Kalifornien är USA:s Grekland

Ekonomi. Nästa stora finansiella kris kan komma från amerikanska städer i delstaten Kalifornien. Tre större städer har nyligen gått i konkurs, och fler står för dörren. Det ekonomiska läget är mycket allvarligt, spår ekonomiska bedömare.
Olle Wästberg , fd statssekreterare på finansdepartementet
Annons

På några veckor i somras slog tre kaliforniska städer - Stockton, San Bernardino och Mammoth Lakes - vantarna i bordet. De ”filed for bankcrupcy”. Stockton och San Bernardino är inga småstäder, närmast av Malmös storlek.

Enligt kreditvärderingsföretaget Moody’s är det bara en början. Flera städer i Kalifornien står på konkursens brant. Och över hela USA finns städer som tvingas söka hjälp från delstaterna för att inte tvingas in i konkursprocessen.

Kalifornien är USA:s Grekland. En delstat inom dollarunionen med konstanta underskott och på ruinens brant. Visst finns här några av USA:s största förmögenheter och den som besöker Los Angeles eller San Fransisco ser inte så mycket elände. Men klassklyftorna är enorma och den offentliga ekonomin går på knäna. Det utvecklade folkomröstningssystemet har bidragit till att det varit lättare att få stöd till kostnader än besparingar och gjort det nästan omöjligt att höja skatten. Staten Kalifornien har små möjligheter att hjälpa sina städer i kris.

Annons

Orsakerna är enkla att se: Amerikanska kommuner har fastighetsskatten som främsta inkomstkälla. Men när fastighetsbubblan brast drabbades det snabbväxande Kalifornien hårt. När husen överges och hela stadsdelar med nybyggda hus står tomma sinar kassan. Många städer har också lokal omsättningsskatt. Med över 15 procents arbetslöshet på många håll blir det inte mycket konsumtion.

Vad de städer som nu sökt om konkursskydd gör är att de säljer de få tillgångar som finns, stänger skolor, bibliotek och andra offentliga inrättningar, lägger ner brandförsvar, avskedar offentligt anställda och använder de lagliga möjligheter som finns att dra ner på de offentliganställdas pensioner. På samma sätt agerar en rad delstater.

Inte minst att man sviker pensionslöften kan få en allvarlig långsiktig effekt. Förtroendet för samhället får en ordentlig törn när människor inte får de pensioner de blivit lovade.

De kaliforniska städerna kan vara den första brisen i nästa storm i den amerikanska ekonomin: Delstaternas och kommunernas ekonomiska kris.

USA:s delstater har sedan 1792 dollarn som gemensam valuta och USA har ju en riksbank och i princip en gemensam finanspolitik. För den som vill dra paralleller till situationen i Europa och kring euron kan Kaliforniens problem visa att eurokrisen inte i första hand handlar om bristen på starka europeiska institutioner eller bristen på europeisk finanspolitik – utan om att den som vansköter sin ekonomi under mycket lång tid så småningom förorsakar en ekonomisk katastrof. Varse sig det är medlemsländer i europakten eller amerikanska delstater.

Mitt Romney och republikanerna vill lägga fler beslut och en större del av det sociala ansvaret på delstaterna. Men de har inte aviserat mer pengar till delstaterna – och det amerikanska statsbudgeten visar bastanta underskott. Den minskning av det offentliga ansvaret som republikanerna vill ha kommer sannolikt att inte innebära mindre ”Washington”, utan främst krympande kommuner och delstater.

De flesta amerikanska delstater har lagfästa krav på att deras budgetar ska vara i balans. I den nuvarande ekonomiska krisen och med betydande arbetslöshet innebär det att delstater tvingas till drastiska besparingar. Vilket i sin tur ökar arbetslösheten och minskar den ekonomiska efterfrågan. Oavsett vem som vinner presidentvalet kommer krisen för delstater och kommuner sannolikt blomma ut under 2013.

Det som kommer att tynga den amerikanska ekonomin efter valet är inte bara de federala underskottet, utan i minst lika hög grad att amerikanska städer och delstater kommer att tvingas gå igenom ett stålbad.

Fler artiklar om Ekonomi

7 juli

Friends: Vi har inte råd att offra utsatta barns framtid

Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends
1 juli

Låt också golf och skidor minska hälsoklyftan

Gunnar Håkansson & Eva Bjernudd, Golfförbundet/Korpen
29 juni

Höghastighetståg avgörande för konkurrenskraften

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordf (S) Malmö
27 juni

Ny spellag äventyrar civilsamhällets finansiering

Stefan Bergh mfl, generalsekreterare Riksidrottförbundet
27 juni

Brexit handlar i grund och botten om demokrati

Jan Kallberg, PhD, disputerad statsvetare och jurist verksam i USA

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här