JAS-miljarderna kan förhindra framtida översvämningar

Denna sommar är det många kommuner i Sverige och resten av världen som har drabbats av översvämningar. Från kommuner framförs önskemål om statlig hjälp med återställningsåtgärder för det som vattnet har förstört. Alldeles för sällan kommer det förebyggande arbetet igång. Det är bekvämare att tro att man inte drabbas igen i stället för att ta itu med det mödosamma och kostsamma arbetet med att kunna hantera ymnigare och nyckfullare regn.

I stort sett allt som behöver göras finns med i den statliga klimat- och sårbarhetsutredning som slutfördes för fem år sedan. Frånsett några detaljer har regeringen inte vidtagit någon av de åtgärder utredningen föreslog. I dag är klimatanpassningsarbetet uppdelat på många olika statliga instanser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska förvisso samordna det som sker, men har vare sig anslag eller befogenheter för att initiera de större insatser som behövs. MSB borde ha ett överordnat ansvar för genomförande av klimat- och sårbarhetsutredningens förslag.

De statliga investeringsanslagen LIP och KLIMP var väldigt effektiva morötter för att sätta igång lokala klimatinvesteringar i form av biogasanläggningar, kollektivtrafikinfrastruktur med mera. På motsvarande sätt bör staten underlätta för att kommuner återskapar bäckar, moderniserar VA-system, anlägger microparker samt annat som kan fördröja och omhänderta regnvatten. Sammantaget krävs mycket stora investeringar för att säkra hus och infrastruktur mot de skador som skyfall och ihållande regn annars kan ställa till med.

MSB ingår i försvarsdepartementets ansvarsområde. Utifrån en kunskapsunderbyggd sårbarhetsanalys kan de miljarder som planeras för ytterligare JAS Gripen göra större nytta genom lokala klimatsäkringsåtgärder. Staten bör inrätta ett KLAMP - klimatanpassningsanslag – med syfte att initiera och understödja kommunala klimatanpassningsåtgärder.

Många kommuner faller för frestelsen att tillåta strandnära nybebyggelse trots dokumenterade översvämningsrisker. Preskriptionstiden för ansvarsutkrävande bör därför dubbleras från 10 till 20 år. Alla som beslutar om bygglov ska tvingas ta konsekvenser av felaktiga beslut så att inte enskilda kommer i kläm. Liksom Danmark och flera andra länder så bör lokala klimatanpassningsplaner göras obligatoriska. Efter det skyfall i Köpenhamn som 2011 ledde till skador för mer än 6 miljarder kronor har det påbörjats ett ambitiöst arbete med att minska andelen hårdgjord yta och därmed öka beredskapen för att kunna ta om hand framtida skyfall. Detta omställningsarbete går hand i hand med ambitionerna att fortsatt vara världens cykelhuvudstad.

Att göra transportsystemen mer yteffektiva är en förutsättning för att det ska finnas utrymme för dammar och andra öppna system för omhändertagande av dagvatten. En personbil står parkerad cirka 95 procent av dygnet. Ju smidigare kollektiv- och cykeltrafikmöjligheter, desto fler kan leva bekvämt utan att äga en egen bil. På så sätt kan arbetet för att anpassa städer för det förändrade klimatet kombineras med ambitionerna att minska transporternas klimatpåverkan.

I sin första regeringsförklaring 2006 utpekade Fredrik Reinfeldt klimathotet till vår generations största utmaning. Allt fler kommuner i världen startar lokala omställningsarbeten i frustration över de uteblivna resultaten för de internationella klimattoppmötena. Den svenska staten borde snarast se till att ge svenska kommuner rimliga möjligheter att ansluta. Så som den förre världsbankschefen Nicholas Stern påpekade kan det stå oss mycket dyrt att inte vidta de skydds- och omställningsåtgärder som klimatforskarna föreslår.