
Gör konsekvensanalys före upphandlingar
En uppmaning till konsekvensanalys för att belysa effekten av olika krav vid upphandlingar kan svårligen kallas för en ”obstruktion”, som de två debattörerna Eva Ternegren från Göteborg och Bosse Olsson från Botkyrka skriver den 1/11-11.
Skattebetalarnas pengar ska användas effektivt. Detta måste rimligtvis vara en ledstjärna vid all offentlig verksamhet, inklusive vid upphandling av varor och tjänster. Att ställa krav som inte går att se effekterna av, eller som inte går att följa upp eller kontrollera, kan knappast anses ansvarsfullt. Beslutsfattare bör även kunna redovisa öppet varför till exempel ett socialt hänsynstagande uppnås mest kostnadseffektivt i samband med upphandling och inte via andra till buds stående styrmedel.
Ett syfte med det upphandlingsrättsliga regelverket är att kommuner och andra myndigheter ska utnyttja konkurrensen på ett öppet sätt. Alla leverantörer ska ges möjlighet att tävla på lika villkor i varje upphandling.
Konkurrensverket har i flera olika sammanhang framfört att offentlig upphandling kan innehålla såväl miljöhänsyn som sociala hänsyn och etiska krav. Konkurrensverket har till och med i en ny skrift om miljö- och sociala hänsyn vid offentlig upphandling visat på hur krav kan ställas för att vara förenliga med regelverket. Skriften finns att tillgå på Konkurrensverkets hemsida.
Debattredaktören























