Handlingskraft krävs när svenska modellen angrips

Arbete. Att lagstifta om lägre löner för nyanlända är sannolikt olagligt. Och forskningen ger inget stöd för att lägre lägstalöner påverkar arbetslösheten. Den senaste tidens attacker mot den svenska modellen visar på behovet av en mer handlingskraftig regering.
Sandro Scocco , chefsekonom Arena Idé
Annons

Det är lätt att få intrycket att arbetsgivarna, forskningen och de borgerliga partierna nu går i takt för att driva fram lägre lägstalöner. Det stämmer dock inte.

Svenskt Näringsliv (SN) krav är frysta ingångslöner och därmed över tid lägre lägstalöner. Finanspolitiska rådet (FPR) senaste löneutspel fick av Sveriges Radio också rubriken ”Krav på lägre löner”. FPR:s ordförande, professor John Hassler, konstaterade dock på presskonferensen att han inte alls såg något behov av lägre lägstalöner, alltså i direkt kontrakurs mot SN. Knappast enad front.

Hasslers hållning är också i linje med forskningsläget. I metastudier, där ett mycket stort antal studier ingår, konstateras att effekten av sänkta lägstalöner är obefintlig på arbetslöshetsnivån. I en genomgång av forskningsläget konstaterade även Center For Economic Policy Research (CEPR 2013) att en sammanlagd bedömning pekar på en mycket liten eller ingen effekt på sysselsättningen. SN:s frysta lägsta löner kan alltså inte förväntas ha någon särskild positiv sysselsättningseffekt. 

Annons

Det FPR föreslog var i stället skapandet av helt nya jobb för flyktingar med nästan halverad lönekostnad. Centern hakade på idén och lanserade ett förslag om lägre löner för nyanlända och hotade med lagstiftning om parterna inte gjorde upp.

Forskningsstödet för extremt lågavlönade jobb för enbart nyanlända är av naturliga skäl obefintligt, det har nämligen aldrig prövats. En anledning kan vara att det sannolikt är olagligt. Medlingsinstitutets chefsjurist Per Ewaldsson svarade på frågan om man får basera löner på hur länge en person har varit i Sverige med att ”Nej, det känns inte som ett sakligt kriterium.” (Sveriges Radio 5 februari).

Chefsjuristen konstaterar att lönekriterierna måste gälla alla och ta sikte på saker som kompetens och utbildningsnivå och att man inte får inte missgynna personer, i lönehänseende till exempel, utifrån etnicitet eller utländsk härkomst.

Det innebär att även SN:s Arbetsmarknadsekonomiska råds nyligen presenterade förslag om särskilda låglönejobb för nytillträdda på arbetsmarknaden sannolikt också är olagliga i svenska avtal. Tid på svensk arbetsmarknad är inte ett sakligt lönekriterium. För övrigt anser ordförande för rådet, Lars Calmfors, att om Centerns lagstiftningsväg skulle bli verklighet skulle det vara ”förödande” på lång sikt. Inte heller här mycket till enad front.

Den särbehandling som inte går att göra avtalsvägen kan dock göras inom arbetsmarknadspolitiken. Förutom att man inom arbetsmarknadspolitiken kan erbjuda utbildning, så är det också möjligt att subventionera alla former av anställningar med upp till 100 procent av lönekostnaden. Den anställde får då avtalsenlig lön.

SN ekonomernas motargument är att volymerna är låga i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, trots subventionerna. De tror själva att det kan bero på att systemet är krångligt och ställer för höga krav på arbetsgivaren.

Är det då inte lättare och snabbare att ändra på åtgärderna än att avtalsvägen försöka tvinga fram en negativ särbehandling av vissa grupper? Som sannolikt inte är laglig? Som uttryckligen inte innehåller kompetenshöjande insatser? Märkligt nog är det så enligt Calmfors själv, då han konstaterade att det nog är hopplöst att få parterna att enas om ett sådant avtal.

Det är svårt att frigöra sig från känslan att det är ett svar som söker en fråga snarare än tvärtom. Å andra sidan är grogrunden för dessa attacker mot den svenska lönebildningsmodellen en illa fungerande skola och arbetsmarknadspolitik. Det är där reformerna behövs och här måste regeringen visa betydligt mer handlingskraft än hittills.

Annars kommer Sverige backa in i framtiden med fler enkla jobb och lägre kompetens.

Debatt/

Lägre ingångslöner?

Borgerliga partier och andra debattörer kräver nu sänkta ingångslöner för att nyanlända ska få jobb. LO varnar för att det leder till ökade motsättningar i samhället.
Klicka här för att delta i debatten

Dela den här debatten

Fler artiklar om Arbete

Igår 11:40

Sociala entreprenörer leder samhället framåt

Nicklas Wallberg, executive director på SE Forum (Social Entrepreneurship Forum)
27 juni

Låt taxibranschen skapa fler jobb åt nyanlända

Mikail Yüksel , vice ordf Centerpartiet Göteborg
21 juni

Gör Stockholm till regionalt exportcentrum

Jens Sjöström & Bengt Bengtsson, landstingsråd (S) Stockholm / ordf Företagarna Stockholm
16 juni

Sjukskrivningar bör stoppas i tid

Veronica Magnusson mfl, ordförande Vision
10 juni

”Enkla jobb är inte vad Sverige behöver”

Richard Torsslow, entreprenör

Senast publicerat

Idag 05:30

Assistansutredningen har fel utgångspunkt

Bengt Westerberg, fd partiledare i L (då FP)
Idag 05:30

Cynism bidrar till ökat utanförskap

Boel Godner, kommunalråd (S) Södertälje

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här