Ge utsatta barn rätt att gå i skolan

EU-migranter. Politikerna behöver säkerställa likabehandling av barns rätt till skola. Att ge de unga fast mark under fötterna är en av de viktigaste strategierna för att långsiktigt förbättra för gruppen EU-medborgare i utsatthet. Barndomen går inte i repris.
Elisabeth Dahlin mfl , generalsekreterare Rädda Barnen
Annons

Vi ser dem på gatorna i städer runt om i Sverige varje dag. Människor från betydligt fattigare EU-länder som sökt sig hit för att skapa en bättre framtid för sig och sina familjer.

En del är här under en kortare period för att få ihop tillräckligt med pengar för att kunna förändra den situation som präglat livet i hemlandet. Andra har som mål att stanna i Sverige permanent och bygga upp en ny tillvaro utan förtryck, fattigdom och utanförskap.

Utöver deras medhavda fotografier ser vi sällan barnen. Uppskattningsvis har ett hundratal barn följt med sina föräldrar till Sverige, men det finns ett mörkertal.

Annons

Den verklighet som möter dem här är dock inte lätt. Att ta sig in i det svenska samhället är för den som saknar både kunskap, medel och kontakter nästan omöjligt. Särskilt hårt drabbas barnen, som inte valt sin situation och har små möjligheter att påverka de omständigheter som råder omkring dem. Både de barn till EU-medborgare i utsatthet som stannar hemma och de som följer med sina föräldrar till Sverige för att bo i skogsbryn och i bilar riskerar att fara oerhört illa om inget görs för att säkra deras rättigheter.

I dagarna släpper Rädda Barnen, Göteborgs Räddningsmission och Sveriges Stadsmissioner rapporten ”Mellan hopp och förtvivlan” som lyfter situationen för de minderåriga EU-medborgare som lever i utsatthet. Vi kan konstatera att läget är långt ifrån tillfredsställande.

”Världen är väldigt oförutsägbar för de här barnen, de känner sig övergivna och utan kontroll över tillvaron. Samtidigt skyller de ofta på sig själva och tror att de gjort något dumt när föräldrarna reser bort”, berättar Marius Rusu, psykolog hos Rädda barnen i Rumänien som driver verksamhet för barn som lämnats av sina föräldrar. 

”Det är väldigt kallt i bilen där vi bor så jag skulle vilja att det är varmare. Jag längtar efter mormor ibland”, säger Sara 10 år från Bulgarien som följt med sina föräldrar till Sverige. 

Enligt Barnkonventionen, som Sverige för 26 år sedan var ett av de första länderna att ratificera, har alla barn samma rättigheter. Var barnet befinner sig eller vilken legal eller ekonomisk status dess föräldrar har är oväsentligt. Barn får inte särbehandlas negativt och vid alla myndighetsbeslut som berör barn skall barnperspektivet vara i centrum. Detta gäller naturligtvis även de minderåriga EU-medborgare som följer med sina föräldrar till Sverige. 

Nyligen prövade Skolinspektionen ett fall med en pojke boende i Olofströms kommun. Beslutet blev att han ska betraktas som papperslös och därmed har rätt till skolgång. Regeringens nationella samordnare för utsatta EU-medborgare kommunicerade samtidigt i sitt slutbetänkande att skolgång för de minderåriga EU-medborgare som vistas i Sverige är en för vidsträckt tolkning av barnkonventionen.

Vad är det som gäller? Vi ser en risk att samordnarens utredning i avsaknad av tydliga politiska beslut föranleder striktare förhållningssätt från kommunernas sida.

De idéburna organisationerna Rädda Barnen, Göteborgs Räddningsmission och Sveriges Stadsmissioner arbetar på olika sätt för att stödja och hjälpa EU-medborgare i utsatthet och deras barn. Vi kan göra mycket. Dock kan vi aldrig ta det ansvar som åligger myndighetssverige. Vi kräver:

Att regering och riksdag säkerställer att minderåriga EU-medborgare i utsatthet får rätt till, och tillgång till, skola, hälso- och sjukvård samt socialt stöd precis som andra barn bosatta i Sverige.

