Friskolor får för mycket betalt

Skola. Kommunens kostnader för sina utbildningar per elev utgör grunden för den skolpeng som fristående huvudmän får för att driva skolor. Det är ett snedvridet system som i vissa fall skapar konstlat höga vinster för friskolor.
Jan-Åke Johansson , Förbundssekreterare barn/utbildning Kommunförbundet Skåne
Annons

Dagens Samhälles chefredaktör Mats Edman nämner i sin krönika i DS nr 5 (9 februari) att man kan tjäna mer på arbetarbarn än andra elever inom skolvärlden och nämner skolföretaget Praktiska som ett exempel. Jag tror att förklaringen till den stora vinstmarginalen för Praktiska är att man väljer att företagsförlägga utbildningarna, lärlingsutbildningarna i det här fallet, till så stor del som möjligt, medan bidraget från kommunen baseras på dessas yrkesutbildningar som i de flesta fall är skolförlagda.

Därmed har Praktiska inte kostnader för maskiner, speciella lokaler och annan lärutrustning som många kommunala skolor har. De kommunala skolorna har också svårt att lämna sina ofta centrala och dyra lokaler medan Praktiska har möjlighet att etablera sig i lägen med lägre kostnader, vilket naturligtvis är företagsekonomiskt sunt. För kommunerna kanske andra överväganden, som gjorda investeringar och kommunal identitet kring gamla och centralt belägna skolbyggnader, spelar in för beslut om var man driver verksamheten.

Kommunens kostnader för sina utbildningar per elev utgör grunden för det bidrag som fristående huvudmän får från kommunen enligt lika villkor - principen. Häri ligger enligt min mening förklaringen till att Praktiska, som nästan uteslutande har lärlingar, gör så stor vinst.

Annons

Ytterligare en bidragande orsak till vinsterna kan kanske sökas i det faktum att huvudmän under försöket med gymnasial lärlingsutbildning (innan det nuvarande permanentade systemet) utöver skolpengen kunde söka ett särskilt statsbidrag på 25 000 kronor per elev för att underlätta etableringen på en arbetsplats. Tanken var att en del av dessa pengar skulle tillfalla arbetsplatsen. Varken kommuner eller fristående använde dock pengarna särskilt väl och i kommunernas fall blev det ett tillskott till den kanske ansträngda budgeten medan det hos Praktiska blev ett tillskott till vinsten.

Således är systemet för ersättning till fristående huvudmän en svår konstruktion för kommunala huvudmän att hantera. Det gör det lönsamt att etablera lärlingsutbildning för fristående huvudmän inom yrkesprogram som generellt för kommunerna är dyrare att anordna. Detta eftersom man ofta har egen verkstad och teknisk utrustning och inte enkelt kan välja att anordna utbildningen som lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen har alltså inget eget prisberäkningssystem utan förhåller sig till de kostnader som finns för nationella yrkesprogram, trots att man i en lärlingsutbildning finns ute hos företag till en större andel.

En del kommunala huvudman har också svårt att i följsamhet med eventuellt vikande elevunderlag anpassa sina utgifter, vilket resulterar i en kostnadsökning per elev. Det försvinner ju inte hela klasser, endast några elever i taget och det tar ett tag innan man når en kritisk gräns då det är möjligt att göra en anpassning. Under denna tid ger kommunens ökade elevkostnader ökat bidrag till den fristående huvudmannen.

Slutsatsen blir att det är dags att förändra fördelningssystemet för bidrag till fristående skolor och anta riktlinjer för bidragsberäkning som tar hänsyn till de förhållanden som diskuteras ovan. Vinst är säkert en bra drivkraft, men huvudmännen, oavsett vilka de är, bör ha lika villkor.

Fler artiklar om Skola

7 juli

Ledarskapet – inte eleverna – är problemet

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund
28 juni

Samverkan rustar eleverna för framtiden

Karolina Lisslö mfl, generalsekreterare Mattecentrum
28 juni

Alarmerande många elever borta från skolan

Lena Hök & Aggie Öhman, Skandia/Prestationsprinsen
28 juni

ESO-rapport om friskolors etablering vilseleder

Boel Vallgårda, konsult inom socioekonomisk resursfördelning
23 juni

Låt digitaliseringen skapa bättre integration

Pehr G Gyllenhammar & Lennart Jonasson, företagsledare/fd chef för Cesam

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här