Ge nyanlända en bättre start i skolan

Lärarutbildning. Den viktigaste faktorn för elevernas resultat är läraren. Tillgången till legitimerade och behöriga lärare med goda förutsättningar att fokusera på elevernas lärande är avgörande för alla elever – men särskilt för nyanlända, som inte alltid har en sammanhållen skolgång med sig i bagaget, saknar tillgång till det svenska språket och stöd i hemmet.
Johanna Jaara Åstrand mfl , ordförande Lärarförbundet
Annons

Nyligen presenterade Skolverket en rapport som visade att skolresultaten som helhet har påverkats negativt av den ökande andelen nyanlända elever. Det är inget konstigt; en elev som saknar både det svenska språket och kanske skolbakgrund behöver självklart mer tid att nå alla skolans mål. Det är viktigt att ha förståelse för dessa elevers lärandeprocess och den tid som behövs. Därutöver kan och behöver mer göras för att förbättra dessa elevers förutsättningar. Allra viktigast är att eleverna får tillgång till ett rikt modersmål och det svenska språket.

Som lärare vet vi vilken skillnad vi kan göra. Vi vet också vilken skillnad det gör att ha gedigen kompetens inom sitt område och ha tillgång till effektiva verktyg och undervisningsmetoder. Det är också ett av skälen till det starkt ökade intresset bland blivande och befintliga lärare att läsa svenska som andraspråk.

Ansökningarna till lärarutbildningen i svenska som andraspråk har ökat kraftigt. Läsåret HT11/VT12 antogs 110 studenter och det fanns 74 reserver. Läsåret HT15/VT16 antogs 254 studenter och det fanns 242 reserver. Enligt Svenska Dagbladets undersökning har ansökningarna till lärarutbildningen i svenska som andraspråk ökat med cirka 50 procent. Siffror från Universitets- och högskolerådet (UHR) visar att andelen förstahandssökare till program eller kurser som har svenska som andraspråk med i kurs- eller programnamnet ökade med 47 procent vårterminen 2016 jämfört med året innan. Höstterminen 2015 var ökningen 18 procent jämfört med ett år tidigare.

Annons

Det är bra att intresset ökar, för det behövs. Behovet av lärare i svenska som andraspråk är oerhört stort: nästan 25 procent av barnen i förskolan har ett annat modersmål än svenska, 20 procent av eleverna i grundskolan har utländsk bakgrund och förra året kom 71 000 barn och unga i skolåldern till Sverige. Samtidigt har bara hälften av dem som undervisar i svenska som andraspråk behörighet i ämnet, vilket är den lägsta behörighetsgraden av alla lärarkategorier.

Det är här viktigt att skilja på utbildning för att bli legitimerad lärare i svenska som andraspråk och fortbildning för att bli bättre på språkutveckling inom sina ämnen. Det är två olika saker som båda behövs.

De flesta av de befintliga lärarna som har sökt till lärarutbildningen i svenska som andraspråk vill troligen ha behörighet i detta ämne. Men för en del lärare är syftet inte att bli behörig att undervisa i det ämnet, utan att utöka sina kunskaper och därmed förbättra sin undervisning i andra ämnen. Det handlar om lärare som vill öka sin kompetens att undervisa elever med ett annat modersmål i exempelvis matematik, samhällskunskap, historia, idrott och hälsa eller på fritidshemmet.

Eleverna lär sig nämligen inte bara språket i svenskundervisningen – språket får de genom alla ämnen, och språket är avgörande för att de ska kunna tillgodogöra sig kunskap i alla ämnen. Alla lärare behöver inte vara ämneslärare i svenska som andraspråk, men alla lärare måste få tillgång till kompetens och metoder för att arbeta språkutvecklande. Forskning visar att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt har positiva effekter på resultaten för alla elever – även dem som har svenska som modersmål.

Det ökade intresset för att utbilda sig till lärare i svenska som andraspråk måste ses som ett uttryck för lärares genuina vilja att göra skillnad för sina elever – och att lärare vill ha förutsättningar och kompetens att lyckas i sitt uppdrag.

Lärares kompetensutvecklingsbehov är givetvis stort inom många områden, men inom detta område finns det inte tid att vänta. Vi menar att följande åtgärder måste vidtas:

För det första måste lärosätena prioritera svenska som andraspråk och bygga ut ämneslärarprogrammet och fristående kurser med det ämnesvalet. Det förutsätter satsningar på de universitetslärare som ska hålla i denna utbildning, samt satsningar på forskningsmiljöer och forskarutbildning inom området.

För det andra måste språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ingå i alla lärarutbildningar. Alla lärare, från förskola till högskola, kommer någon gång att möta elever med ett annat modersmål. Kompetens i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt måste därför bli en självklarhet i lärares grundutbildning.

För det tredje krävs att Skolverket får i uppdrag att dra igång en nationell satsning på kompetensutveckling inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt – för alla lärare från förskola till vuxenutbildning i alla ämnen, inte bara för lärare inom grundskola och introduktionsprogram som i nuläget. Detta bör ske inom ramen för lärarlyftet, så att huvudmännen kan ansöka om kompensation för att lärare ska få fortbildas på arbetstid.

För det fjärde måste huvudmännen se till att lärares villkor för att bredda och fördjupa sin kompetens förbättras. Arbetsgivarna måste ta ansvar för att möjliggöra lärares deltagande i kompetensutveckling på arbetstid.

Engagemanget för att utveckla undervisningen bland blivande och befintliga lärare är stort och måste tas till vara. Det gäller såväl för ämnet svenska som andraspråk som för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det finns oerhört mycket att vinna på att bejaka och ta hand om den ambition som lärarna visar. Det skulle både bygga lärarkåren starkare och göra skillnad för alla nyanlända barn och elever som både ska lägga grunden för sin framtid i Sverige och för Sveriges framtid.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Fler artiklar om Skola

Igår 13:36

”Barn med autism ingår i skoluppdraget”

Malin Holm & Jiang Millington, föräldranätverket Barn i Behov
Igår 10:31

”Skolan måste vara en trygg plats för alla elever”

Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer
22 mars

”En elev får aldrig bli en fråga om lönsamhet”

Lisa Palm mfl, Feministiskt initiativ Sthlm
22 mars
21 mars

”Vårdens problem är brist på kvalitet, inte på resurser”

Jörgen Nordenström, emeritus professor i kirurgi

Senast publicerat

Igår 16:44

”Malmöbornas trygghet har ignorerats”

Tony Rahm, andre vice ordf (M) fritidsnämnden Malmö
Igår 15:16
Igår 14:45

”Porta dem som trakasserar på badhusen”

Anna König Järlmyr & Bo Sundin, Moderaterna, Stockholms stad
Igår 13:36

”Barn med autism ingår i skoluppdraget”

Malin Holm & Jiang Millington, föräldranätverket Barn i Behov

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här