Att de rättigheter som barn utan papper har också ges till minderåriga EU-medborgare i utsatthet.

Att socialstyrelsen utvecklar sin vägledning kring EU-medborgare, särskilt vad avser barn och hur deras rättigheter ska säkerställas. Det gäller bland annat hur socialtjänsten ska hantera omhändertagande rörande minderåriga EU-medborgare, tillgång till hälso- och sjukvård, spädbarn och barn som upplever våld.

Att särskilda ansträngningar görs för att säkerställa barns rätt till sina föräldrar och att föräldrars särskilda ansvar för sina barns utveckling respekteras i syfte att barn och föräldrar ska kunna vara tillsammans.

Att varje kommun utformar och antar principer för att underlätta för respektive förvaltning att verkställa kommunens ansvar för minderåriga EU-medborgare.

Att socialtjänsten gör individuella bedömningar av barns behov, oavsett föräldrarnas juridiska status, utifrån principen om icke-diskriminering och alla barns lika värde.

EU-medborgares barn i utsatthet - i hemlandet såväl som i Sverige - har rätt till hopp och framtidstro. Låt oss gemensamt ta ansvar för att de får det.

Om de åtgärder vi kräver förverkligas skulle det innebära att en tryggare tillvaro för många omyndiga EU-medborgare i utsatthet. Barnen får en chans att vara barn, de får sin hälsa omskött och möjlighet att utvecklas på det sätt som alla unga människor enligt Barnkonventionen har rätt till.

Till skillnad från vad regeringens särskilda utredare Martin Valfridsson hävdar finns det heller inget som pekar på att gruppen EU-medborgares barn som tas med till Sverige blir fler för att en kommun erbjuder skolgång. Exempelvis i Göteborg finns det i dag 23 barn till EU-medborgare i utsatthet i skolan under hösten. Antalet har varit relativt konstant de senaste 10 åren – och här får barnen gå i skolan. Till Motala har det kommit 60 barn till EU-medborgare i utsatthet, och dessa får inte gå i skolan.

Skall vi ha en möjlighet att bryta det mönster av fattigdom och utsatthet som de här människorna lever under måste vi börja med barnen. Att ge de unga fast mark under fötterna är en av de viktigaste strategierna för att långsiktigt förbättra för gruppen EU-medborgare i utsatthet. Barndomen går inte i repris. Därför är det nu vi måste agera. Det är nu vi måste lyssna på Ivan 11 år från Bulgarien när han säger i rapporten att:

 ”Jag tycker om att gå i skolan för att jag vill lära mig läsa och skriva, för att jag när jag blir stor kan börja jobba med någonting och då kan jag få pengar”.

Debatt/ Omsorg

Utredningen om EU-migranter

Nyligen presenterade regeringens nationella samordnare Martin Valfridsson sin utredning om utsatta EU-medborgare. Utredningen fokuserar särskilt på barn- och jämställdhetsfrågor.
Klicka här för att delta i debatten

6 inlägg i denna debatt

Lotta Säfström mfl, direktor Göteborgs kyrkliga stadsmission
Anti Avsan, riksdagsledamot (M) ledamot i justitieutskottet
Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige
Elisabeth Dahlin mfl, generalsekreterare Rädda Barnen

Dela den här debatten

Fler artiklar om Skola

27 maj

Bred överenskommelse om nyanlända elever i friskolor

Gustav Fridolin mfl, Regeringen / Alliansen
25 maj

Modernisera insatserna för barnen i sommar

Lena Holm, generalsekreterare Majblommans riksförbund
24 maj

”Obligatoriskt skolval löser inte problemen”

Daniel Riazat, skolpolitisk talesperson (V)
23 maj

Bygg skolgårdar med plats för spring i benen

Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter
20 maj

”Skolan är inte reformtrött”

Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund

Senast publicerat

27 maj

RBU: Ett dråpslag mot personlig assistans

Maria Persdotter, förbundsordförande RBU
27 maj

Finansinspektionen riskerar sänka bostadsmarknaden

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier
27 maj

Nu krävs politik för ett land i balans

Malin Ackermann , Lyckselebo

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här