Ingen ska behöva leva under existensminimum

Funktionsnedsättning. Före valet lovade Centerpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna ett starkare skydd mot kommunala avgifter, så att även personer som har insatser enligt LSS inte ska behöva leva under existensminimum. Nu är valet över och det är dags att infria löftena, skriver Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden.
Ingrid Burman , Handikappförbunden
Annons

Personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar som aldrig har haft ett arbete, har en mycket svag försörjning. Vissa kommer sannolikt aldrig under sin livstid att ha en löneinkomst. Många av dem som har insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) lever i en verklighet där de samlade avgifterna för hyra och stödinsatser överstiger den låga inkomst man har. Det innebär att människor månad efter månad kan ha en negativ disponibel inkomst. I en enkät utskickad av Handikappförbunden före valet lovade en majoritet av partierna ett starkare skydd mot kommunala avgifter, så att människor som omfattas av LSS inte ska fastna i fattigdom.

LSS omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, förvärvade hjärnskador eller fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Lagen säger att den som omfattas av LSS ska ha goda levnadsvillkor.  

Den som bor i ett gruppboende, en servicebostad eller i någon annan särskild boendeform, får betala hyra och avgifter för olika servicetjänster. Hyres- och avgiftssättningen varierar starkt mellan olika kommuner. Enligt några uppmärksammade domar i Högsta förvaltningsdomstolen har kommunerna rätt att ta ut hyra även för gemensamma utrymmen, vilket har lett till hyreshöjningar i vissa kommuner. 

Annons

Grundproblemet är att många lever med låga inkomster. Varken socialförsäkringen eller det kommunala försörjningsstödet är konstruerat för personer som behöver långvarig eller livslång försörjning. I realiteten tvingas många anhöriga att bidra till försörjningen och risken för utslagning är stor när anhöriga faller ifrån. Schizofreniförbundets undersökning Anhörigenkäten (2012) visar att den tid som anhöriga lägger på att hjälpa en familjemedlem, överensstämmer med minst en halvtidstjänst. De anhöriga lägger också cirka 14 procent av sin bruttoinkomst i snitt per månad för att hjälpa till ekonomiskt.

I Riksförbundet FUB:s rapport Fångad i fattigdom? (2014) framkommer att personer med utvecklingsstörning ofta får sin försörjning från socialförsäkringssystemet och då på garantinivå. Det innebär en mycket låg månadsinkomst. Många är dessutom beroende av stöd och måste bo i gruppbostad där hyrorna vanligtvis är höga. Eftersom merkostnadsprincipen inte tillämpas på hyror, det statliga bostadstillägget inte har höjts på flera år och byggkostnader och hyror har stigit, går många personer med utvecklingsstörning flera tusen kronor back varje månad. De har dessutom en mycket dålig inkomstprognos och får i stort sett samma ersättning hela livet igenom.

Kommunerna hanterar detta på olika sätt. Vissa har infört kommunalt bostadsbidrag, andra sätter ett hyrestak och vissa sätter ett förbehållsbelopp. En del kommuner hänvisar till försörjningsstöd. Men det är den enskilda människan som kommer i kläm när vissa kommuner tar ut så höga hyror och avgifter att de äter upp hela, eller näst intill hela, sjukersättningen eller aktivitetsersättningen som utgör individens inkomst. Därför behövs en tydligare lagstiftning med ett skydd som garanterar att individerna har kvar en skälig summa varje månad när avgifter och hyror är betalda.

Handikappförbunden förutsätter att regeringen nu använder den breda majoritet som finns i den nyvalda riksdagen och säkerställer att även personer som omfattas av LSS får ett skydd mot kommunala avgifter och att de goda levnadsvillkor som nämns i lagen äntligen blir verklighet.

Fler artiklar om Omsorg

29 november

V: Vi måste få ordning på Stockholms färdtjänst

Gunilla Roxby Cromwall, gruppledare (V) Stockholms läns landsting
25 november

Så klarar vi äldreboomen

Clara Lindblom , Äldre- och personalborgarråd (V) Stockholm
23 november

Mobila polisstationer ökar tryggheten

Mattias Tykesson mfl, ledamot kommunfullmäktige (M) Göteborg
21 november

Kommunals krav: Trygghet även i privat äldreomsorg

Tobias Baudin & Lenita Granlund, Kommunal
21 november

C: Så sänker vi trösklarna till jobb för fler

Solveig Zander & Per Lodenius , riksdagsledamöter (C)

Senast publicerat

Idag 08:48

Barnmorskor måste sätta kvinnans behov främst

Malin Lernfelt, liberal debattör, fd ledarskribent
Igår 14:10

Riskfrågan bör vägas utifrån helheten

Rosie Kvål, riskkonsult, Brandskyddslaget
Igår 12:28

Glöm inte bort rättsväsendet, Shekarabi

Fredrik Svärd, Ulf Lindén & Johan Norin, jurister med IT-inriktning
Igår 11:45

Abortsköterskor hjälper bara abortmotståndarna

Adam Garneij, ordförande CUF Göteborg

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här