokratiska skolpolitiker.
Ibrahim Baylan m fl, utbildningspolitisk talesperson (S)

Maria Stockhaus med flera moderata skolpolitiker verkar utifrån sin debattartikel i Dagens Samhälle 4 juni inte ens förstå problemen i skolan och verkar inte ta del av de studier som görs på skolans område. Skolverket presenterade i maj en studie som visar att skolvalsreformerna har varit en bidragande orsak till att skillnaderna mellan skolors resultat ökar. Trots det påstår Stockhaus med flera att ”möjligheten att välja skola minskar även segregationen”. Det är ett uttalande helt utan grund i vare sig forskning eller verklighet.

Socialdemokraterna ser ett värde i att föräldrar och elever får välja skola och att det finns olika pedagogiska alternativ. Vårt syfte är inte att ta bort det fria skolvalet och de fristående skolorna men vi ser ett stort behov av att komma åt de negativa konsekvenserna av skolvalsreformerna och öka jämlikheten i skolan så att alla barn ges samma goda möjlighet att utveckla sin fulla potential.

Det är oacceptabelt att skolan inte längre möjliggör klassresor som tidigare, att skolan snarare cementerar än bryter sociala mönster. Med utgångspunkt i den här allvarliga situationen har vi socialdemokrater nationellt presenterat åtta förslag för att öka likvärdigheten. Vi föreslår bland annat att resurserna ska fördelas rättvisare mellan skolorna, att samhället borde investera mer i förskolan och att staten borde genomföra en särskild satsning för att attrahera de bästa lärarna och rektorerna till skolor med de största utmaningarna. Vi vill även ge skolorna i uppdrag att arbeta för mer blandade elevgrupper och föreslår att aspekten segregation ska vägas in vid nyetableringar av skolor.

Annons

Istället för att seriöst diskutera vad den ökande skolsegregationen betyder för elevernas resultat tar moderaterna frågan om skolsegregation till en riktig bottennivå. Stockhaus med flera frågar retoriskt om vi vill kvotera eleverna. Det är en befängd retorik som helt saknar grund i det som vi uttryckt.

Frågan om ökade sociala klyftor i skolan går inte att skilja från de ökade sociala klyftorna i samhället. När OECD:s utbildningsexpert Andreas Schleicher nyligen talade på ett socialdemokratiskt seminarium i riksdagen framhöll han att Sverige kan förvänta sig än större problem med sociala klyftor i skolan om klyftorna i samhället fortsätter att växa.

Den moderatledda regeringen har sedan 2006 drivit en politik som ökar de sociala skillnaderna i samhället. Om den utvecklingen fortsätter kommer det bli mycket svårt för skolan att kompensera för barnens vitt skilda uppväxtvillkor. För att vända utvecklingen måste också politiken i stort inriktas på att skapa ett samhälle som håller ihop.

Också de sociala skillnaderna i skolan har regeringen engagerat sig för att öka genom att införa vårdnadsbidrag, elitklasser, meritpoäng från mellanstadiet som kan avgöra högskoleprogram och gymnasieprogram som leder in i en återvändsgränd. Regeringen har tydligt visar att det är klyftor den vill ha. Nu är det också klyftor som levereras. På så vis är det inte så konstigt att moderaterna försöker sopa frågan om ökad skolsegregation under mattan. Men vi ser vår uppgift på diametralt motsatt sätt. Vi kommer att inrikta all vår skolpolitik på att höja resultaten och öka jämlikheten i skolan.

  • Ibrahim Baylan, riksdagsledamot (S), utbildningspolitisk talesperson
  • Anders Teljebäck, ordförande (S) utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Västerås
  • Anna-Caren Sätherberg, oppositionsråd (S), Åre
  • Jonas Hellberg, ordförande (S) Barn- och ungdomsnämnden, Kalmar
  • Lena Baastad, kommunstyrelsens ordförande (S), Örebro
  • Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunalråd (S), Malmö, ersättare i SKL:s utbildningsberedning
  • Marie-Louise Rönnmark, kommunalråd (S), Umeå
  • Robert Hammarstrand, kommunalråd (S), Göteborg
  • Robert Noord, oppositionsråd (S), Haninge
  • Ulla Graaden, oppositionsråd (S), Värnamo

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

14 augusti 2013
Anders Andersson
21 maj 2013
Maria Stockhaus och Edvin Alam
11 april 2013
Cecilia Nykvist
21 januari 2013
Tobias Krantz med flera
17 oktober 2012
Anders Andersson
12 oktober 2012
Cecilia Nykvist
14 september 2012
Erik Bengtzboe
13 september 2012
Gabriel Wikström
11 september 2012
Tobias Krantz m fl
7 juni 2012
Gabriel Wikström och Sara Yazdanfar
4 juni 2012
Maria Stockhaus m fl
22 mars 2012
Katharina Wallenborg
21 mars 2012
Elizabeta Zemljic
1 mars 2012
Sten Svensson
22 februari 2012
Peter Santesson
21 oktober 2011
Carl-Gustaf Stawström

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
800 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Skola

11 april

Lärarna pressas av orimliga krav

AnnKristin Allvin, gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religionskunskap, Uddevalla
9 april

Låt skolan komma ut ur klassrummen

Louise Malmström m fl, ledamot (S) i riksdagens utbildningsutskott
7 april

Låt eleverna sätta betyg på lärarna

Isak Skogstad, lärarstudent Jönköping
7 april

Kommunaliseringen går inte att bortse från

Gunnar Petersén, kommunfullmäktigeledamot (V) Bergs kommun
3 april

Stolligheten kring skolan är global

Per Åhlström, Författare och debattör

Senast publicerat

17 april

Jag känner sorg över välfärdens omsorg

Mattias X Lundberg, välfärdsföretagare, Umeå
16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
16 april

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
15 april
15 april

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova