Ge alla rätt till texter de kan läsa

Skola. 800 000 vuxna svenskar behöver riktigt enkla texter för att kunna förstå dem visar en ny undersökning. Samtidigt föreslås att Centrum för lättlästs verksamhet snävas in och att dess uppdrag mot skolan helt upphör. Ytterst handlar detta om en demokratifråga för alla som har svårt att läsa.
Ann Katrin Agebäck , Centrum för lättläst
Annons

Nyligen kom resultatet av PIAAC - den största undersökningen någonsin av läsförståelse och grundläggande färdigheter hos vuxna mellan 16 och 65 år. Resultatet visar att Sverige ligger bra till i en internationell jämförelse av 24 länder, speciellt när det gäller problemlösning via IT och dator. Men bakom siffrorna finns också andra sanningar. De visar att det finns cirka 800 000 vuxna svenskar som bara klarar av att utföra enkla läs- och skrivövningar, vilket betyder att man placerar sig på nivå ett eller lägre när det gäller läsfärdighet. Det finns ytterligare 2,5 miljoner som ligger på nivå 2 av de 5 nivåer som befolkningen delas in i. Sverige är också det land som har de största klyftorna mellan dem som har hög och låg läsförståelse. Det är oacceptabelt att så många svenskar ska ha så stora svårigheter år 2013.

Nyligen gick även den så kallade Lättläst-utredningen ut på remiss med förslag om hur statens insatser för lättläst ska organiseras i framtiden. Den föreslår bland annat att Centrum för lättläst förs in som en särskild enhet under Myndigheten för tillgängliga medier, att målgrupperna för verksamheten snävas in till personer med utvecklingsstörning, demens eller andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad - och att det nuvarande uppdraget mot skolan helt upphör. Det innebär att flera av de målgrupper som har statligt stöd i dag inte längre ska vara statens ansvar utan föreslås tas om hand av marknaden. Det gäller bland annat personer som nyligen invandrat till Sverige och personer med enklare former av lässvårigheter.

PIACC-undersökningen visar tydligt att det finns ett omfattande behov av lättläst och enkel information. Frågan är hur de grupper som inte ska omfattas av statliga insatser får tillgång till lättlästa böcker, nyheter och lättläst samhällsinformation i framtiden? Vi ser det som en demokratifråga att staten tar sitt ansvar för alla som har svårigheter att läsa. Många av dessa kvalificerar inte för någon diagnos eller har aldrig fått någon. Andra får den sent i livet och skulle genom förslaget inte vara en prioriterad målgrupp för statens lättlästinsatser under sin uppväxt. 

Annons

Det finns dessutom en risk att personer med funktionsnedsättning stigmatiseras, när statens insatser anpassas utifrån diagnoser och inte efter behov och begriplighet. Vi upplever att det är ett avsteg från såväl regeringens som brukarorganisationers önskemål att arbeta med inkludering och tillgängliggörande snarare än med särlösningar. Utredningens förslag innebär en tillbakagång till förlegade synsätt medan andra insatser i samhället går ut på att integrera och att riva hinder. Det bör vara utgångspunkten även för framtidens politik för lättläst och begriplighet. 

För att nå personer med lässvårigheter är kanalerna av stor betydelse. I dag arbetar Centrum för lättläst med att stödja skolor som komvux, folkhögskolor, grundskolor, gymnasieskolor, särskolor, kriminalvården och SFI i deras arbete med personer med lässvårigheter. Utredningens förslag om att skoluppdraget ska upphöra innebär att personer med funktionsnedsättning skulle bli mycket svåra att nå, samtidigt som inkluderingen försvåras.

Men det finns också positiva förslag i utredningen. Förslaget att Centrum för lättläst förstärks och blir ett nationellt kunskapscentrum är ett sådant glädjande förslag. Det kan innebära en ökad och samlad kompetens kring frågor om lättläst och begriplighet.

Remisstiden för utredningen har precis börjat. Senast den 10 januari 2014 ska synpunkterna vara inne hos Kulturdepartementet. Det är viktigt att alla gör sin röst hörd under hösten – det handlar om framtid och demokrati!

Fler artiklar om Skola

23 juni

Låt digitaliseringen skapa bättre integration

Pehr G Gyllenhammar & Lennart Jonasson, företagsledare/fd chef för Cesam
17 juni

Rektorerna måste leda digitaliseringsarbetet

Johan Rittner mfl, vd, IBM Sverige
17 juni

M: Inför nolltolerans mot dåliga skolor

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M)

Senast publicerat

Idag 05:45

”Byggbranschen är skrämmande ineffektiv”

Mats Williamson, vice vd Skanska
Idag 05:45

”Nu behövs självrannsakan i EU”

Carl Lindstrand, advokat och civilekonom
23 juni

Nu måste Alliansen ta sitt ansvar för cancervården

Erika Ullberg, finanslandstingsråd i opposition (S)

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här