Insatser från BUP blir ett anstötligt lotteri

Psykisk ohälsa. Det är angeläget att barn och unga som kommer i kontakt med BUP i Stockholm möts med modern kunskap om autism och andra funktionsnedsättningar, annars kan det få förödande konsekvenser för barnet.
Anne Lönnermark , ordförande Autism- och Aspergerförbundet
Annons

I SVT:s Dokument inifrån ”Vem kan hjälpa mitt barn?” från 12 november ser vi vilket lotteri insatserna från barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Stockholm kan vara. Genom Lova, Emil och Dianas berättelser förstår vi att vården är allt annat än jämlik.

Det verkar i stället vara helt avgörande vilken av BUP-klinikerna man har kontakt med.  Stödet och insatserna är långt ifrån alltid baserade på det enskilda barnets behov och har inte heller alltid stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. 

Uppenbarligen finns det fortfarande stora skillnader i vårdideologi mellan olika BUP-enheter i Stockholm. Detta trots att insatser har gjorts för att uppnå en enhetlig syn. Att, som i vissa av exemplen i programmet, ha som utgångspunkt att barnets symptom är ett uttryck för svårigheter i familjen visar på en skriande brist på kunskap.

Annons

Såväl Autism- och Aspergerförbundet som Dagens Nyheter har tidigare slagit larm om att BUP i Stockholm har använt metoder som inte fungerar för barn och ungdomar med autism, utan tvärtom försämrar en redan akut situation.

Det är oerhört angeläget att barn och unga som kommer i kontakt med BUP möts med modern kunskap om autism och andra funktionsnedsättningar, annars kan det få förödande konsekvenser för barnet.

Utan rätt förståelse, kunskap och bemötande från omgivningen kan barnen och ungdomarna i kontakten med BUP bli missförstådda och feltolkade. De riskerar att utveckla depression, panikattacker, tvång eller självskadande beteenden. Att vid autism ge stöd och insatser som bara bygger på generell kunskap om typisk utveckling, psykiska symtom och beteenden är otillräckligt. Det måste också finnas specifik kompetens om autism. Det kan också, som vi såg i programmet, göra att mycket tid går till spillo under fortsatt lidande för barnet och familjen.

Några av de frågor vi ställer oss efter att ha sett programmet är:

• Gör BUP en bedömning av den faktiska kommunikationsförmågan och använder något av de många kommunikationsstöd som kan anpassas individuellt? 

Kommunikationssvårigheter vid autism handlar om begränsning i att förstå och uttrycka både verbal och icke-verbal kommunikation.  Det är inte ovanligt att man talar bra men har svårare att förstå språk. Det kan handla om svårigheter att beskriva känslor, artikulera begrepp, och om stereotypt och repetitivt språk.  Det finns många sätt att använda visuellt tydliggörande kommunikationsstöd för personer med autismspektrumtillstånd som till exempel Kat-Kittet, samtalsmatta eller olika appar.

Bedömer BUP i tillräcklig utsträckning behovet av en anpassad miljö, anpassade tydliggörande strukturer, strategier och hjälpmedel?

Vid autism är det vanligt att ha en annorlunda bearbetning av sinnesintryck. Att förstå och kartlägga individuella sensoriska svårigheter är nödvändigt för att kunna anpassa den fysiska miljön. Visuellt tydliggörande strategier och hjälpmedel skapar nödvändig förutsägbarhet och förståelse av sammanhang och ger mening i tillvaron.

Använder sig BUP av de framgångsrika lågaffektiva metoder som finns för bemötande vid problemskapande beteenden?

Problemskapande beteende har ett samband med svårigheter att reglera affekt och skilja mellan egen och andras affekt. Med lågaffektivt bemötande i kombination med strategier och hjälpmedel för tydliggörande och kommunikation kan en miljö skapas som minskar stress och rädsla och istället skapar förutsättning för positiv utveckling.

Fler artiklar om Sjukvård

15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
13 juli

Uppmaning till regeringen: Lös sjuksköterskebristen

Anna Starbrink, ordf Liberalernas välfärdskommission
12 juli

Krav: Förbjud alla former av surrogatarrangemang

Margareta Winberg mfl, fd vice statsminister
11 juli

Samordning kan rädda tiotusentals FH-drabbade

Bo Angelin mfl, kardiologer/Hjärt-och lungfonden
6 juli

Ta initiativ för jämlik vård vid sällsynt sjukdom

Lars Leijonborg mfl, tidigare forskningsminister

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här