Inte en dag för tidigt med höjd pensionsålder

Socialförsäkringar. Höjning av pensionsåldern räcker inte – hela pensionssystemet måste förändras och arbetsmarknaden bör bli mer välkomnande gentemot seniorer. Men framför allt måste nivåerna höjas – var sjätte svensk pensionär lever i dag under EU:s gräns för fattigdomsrisk, skriver SPF Seniorerna apropå att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll öppnat för höjd pensionsålder redan före nästa val.
Christina Rogestam , ordf SPF Seniorerna
Annons

Det är positivt att frågan om höjd pensionsålder, inte minst genom LO:s pensionsrapport, åter är på tapeten. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har öppnat för en höjning av pensionsåldern under denna mandatperiod. Det är inte en dag för tidigt. Pensionsåldersutredningen, som förtjänstfullt belyst frågan, har legat på regeringens bord sedan år 2013 och ingenting har skett. 

När vi lever längre är det rimligt att vi också arbetar längre. Årskullen som fyller 65 år nästa år skulle behöva gå i pension vid 66,5 års ålder, men snittåldern för att börja ta ut pension låg år 2014 på 64,5 år. En successiv höjning av pensionsåldern krävs, och åldersgränserna i socialförsäkringssystemet måste följa med. 

Det är också viktigt att arbetsmarknaden välkomnar fler seniorer. Vi seniorer kan och vill bidra i den utsträckning som vi klarar av. Det behövs arbetsmiljöåtgärder och mer flexibilitet vad gäller arbetstider och arbetsuppgifter men också regelförändringar. LAS bör höjas till 69 år, reglerna emot åldersdiskriminering på arbetsmarknaden måste stärkas och morötter för arbetsgivare som anställer och behåller seniorer bör införas. Därtill bör regeringen omgående dra tillbaka sitt förslag om höjd särskild löneskatt för 65-plussare, det riskerar att leda till minskad sysselsättning och ännu lägre pensioner för alla. 

Annons

Men högre pensionsålder kommer inte att lösa pensionssystemets grundproblem – det är underfinansierat och klarar inte av att betala ut rimliga pensioner. I dag räcker inte ens ett helt arbetsliv för att få ut en pension som det går att leva på. Pensionssystemets grundprinciper om att livsinkomsten bestämmer ens pension och att pensionerna ska följa inkomstutvecklingen uppfylls inte på långa vägar. 

Människor som arbetat runt 40 år inom vård, handel eller hotell och restaurang får en pension, inklusive tjänstepension, efter skatt på cirka 11 000 kronor i månaden. Dessa låga pensioner måste delvis kompenseras med tillägg från grundskyddet, garantipensionen, som skapades för de som arbetat väldigt lite eller inte alls. Det är tyvärr inte ovanligt i dag att man efter ett långt arbetsliv har ungefär samma summa i plånboken som en garantipensionär med fullt bostadstillägg som aldrig arbetat. Så här var det inte alls tänkt att pensionssystemet skulle fungera.

Som grädde på moset arbetar vi svenskar redan flest antal år av alla i EU (40,4 år). Dessutom går vi i pension näst sist – bara irländarna går senare – och vi har EU:s högsta sysselsättningsgrad både bland hela befolkningen och i åldrarna 55-64 år. Ändå har Sverige lägre pensionsnivåer än grannländerna och år 2050 kommer endast fyra EU-länder att ha lägre pensionsnivå än Sverige. I dag lever var sjätte svensk pensionär, eller 300 000 människor, under EU:s gräns för risk för fattigdom. 

Att höja pensionsåldern kommer därför att vara långt ifrån tillräckligt för att vi svenskar, efter många års arbete, ska kunna få tillräckliga pensioner. I stället måste ansvariga politiker tillsätta en heltäckande utvärdering av pensionssystemet och genomföra nödvändiga förändringar. Det är ett fullt rimligt krav att pensionssystemet ska leva upp till sina grundprinciper om pensioner som följer inkomstutvecklingen och att ett långt arbetsliv ska synas i pensionskuvertet. Inget av detta uppfylls i dag. Vem arbetar till 67 eller 69 års ålder om arbete ändå inte lönar sig i pensionskuvertet? 

Fler artiklar om Ekonomi

7 juli

Friends: Vi har inte råd att offra utsatta barns framtid

Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends
1 juli

Låt också golf och skidor minska hälsoklyftan

Gunnar Håkansson & Eva Bjernudd, Golfförbundet/Korpen
29 juni

Höghastighetståg avgörande för konkurrenskraften

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordf (S) Malmö
27 juni

Ny spellag äventyrar civilsamhällets finansiering

Stefan Bergh mfl, generalsekreterare Riksidrottförbundet
27 juni

Brexit handlar i grund och botten om demokrati

Jan Kallberg, PhD, disputerad statsvetare och jurist verksam i USA

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här