Högst befogad oro för sämre assistans

LSS. Som alltid när assistansersättningen debatteras redovisas onyanserade siffror om kostnaderna. Menar regeringen att det finns personer med assistans som inte borde ha det? Och vilka är i så fall dessa? undrar FUB:s ordförande i en replik till Åsa Regnér.
Thomas Jansson , ordf FUB
Annons

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér skriver med anledning av den kommande utredningen om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, en debattartikel i Dagens Samhälle 22 december.

Ministern väljer att diskutera en av lagens insatser, personlig assistans. I artikeln uttrycks att ”det är viktigt att resurserna går till de individer och de behov som lagstiftningen avser”. Menar regeringen att det finns personer med assistans som inte borde ha det? Vilka är i så fall dessa personer? 

Som FUB skrivit i ett tidigare inlägg i Dagens Samhälle så är personkrets 1 (personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd) den kategori som ökat mest inom assistansersättning sedan 2002. Är det dessa personer som Åsa Regnér menar är individer med  behov som inte avses i lagen?

Annons

Som alltid när assistansersättningen debatteras redovisas onyanserade siffror om kostnaderna. Beroende på vilket budskap man vill få fram kan samma siffror redovisas på ett annat sätt. Exempelvis kan ökningen beskrivas med löneindex i stället för konsumentprisindex (KPI), vilket kan anses mer rättvisande i en bransch där den absolut största kostnaden är löner.

Det man då ser är att ökningstakten minskar. Inspektionen för socialförsäkringen anger att statens kostnader för assistansersättningen ökade med drygt 60 procent mellan 2004-2010 om man mäter i 2014 års prisnivå enligt KPI. 

Mätt med löneindex, enligt Svenskt Näringsliv, är ökningen under samma period i stället cirka 45 procent, alltså drygt 7 procent per år. Efter 2010 motsvarar ökningen i stort sett löneökningarna. Kostnadskontrollen är således god.

Ministern skriver vidare att hon får till sig berättelser om att lagen inte fungerar som det var tänkt. Det är glädjande om ministern tar dessa berättelser på allvar och avser att förtydliga lagen så att den gäller utifrån dess ursprungliga intentioner.

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit med en del märkliga domar som kraftigt försämrat möjligheterna att få eller behålla sin assistans för personer med stora funktionsnedsättningar. 

Den senaste handlar om att det inte längre anses vara ett grundläggande behov att behöva hjälp att andas (HFD mål nr 3527-14). En sådan tolkning av lagen går inte i linje med det allmänna rättsmedvetandet och FUB ser fram emot ett förtydligande av lagstiftningen.

Att en förestående utredning av LSS och assistansersättningen skapar oro är självklart. LSS och statlig assistansersättning infördes i januari 1994 och har, trots att lagen är ”ung”, utretts flera gånger. Så snart som i april 1995 tillsattes en utredning av assistansersättningen med det uttalade syftet att förbättra kostnadskontrollen och bryta kostnadsutvecklingen, lagen ansågs alltså vara för dyr redan efter ett drygt år.

I den proposition som lades efter 1995 års utredning försökte man utesluta stora delar av lagens personkrets 1 (personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd) genom att begränsa assistansersättningen till att enbart gälla personer med fysiska funktionsnedsättningar.

Förslaget gick dock inte igenom i riksdagen då man ansåg att ingen av lagens tre personkretsar skulle uteslutas från möjligheten till assistans. Nu, 20 år senare, är en ny utredning på gång utifrån identiska argument. Med kunskap om historien är alltså oron högst befogad.

För de människor som har behov av personlig assistans är denna helt avgörande för att livet ska fungera. Låt oss hoppas att den kommande utredningen gör vettiga kostnadsberäkningar och att de mänskliga värdena av en bra lagstiftning blir vägledande.

  • Thomas Jansson, ordförande Riksförbundet FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning)
Debatt/

Ny lag om assistans?

Kostnaderna för lagen om stöd och service, LSS, ökar och regeringen ska se över lagen. Ska det nu bli svårare att få assistans? Debatten är i full gång.
Klicka här för att delta i debatten

13 inlägg i denna debatt

Jenny Wilder & Anna Karin Axelsson, docent specialpedagogik / fil dr handikappvetenskap
Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister (S)
Håkan Thomsson, förbundsordförande Synskadades Riksförbund
Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom, Sveriges Kommuner och Landsting
Håkan Thomsson, förbundsordförande Synskadades Riksförbund
Nora Eklöv, vice förbundsordförande, Förbundet Unga Rörelsehindrade
Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister (S)
Nora Eklöv, vice förbundsordförande, Förbundet Unga Rörelsehindrade

Dela den här debatten

Fler artiklar om Omsorg

27 maj

RBU: Ett dråpslag mot personlig assistans

Maria Persdotter, förbundsordförande RBU
26 maj

Så vill vi förbättra assistansersättningen

Åsa Regnér, barn-, äldre och jämställdhetsminister (S)
24 maj

Oroande att regeringen verkar slagit sig till ro

Tomas Tobé & Cecilia Widegren, Moderaterna
23 maj

Politikerna måste återta makten över assistansen

Thomas Jansson & Stig Nyman, FUB/Handikappförbunden

Senast publicerat

Idag 05:38
Idag 05:33

Omregleringen gyllene tillfälle stärka föreningslivet

Anders Årbrandt mfl, Novamedia Sverige AB (driver bland annat Postkodlotteriet)
Idag 05:33

Låt högskolorna utbilda specialistsjuköterskorna

Elisabeth Carlson mfl, Institutionen för vårdvetenskap, Malmö högskola
Igår 13:54

Matematiken lyfter både demokratin och skolan

Daniel Smirat & Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer
Igår 11:56

Gör sommarjobben tillgängliga för alla

Jonatan Arenius, tillgängligansvarig Humana

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här