Här är Hillarys sju strategiska misstag

Amerikanska valet 2016. Donald Trump vann och Hillary Clinton förlorade. Vad hände? Jan Kallberg, disputerad statsvetare och jurist verksam i USA listar några av Clintons strategiska misstag.
Jan Kallberg , disputerad statsvetare och jurist. Assistant Professor, United States Military Academy (West Point), USA
Annons

För många amerikaner kommer resultatet i presidentvalet inte som en så stor överraskning i sig. Överraskningen i sammanhanget är snarare framgångens magnitud. Vad hände? Låt mig lista sju av Hillary Clintons strategiska misstag, som banade vägen för Donald Trumps seger: 

1. Valet av Tom Kaine som vice president var ödesdigert eftersom hans främsta tillgång var att han inte störde Hillarys strålglans. När saker körde ihop sig för Hillarys kampanj var han därför inget stöd. Trumps val av Mike Pence var starkare: när Trump var under press framstod Pence som balanserad, sansad och kompetent. Kaine nådde aldrig dit. När det blev besvärligt för Hillary stod hon ensam.

2. Hillary litade i för hög grad på identitetspolitik. Hillary uppvaktade mindre grupper i syfte att bygga starka relationer. Trump talade generellt till folk som en del i ett större kollektiv, vilket appellerar till den amerikanska folksjälen, som är som ett kollektiv av individualister. Ända sedan James Madison tionde federalistessä från 1787 finns det en underliggande oro över att så split i det amerikanska folket. Hillarys identitetspolitik hamnade på kollissionskurs med basala amerikanska värderingar.  

Annons

3. Clinton hade antagligen gjort ett bättre val utan hjälp från president och first lady Obama samt vicepresident Biden som var hennes första anfallskedja i de stora kampanjmötena. Varför? När människor söker förändring är det klokt att distansera sig från den tidigare presidentadministrationen. Hillary framstod nu som en förlängning i stället för förändring, vilket spelade Trump rätt i händerna.

4. Det går inte att överskatta Hillarys misstag när hon kallade hälften av Trumps anhängare för ”deplorable” (bedrövliga). Även om hon menade en liten del så kände sig alla Trumps anhängare träffade, vilket gjorde hans anhängare hårdföra och bidrog till ett gigantiskt crescendo av anti-Hillary budskap i sociala medier. Antagligen hade inte uppgifterna från Wikileaks fått så bred spridning – de stora mediabolagen avstod initialt att rapportera läckorna – men uppretade Trumpanhängare drev en bred och aggressiv anti-Hillary kampanj på nätet, som inte kostade Trump en kampanjdollar men som hade stort genomslag och banade väg för Clintons fall. Man kan inte kalla stora delar av valmanskåren för slödder och sedan tro att de röstar på en.

5. Hillary Clinton förlitade sig på traditionella amerikanska nyckeltal för att vinna val, som att den som sitter på mest pengar kommer att vinna. Men det här valet var annorlunda, vilket redan Jeb Bush misslyckande visade. Bush hade mest pengar i primärvalet, men kom ändå inte en millimeter framåt. Och Hillarys jakt på pengar för att försörja en omfattande kampanj tvingade henne att ta stora politiska risker – som att söka donationer från särintressen och rika individer, vilka i sin tur sökte inflytande för en egen agenda. Den sårbarheten exploaterade Trump till fullo genom att ständigt hävda att hon var i händerna på Wall Street. När Trump höll möte i lantliga Hershey, Pennsylvania – flankerad av arbetarklass och småbarnsföräldrar – hade Hillary ”fundraising” med Jimmy Buffett, Jon Bon Jovi and Paul McCartney i East Hampton. En tillställning där de billigaste biljetterna kostade upp till 300 000 kronor, för att se Hillary på avstånd. Clintons jakt på pengar skapade ett negativt skimmer. Hon framstod inte som någon väljarna kunde relatera till.  

6. Hillary började det negativa kampanjandet genom attackera Trumps karaktär, temperament och bakgrund samtidigt som aktivister, inhyrda genom flera led, skapade bråk och kaos på Trumps sammankomster. Clinton kunde ha tagit en titt på någon av Trumps tv-shower. Är det en mes du ser? Är du verkligen beredd på att ta fighten med en man som har slagits med myndigheter, New Yorks korruption, konkurrenter och maffiastyrda fackföreningar sedan 1970-talet? Trump försökte i början spela snyggt, men Hillary gjorde det strategiska misstaget att attackera honom med svartmålning och karaktärsmord, utan att tänka på sin egen bakgrund av dubiösa affärer. Därmed beseglade hon sitt öde: Trump visste efter fyra decennier hur man slåss fult.

7. Clinton gjorde det strategiska misstaget att tro att hon var den givna kandidaten. Att valet var en ren formalitet. Hon lade ner stor energi på att boka Jacob Javitz Center i New York för själva kröningen. Kanhända för att Hillary under själva ”kröningsceremonin” skulle kunna säga att hon nu hade spräckt glastaket. Ovanpå detta planerades ett stort segerfyrverkeri på Versailles-manér. Precis som vid hennes förlust mot Obama 2008 tog hon inte sin motståndare på allvar i tid. Hon var vårdslös i kritiska situationer för att hon trodde att valet var redan klart. Hennes slarviga och svepande prat om en ”moderniserad konstitution” i en debatt mobiliserade kyrkor, samfund och NRA till nivåer som inte setts på decennier. 

Kort sagt: Hillary Clinton gjorde en serie misstag och Trump var driven nog att dra nytta av hennes politiska sårbarhet. Då går det som det går. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

  • Jan Kallberg, disputerad statsvetare och jurist. Assistant Professor, United States Military Academy (West Point), USA
Debatt/ Demokrati

Trump ny president

Republikanen Donald Trump efterträder Barack Obama som USA:s president. Vad får det för konsekvenser för Sverige och världen?
Klicka här för att delta i debatten

15 inlägg i denna debatt

Per Holfve, jurist med inriktning mänskliga rättigheter
Martin Schori, journalist och författare till boken Online only: allt du behöver veta för att bli morgondagens journalist (Carlsson 2016)
Maria Rankka & Andreas Hatzigeorgiou, Stockholms Handelskammare
Karin Enström, utrikespolitisk talesperson (M)
Olle Wästberg, tidigare generalkonsul i New York
Jasenko Selimovic , Europaparlamentariker (L)
Stefan Olsson, försvarspolitisk debattör (M)
Jan Kallberg, disputerad statsvetare och jurist. Assistant Professor, United States Military Academy (West Point), USA
Anders Wijkman, avgående ordförande Miljömålsberedningen
Akbar Abdul Rasul, statsvetare och reformistisk muslim
Kristina Ljungros, förbundsordförande RFSU

Dela den här debatten

Fler artiklar om Demokrati

20 april

”Du har rätt om folkbokföringen, Santesson”

Paul Larsson, chef Pensionsmyndighetens produktionsavdelning
19 april

Fler övervakningskameror – och sedan då?

Fredrik Svärd, generalsekreterare Forum för Dataskydd

Senast publicerat

21 april
21 april

”Nolltolerans mot prestigebyggen inför OS”

Karin Ernlund & Per Lodenius, gruppledare (C) Stockholms stad resp idrottspolitisk talesperson (C)
21 april

M: Fokusera på kvalitet istället för lottning

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (m)
21 april

Vänsterns slagord om vården stämmer inte

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här