Generösa vindkraftsavtal gynnar hela Sverige

Infrastruktur. Det är dags för rättvisa avtal för delägande och bygdepengar från vindkraften. Med en rättvis återbäring frigörs resurser för offensiv landsbygdsutveckling, visar exempel från Rättvik och Strömsund.
Inez Abrahamzon och Karl-Erik Nilsson , ordföranden Hela Sverige ska leva
Annons

Hela Sverige ska leva anser att naturresurser, så som vindenergi, som tas från landsbygden bör ge återbäring till de människor som lever där. Vindkraftsutbyggnaden innebär en unik möjlighet för landsbygden att få in lokalt kapital som kan användas för bygdens bästa. Särskilt angeläget är det förstås för de hårt prövade skogsbygderna i norra Sverige, där nu många stora parker planeras. Med bygdepengar kan landsbygden uppgraderas på en mängd områden; bredband kan byggas, den lokala servicen tryggas och så vidare.

Därför har vi tillsammans med flera andra intressenter tagit fram en modell för delägande och bygdepengar – så att vindkraften ska vara till lokal nytta. Det känns särskilt tillfredsställande att branschorganisationen Svensk Vindkraftförening tydligt tagit ställning för den. I modellen anges att minst 10 procent av en anläggning ska erbjudas för lokalt ägande och att den berörda bygden ska dra nytta av etableringen i form av bygdepengar. Denna återbäring från vindkraften är en frivillig överenskommelse mellan vindkraftsägaren och den berörda bygden.

Avtal om bygdepengar på minst 0,5 procent av bruttointäkten föreslås när vindkraften byggs på privata marker. Redan nu finns exempel där generösa exploatörer höjt nivån och privata markägare avstått en del av arrendet. Skogsbolagen är däremot ofta betydligt snålare. Vi anser att det är högst rimligt med en återbäring till bygden på 1 procent av bruttointäkten för vindkraftverk på bolagsmark. Nu ser vi avtal för stora vindkraftsparker på flera hundra aggregat som stannar på 0,2 procent – en skandalöst låg nivå.

Annons

Vi förespråkar att lokala utvecklingsgrupper i de berörda bygderna gör upp med exploatörerna. Goda exempel finns, men det är inte alltid lätt att genomföra sådana förhandlingar för små byalag och samhällsföreningar. Därför är kommunernas stöd ofta avgörande för ett gott resultat. I både Rättviks och Strömsunds kommuner har man löst frågan om bygdepengar och delägande på bra sätt: I Rättvik ska alla vindkraftexploatörer betala bygdepeng till en fond för lokal utveckling, och besluten om utdelningen fattas av byarådet i kommunen. Dessutom uppmuntrar man lokalt ägande i form av kooperativ. Bygdepengarna från Havsnäs vindpark i Strömsund förvaltas av kommunen i en vindfond. I den grupp som beslutar om vad pengarna ska användas till finns representanter från de sju byar som berörs samt vindkraftsägaren.

Ellinor Ostrom, som fick Nobels ekonomipris 2009, har bevisat att gemensamma naturresurser förvaltas effektivast om lokalsamhället är delaktiga i ägandet, reglerna och brukandet. Vi noterar att allt fler exploatörer börjar inse att bygdeåterbäring är kostnadseffektivt. Det skapar lokalt intresse och engagemang, vilket underlättar både byggprocesser, bevakning och underhåll.

Tyvärr finns fortfarande snåla exploatörer och markägare som skapar osämja i bygden – och kommuner som inte tar sitt ansvar. Hela Sverige ska leva kommer därför att fortsätta sprida modellen för bygdepeng, kallad Vindkraftens lokala nytta. Vi räknar med att den kommer att bli praxis framöver. Inget gagnar vindkraftsutbyggnaden mer än en rättvis återbäring till lokalsamhället. 

Fler artiklar om Infrastruktur

8 juli

”Folkvalda tror inte längre på elcertifikatsystemet”

Martin Flack, energiexpert Copenhagen Economics
8 juli

Färre elbränder är också kommunernas ansvar

Joakim Grafström, elsäkerhetsexpert, Elektriska Installatörsorganisationen
2 juli

De svåra energifrågorna brådskar

Pernilla Winnhed, Svensk Energi
2 juli

Bygg höghastighetsbana till Arlanda

Klas Bergström mfl, kommunalråd (M) Knivsta
1 juli

Sveriges krisberedskap under all kritik

Johan Landgren mfl, Författare till boken "Olja för blåbär – energi, makt och hållbarhet"

Senast publicerat

Idag 16:57

Feltänkt göra det svårare att bli lärare

Peyman Vahedi mfl, rektor Ådalsskolan, Kramfors kommun
Idag 16:00

Därför stör sig vänstern på Alice Teodorescu

Jan-Olof Bengtsson , skribent, fd ledarskribent i Kvällsposten och EU-korrespondent
10 juli

Därför svamlar SD om att Zlatan inte är svensk

Simon Andersson mfl, Inte rasist men...

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här