Friskolorna formar en konkurrenskraftig utbildningsindustri

Skola. Något som kan kallas för en industrialisering inom den privata utbildningsbranschen pågår inom friskolevärlden. Det är en hoppingivande utveckling. Industriellt tänkande är det som har byggt ett starkt Sverige.
Widar Andersson , chefredaktör Folkbladet Östergötland
Annons

Friskolorna har varit politiskt laddade allt sedan de introducerades på allvar för snart tjugo år sedan. Som aktiv socialdemokrat – riksdagsledamot, kommunpolitiker, politisk redaktör – å ena sidan och som aktiv friskoleit – medarbetare på Kunskapsskolan, styrelseordförande i Söderbaumska skolan, i Vittraskolorna, i Friskolornas riksförbund, ordförande i AcadeMedia Advisory Board, med mera – å den andra sidan har jag haft förmånen att leva mitt i denna politiska spänning i ett par decennier.

Sakta men säkert har friskoleföretagen etablerat sig runt om i Sverige. Som Dagens Samhälles granskning (9 februari) visar så pågår något som skulle kunna kallas för en industrialisering inom den privata utbildningsbranschen. Det är en hoppingivande utveckling. Industriellt tänkande är det som har byggt Sverige starkt. Industri är synonymt med smarta processer, noll-fel-attityder, produktförädling, nära samarbete med kunderna, bra löner och anställningsförhållanden för medarbetarna och resultatinriktat ledarskap.

Tidigare fanns ett slags Berlinmur mellan privat och offentlig sektor. Det privata näringslivets produktivitet applåderades på den ena sidan av muren. På den andra sidan hyllades i stället styrning genom förvaltningar och politiska beslut. Friskolereformens politiska laddning ska förstås mot denna bakgrund. Att friskolebeslutet klubbades av en borgerlig riksdagsmajoritet gjorde inte den politiska laddningen mindre. Vid den här tiden betraktades borgerliga regeringar ännu som ett slags förargliga parenteser i den naturliga ordning som utgjordes av Socialdemokrater i Rosenbad.

Annons

Friskolereformen sammanföll dessutom med två andra betydelsefulla reformer. Dels kommunaliserades skolansvaret. Dels infördes det fria skolvalet. Under de första åren rådde ett slags vilda västern-stämning i skolsverige. Ovana kommuner skulle nu dels vara huvudman för sina egna skolor och dels vara ansvarig skolmyndighet för alla skolors ersättningar och övriga villkor. I snabb takt etablerades flera hundra nya friskolor som genomförde kampanjer för att få elever. De flesta av dessa skolor var bra och finns fortfarande kvar. En del var taffliga amatörer som aldrig borde ha fått tillstånd att starta. En del var rentav lycksökare som var ute efter snabba pengar.

Nu har vi tjugo års erfarenhet av fristående skolor. Det har gjorts många försök att misskreditera utbildningsföretagen. Ett återkommande tema har varit friskolornas vinster. Minst fyra – med den nu sittande – statliga utredningar har försökt komma fram till vettiga lösningar på ”vinstproblemet”. Ingen har lyckats. Vilket inte är så konstigt. Alla som bedriver verksamhet utanför den offentliga sektorns förvaltningar och myndigheter måste nämligen försöka få ihop ett överskott om verksamheten ska kunna bedrivas på ett stabilt och långsiktigt sätt. Från mer vildsint vänsterhåll framhålls gärna att vinst i ett friskoleföretag är stöld från skattebetalarna. Vilket det knappast är. Utan friskoleföretagets verksamhet hade ingen vinst uppkommit ur den av kommunen bestämda skolpengen. Är vinst i ett företag stöld så är i så fall underskott i en förvaltning också stöld. Sådana resonemang är emellertid totala återvändsgränder. De leder ingenstans.

Som Dagens Samhälles granskning visar så är vinstnivåerna i de tio största utbildningsföretagen dessutom högst rimliga. I något fall borde överskotten rentav vara större för att kunna parera framtida törnar och nedgångar.

Det är ingen mänsklig rättighet att driva en skola. Kvalitet och resultat ska vara helt avgörande. Med den utgångspunkten formade den svenska modellen en konkurrenskraftig tillverkningsindustri. Samma utgångspunkt kan nu forma en konkurrenskraftig utbildningsindustri. Det har vi och våra barn allt att vinna på.

Fler artiklar om Skola

23 februari

”Varenda unge ska klara gymnasiet”

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)
21 februari

Lärarstudenter måste få mer övning i att sätta betyg

Matilda Gustafsson, Ordförande, Lärarförbundet Student
20 februari

”Teoretiska program inte förlegade, S”

Lotta Edholm, oppositionsborgarråd (L) Stockholms stad
17 februari

Otydligt uppdrag ger stora skillnader i förskolan

Helén Ängmo & IngBeth Larsson, Skolinspektionen

Senast publicerat

Igår 14:36

”Reepalus förslag hot mot mångfald och valfrihet”

Märta Stenevi & Nils Karlsson, Miljöpartiet i Malmö
Igår 13:37

Replik: Normerna är problemet – inte slöjan

Kashif Virk, Imam, Islams Ahmadiyya Församling Stockholm
Igår 10:31

Replik: Kommunala tvätterier är visst en bra idé

Torkild Strandberg, kommunstyrelsens ordförande (L) Landskrona
Igår 06:00
Igår 05:45

Med rätt villkor kan vi bygga ut för mer grön el

Karin Medin mfl, vd Söderenergi och styrelseordförande Svebio

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här