Hedersbrott är något specifikt – generalisera inte

Hedersvåld. På lördag är det femton år sedan Fadime Sahindal mördades av sin far. Sedan dess har det gjorts stora framsteg när det gäller arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld. Vi ser dock med växande oro på de generaliseringar som förekommer i diskussionen runt hedersbrott.
Azam Qarai mfl , talesperson Kvinnors Nätverk
Annons

Hedersproblematiken är komplex och det var länge svårt att få en generell acceptans för dess existens. En av de främsta orsakerna var en rädsla att det skulle peka ut minoritetsgrupper och elda på främlingsfientlighet. Det finns ett stort behov av att uppmärksamma det specifika med hedersrelaterat förtryck och våld, i syfte att utsatta personer ska få stöd och att samhällets insatser ska vara individuellt anpassade.

Det är glädjande att det under de senaste cirka femton åren har gjorts stora framsteg när det gäller arbetet mot hedersbrott. Många utsatta personer som tidigare inte fick hjälp, uppmärksammas idag på ett annat sätt av samhället. Men detta behöver vara ett ständigt pågående arbete, där centrala aktörer som polis, socialtjänst och skola behöver kunskap, rutiner och resurser för att hantera problematiken.

Vi ser dock med växande oro på generaliseringar som förekommer i diskussionen om hedersrelaterat förtryck och våld. Det avgörande kriteriet för hederskultur kan inte vara att förövaren har en viss bakgrund, etnicitet, religion eller ens att det finns hedersnormer i familjen eller släkten.

Annons

Vi har på senare tid uppmärksammat en tendens att snabbt kategorisera brott mot kvinnor utförda av män med en viss etnicitet eller bakgrund som hedersbrott. Nyligen till exempel när det gäller Fadimes kusin som brutalt har dödat sin ex-frus nya sambo (Expressen 18/12). Vi har inte närmare insyn i detta brott och kan därför inte bedöma om det i det här fallet handlar om ett hedersbrott eller inte. Det vi vänder oss emot är att man i rapporteringen är snabba med att stämpla det som ett hedersbrott. Så vitt vi kan bedöma sker det enbart utifrån gärningsmannens bakgrund, att han är just Fadimes kusin och att hedersnormer förekommer inom delar av släkten.

Vad har vi för kriterier för att stämpla ett mord som ett hedersmord? Det är viktigt att fokusera på det som särskiljer hedersmord från andra mord inom nära relationer. Nämligen den kollektivistiska strukturen i samspel med hedersrelaterade värderingar. Detta kollektiva uttryck är centralt för hedersbrott.

För oss är det en självklarhet att det i varje individuellt fall kan finnas olika faktorer som påverkar både utsatta och förövare, vid sidan av hedersnormer. Vi vänder oss emot både dem som inte vill erkänna förekomsten av hedersrelaterat förtryck och våld som något som kräver specifika insatser, men också mot dem som med grova generaliseringar, kopplat till bland annat etnicitet eller religion, riskerar att göra mer skada än nytta i arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld.

Kvinnors Nätverk träffar dagligen kvinnor, ungdomar, barn och ibland män som är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Det finns likheter i deras utsatthet, men också stora individuella skillnader. Motsvarande erfarenheter delas av Zeliha Dagli och Esme Güler från Humanisterna, baserade på egna personliga erfarenheter av hederskultur, men även genom mångårig kontakt med drabbade genom ett både lokalt och nationellt engagemang.

Generaliseringar och onyanserade kategoriseringar, utifrån exempelvis etnicitet, kommer inte att förbättra situation för de utsatta. Snarare tvärtom. Både genom att de som inte passar inom en snäv ram riskerar att bli misstrodda och genom att stödet till målgruppen inte blir individuellt anpassat. Utöver detta bidrar det till ett hårdare samhällsklimat, där vissa grupper av människor riskerar att stämplas till exempel utifrån uppfattad etnicitet och religion.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Fler artiklar om Demokrati

Idag 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Igår 05:45

Ge allmänheten insyn i EU-budgeten

Max Andersson & Staffan Dahllöf, EU-parlamentariker (MP) / rapportförfattare
Igår 05:45

”Mötesplatser medel mot ungdomars utsatthet”

Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
28 mars

LUF: Låt polisstudenter utreda vardagsbrott

Joar Forsell, förbundsordförande LUF
28 mars

Nej, SKL styrs inte från Rosenbad

Lena Micko mfl, ordförande (S) SKL

Senast publicerat

Idag 13:54

”Vårt ställningstagande mot SD är solklart”

Magnus Ek, ordförande Centerpartiets ungdomsförbund
Idag 11:53

Snabbare digitalisering om vi tar efter grannländerna

Per Blom & Anders Persson , PA Consulting Group
Idag 06:15
Idag 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Idag 05:45

”Utveckla de regionala järnvägarna”

Helena Leufstadius mfl, vd Svensk kollektivtrafik

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här