Kalifornien är USA:s Grekland

Ekonomi. Nästa stora finansiella kris kan komma från amerikanska städer i delstaten Kalifornien. Tre större städer har nyligen gått i konkurs, och fler står för dörren. Det ekonomiska läget är mycket allvarligt, spår ekonomiska bedömare.
Olle Wästberg , fd statssekreterare på finansdepartementet
Annons

På några veckor i somras slog tre kaliforniska städer - Stockton, San Bernardino och Mammoth Lakes - vantarna i bordet. De ”filed for bankcrupcy”. Stockton och San Bernardino är inga småstäder, närmast av Malmös storlek.

Enligt kreditvärderingsföretaget Moody’s är det bara en början. Flera städer i Kalifornien står på konkursens brant. Och över hela USA finns städer som tvingas söka hjälp från delstaterna för att inte tvingas in i konkursprocessen.

Kalifornien är USA:s Grekland. En delstat inom dollarunionen med konstanta underskott och på ruinens brant. Visst finns här några av USA:s största förmögenheter och den som besöker Los Angeles eller San Fransisco ser inte så mycket elände. Men klassklyftorna är enorma och den offentliga ekonomin går på knäna. Det utvecklade folkomröstningssystemet har bidragit till att det varit lättare att få stöd till kostnader än besparingar och gjort det nästan omöjligt att höja skatten. Staten Kalifornien har små möjligheter att hjälpa sina städer i kris.

Annons

Orsakerna är enkla att se: Amerikanska kommuner har fastighetsskatten som främsta inkomstkälla. Men när fastighetsbubblan brast drabbades det snabbväxande Kalifornien hårt. När husen överges och hela stadsdelar med nybyggda hus står tomma sinar kassan. Många städer har också lokal omsättningsskatt. Med över 15 procents arbetslöshet på många håll blir det inte mycket konsumtion.

Vad de städer som nu sökt om konkursskydd gör är att de säljer de få tillgångar som finns, stänger skolor, bibliotek och andra offentliga inrättningar, lägger ner brandförsvar, avskedar offentligt anställda och använder de lagliga möjligheter som finns att dra ner på de offentliganställdas pensioner. På samma sätt agerar en rad delstater.

Inte minst att man sviker pensionslöften kan få en allvarlig långsiktig effekt. Förtroendet för samhället får en ordentlig törn när människor inte får de pensioner de blivit lovade.

De kaliforniska städerna kan vara den första brisen i nästa storm i den amerikanska ekonomin: Delstaternas och kommunernas ekonomiska kris.

USA:s delstater har sedan 1792 dollarn som gemensam valuta och USA har ju en riksbank och i princip en gemensam finanspolitik. För den som vill dra paralleller till situationen i Europa och kring euron kan Kaliforniens problem visa att eurokrisen inte i första hand handlar om bristen på starka europeiska institutioner eller bristen på europeisk finanspolitik – utan om att den som vansköter sin ekonomi under mycket lång tid så småningom förorsakar en ekonomisk katastrof. Varse sig det är medlemsländer i europakten eller amerikanska delstater.

Mitt Romney och republikanerna vill lägga fler beslut och en större del av det sociala ansvaret på delstaterna. Men de har inte aviserat mer pengar till delstaterna – och det amerikanska statsbudgeten visar bastanta underskott. Den minskning av det offentliga ansvaret som republikanerna vill ha kommer sannolikt att inte innebära mindre ”Washington”, utan främst krympande kommuner och delstater.

De flesta amerikanska delstater har lagfästa krav på att deras budgetar ska vara i balans. I den nuvarande ekonomiska krisen och med betydande arbetslöshet innebär det att delstater tvingas till drastiska besparingar. Vilket i sin tur ökar arbetslösheten och minskar den ekonomiska efterfrågan. Oavsett vem som vinner presidentvalet kommer krisen för delstater och kommuner sannolikt blomma ut under 2013.

Det som kommer att tynga den amerikanska ekonomin efter valet är inte bara de federala underskottet, utan i minst lika hög grad att amerikanska städer och delstater kommer att tvingas gå igenom ett stålbad.

Fler artiklar om Ekonomi

Idag 14:45

Slutreplik: SKL missar helt poängen

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR
20 januari

Avskaffa individuell lönesättning i kommunerna

Angelica Svensson & Mats Olsson, Vänsterpartiet i Lunds kommunfullmäktige
19 januari

SKL: En fungerande välfärd behöver kostnadsutjämning

Annika Wallenskog & Anders Folkesson, chefekonom resp ekonom, SKL
17 januari

Sveriges kommuner går mot en välfärdskris

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR
10 januari

MUCF: ”Vi har aldrig lovat extra anslag”

Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor

Senast publicerat

Idag 15:06
Idag 14:45

Slutreplik: SKL missar helt poängen

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR
Idag 14:30

Glöm inte bort den regionala filmpolitiken

Nina Björby, ordf (S) kulturberedningen Region Västerbotten
Idag 09:34

Utbyggnaden kräver konkurrens på lika villkor

Patrik Hofbauer mfl, vd Telenor
Idag 05:30

Lyckad integration kräver en kulturrevolution

Anders Nilsson, redaktör för tankesmedjan "Tankeverksamheten"

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här