Höga hyror gör funktionsnedsatta fattiga

Omsorg. Många människor med varaktig funktionsnedsättning lever under existensminimum. Nu måste lagstiftaren införa ett skydd mot nya och höga kommunala avgifter, skriver Handikappförbunden och Schizofreniförbundet.
Ingrid Burman m fl , Handikappförbunden
Annons

Personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar som aldrig har haft ett arbete, har en mycket svag försörjning. Vissa kommer sannolikt aldrig under sin livstid att ha en löneinkomst. Många av dem som har insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) lever i en verklighet där de samlade avgifterna för hyra och stödinsatser överstiger den låga inkomst man har. Det innebär att människor månad efter månad kan ha en negativ disponibel inkomst.

LSS omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, förvärvade hjärnskador eller fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Lagen föreskriver att den som omfattas av LSS ska ha goda levnadsvillkor.

Men den som bor i ett gruppboende, en servicebostad eller i någon annan särskild boendeform, får betala hyra och avgifter för olika servicetjänster. Hyres- och avgiftssättningen varierar starkt mellan olika kommuner. Enligt några uppmärksammade domar i Högsta förvaltningsdomstolen har kommunerna fått rätt att ta ut hyra även för gemensamma utrymmen, vilket lett till hyreshöjningar i vissa kommuner.

Annons

Grundproblemet är att många lever med låga inkomster. Varken socialförsäkringen eller det kommunala försörjningsstödet är konstruerat för personer som behöver långvarig eller livslång försörjning. I realiteten tvingas många anhöriga att bidra till försörjningen och risken för utslagning är stor när anhöriga faller ifrån.

Schizofreniförbundets undersökning ”Anhörigenkäten” (2012) visar att den tid som anhöriga lägger på att hjälpa en familjemedlem, överensstämmer med minst en halvtidstjänst. De anhöriga lägger också ca 14 procent av sin bruttoinkomst i snitt per månad för att hjälpa till ekonomiskt.

För dem som inte har någon närstående som har möjlighet att stötta ekonomiskt är situationen förstås ännu värre. Flera av Handikappförbundens medlemsförbund uppger att många av deras medlemmar lever under mycket knappa ekonomiska förhållanden eller under existensminimum.

Det är den enskilda människan som kommer i kläm när kommunerna som ansvarar för särskilda boenden tar ut höga hyror och avgifter som äter upp hela, eller näst intill hela, sjukersättningen eller aktivitetsersättningen som utgör individens inkomst.

Därför behövs en tydligare lagstiftning med ett skydd som garanterar att individerna har kvar en skälig summa varje månad när avgifter och hyror är betalda. Det handlar om personer som på grund av funktionsnedsättning lever med de allra lägsta försörjningsnivåerna. De behöver ett starkare skydd som säkerställer lagstiftningens intentioner om goda levnadsvillkor.

  • Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden
  • Per Torell, ordförande, Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet.

Fler artiklar om Omsorg

22 september

Varför fick inte Lagrådet granska LSS-ändringen?

Alf Lundin mfl, juridiskt Ombud Assistanslotsen AB
20 september

Bred satsning ska öka kunskapen om våld

Gun Heimer mfl, chef Nationellt centrum för kvinnofrid
19 september

KD: Vinglig färd med Löfven i förarsätet

Acko Ankarberg Johansson, partisekreterare (KD)
19 september

Så slipper asylsökande att tvångsflyttas

Johanna Jönsson, integrations- och migrationspolitisk talesperson Centerpartiet

Senast publicerat

24 september

Ibland ska regeringen ha beröm också

Hans Li Engnell, socionom och liberal
23 september

S: Moderaternas egoism stoppar hyresrätterna

Roger Mogert, stadsbyggnads- och kulturborgarråd (S) Stockholms stad
23 september

Erbjud flexibla jobb för att locka unga

Sofia Larsen & Magnus Hedberg, Jusek
23 september

En ungdomsrörelse i fritt fall

Alexander Hallberg, Sverok, samt 24 ungdomsorganisationer
23 september

”Gamla regler stoppar utbildningen”

Linus Hammarlund m fl, ordförande Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här