Ge utsatta ungdomar en bättre chans att klara skolan

Socialtjänsten. Fler ungdomar än någonsin placeras på olika former av ungdomshem eller familjehem. De har ofta problem med sin skolgång, vilket förvärrar deras redan utsatta situation. Nu finns ett arbetssätt som ger dem bättre förutsättningar att klara skolan och radikalt förbättrar deras chanser. Det behöver införas i alla kommuner, skriver generaldirektörerna Kent Ehliasson, SiS, och Greger Bååth, SPSM.
Kent Ehliasson & Greger Bååth , generaldirektör SiS & SPSM
Annons

Svensk och internationell forskning visar att låga eller ofullständiga betyg från grundskolan är den starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem hos barn. Omvänt är frånvaron av ett misslyckande i skolan den starkaste skyddsfaktorn. Trots denna insikt sviktar stödet till de mest utsatta. Allt för många ungdomar i samhällets vård når inte alls de resultat de faktiskt har förutsättningar för. I stället väntar ofta ett liv präglat av kriminalitet, missbruk och arbetslöshet.

De samhällsvårdade ungdomarnas skolgång är ofta mycket splittrad och skolproblemen börjar tidigt. De har flyttat runt utan att få tillräcklig hjälp hemma och i skolan. Skolbyte leder ofta till avbrott i skolgången. Skolk och dålig närvaro bidrar till svaga resultat och stora kunskapsluckor. Många av ungdomarna stängs dessutom av från undervisning vilket knappast bidrar till deras utveckling. Avhopp från grundskolan är vanliga och många påbörjar över huvud taget aldrig gymnasiet.

Sammantaget är livssituationen mycket komplicerad för dessa ungdomar. Deras skolförankring är uppenbart svag samtidigt som de har omfattande problem på andra livsområden. Att samordna viktiga insatser inom skolan med annat stöd är en utmaning men måste bli en självklarhet. Om de utsatta ungdomarnas skolsituation ska förbättras måste samhället ställa krav på samverkan och samordning av flera aktörer.

Annons

Statens institutionsstyrelse (SiS) och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) presenterar nu en modell - Sisam - som bidrar till att fler unga utsatta får en sammanhållen skolgång och därmed bättre förutsättningar att klara skolan. I praktiken förbättras deras framtidsutsikter radikalt.

Sisam-modellen fokuserar på de kritiska övergångar som uppstår när ungdomen lämnar en kommun, kommer till ungdomshemmet och slutligen går tillbaka till en kommun. Det krävs tydliga rutiner som beskriver vem som ansvarar för vilka aktiviteter och när de ska ske. Samverkan måste fungera mellan socialtjänsten, skolan, SiS och andra aktörer för att skolan ska fungera utan avbrott för eleven.

Kontaktfunktioner mellan socialtjänst och skola måste utses. Syftet är att skapa en enda och konkret väg in till kommunala socialtjänsten respektive utbildningsförvaltningen. Många lever säkert i tron att det fungerar så här. I dagsläget har cirka 50 kommuner skrivit samverkansavtal enligt Sisam-modellen. Vi anser att det nu är hög tid att övriga 240 kommuner följer efter.

Avtalet i Sisam-modellen beskriver vad de olika aktörerna åtar sig för att skolan ska löpa utan avbrott och att den unge ska få den utbildning som denne har rätt till och behöver. SPSM bidrar med praktiskt processtöd till kommunen för samverkan med ungdomshemmen. Svårare än så behöver det inte vara för att förbättra struktur och samverkan.

Våra uppföljningar visar tydliga positiva resultat för Sisam-modellen. Både under och efter placeringen på ungdomshemmen fungerar samverkan bättre. Framför allt visar uppföljningen positiva resultat när det gäller ungdomarnas fortsatta förankring i skolan. Eleverna har högre närvaro och de är motiverade att fortsätta sin skolgång. Eleverna säger att de har haft inflytande över sin egen planering och känt sig delaktiga i att utforma den fortsatta skolgången. Och forskningen visar entydigt att delaktighet är en förutsättning för förändring.

Förra året placerades cirka 30 000 barn och ungdomar i samhällets vård. En mindre andel av dessa placeras på SiS ungdomshem. De allra flesta placeras i privata eller kommunala hvb-hem eller i familjehem. Därutöver kom förra året cirka 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige.

Det betyder att fler ungdomar än någonsin tidigare är placerade i samhällets vård. Att organisera fungerande rutiner så dessa unga fullföljer sin skolgång är en självklarhet. Här har samhället allt att vinna.

En ungdom som misslyckas i skolan har en överhängande risk att också misslyckas i många andra avseenden. Skolan är en skyddsfaktor för alla unga. Samhället måste säkerställa att samtliga unga som befinner sig inom samhällets vård får en sammanhållen och fullständig utbildning. Sisam-modellen kan bidra till detta, inte bara för de som är placerade på SiS ungdomshem. Med det här arbetssättet kan vi hjälpa utsatta ungdomar till bättre framtidsutsikter.

Vi tycker det är dags att alla kommuner tar det steget!

Fler artiklar om Skola

Idag 05:30

”Varenda unge ska klara gymnasiet”

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)
21 februari

Lärarstudenter måste få mer övning i att sätta betyg

Matilda Gustafsson, Ordförande, Lärarförbundet Student
20 februari

”Teoretiska program inte förlegade, S”

Lotta Edholm, oppositionsborgarråd (L) Stockholms stad
17 februari

Otydligt uppdrag ger stora skillnader i förskolan

Helén Ängmo & IngBeth Larsson, Skolinspektionen

Senast publicerat

Idag 15:58
Idag 13:19

”Öka godstrafiken på järnvägen med längre tåg”

Pia Lagerlöf, generalsekreterare Swedtrain
Idag 13:11

”Privatisera delar av Arbetsförmedlingen”

Mads Lundgaard, arbetsförmedlare
Idag 06:00

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här