Friskolor får för mycket betalt

Skola. Kommunens kostnader för sina utbildningar per elev utgör grunden för den skolpeng som fristående huvudmän får för att driva skolor. Det är ett snedvridet system som i vissa fall skapar konstlat höga vinster för friskolor.
Jan-Åke Johansson, Förbundssekreterare barn/utbildning Kommunförbundet Skåne

Dagens Samhälles chefredaktör Mats Edman nämner i sin krönika i DS nr 5 (9 februari) att man kan tjäna mer på arbetarbarn än andra elever inom skolvärlden och nämner skolföretaget Praktiska som ett exempel. Jag tror att förklaringen till den stora vinstmarginalen för Praktiska är att man väljer att företagsförlägga utbildningarna, lärlingsutbildningarna i det här fallet, till så stor del som möjligt, medan bidraget från kommunen baseras på dessas yrkesutbildningar som i de flesta fall är skolförlagda.

Därmed har Praktiska inte kostnader för maskiner, speciella lokaler och annan lärutrustning som många kommunala skolor har. De kommunala skolorna har också svårt att lämna sina ofta centrala och dyra lokaler medan Praktiska har möjlighet att etablera sig i lägen med lägre kostnader, vilket naturligtvis är företagsekonomiskt sunt. För kommunerna kanske andra överväganden, som gjorda investeringar och kommunal identitet kring gamla och centralt belägna skolbyggnader, spelar in för beslut om var man driver verksamheten.

Kommunens kostnader för sina utbildningar per elev utgör grunden för det bidrag som fristående huvudmän får från kommunen enligt lika villkor - principen. Häri ligger enligt min mening förklaringen till att Praktiska, som nästan uteslutande har lärlingar, gör så stor vinst.

Annons

Ytterligare en bidragande orsak till vinsterna kan kanske sökas i det faktum att huvudmän under försöket med gymnasial lärlingsutbildning (innan det nuvarande permanentade systemet) utöver skolpengen kunde söka ett särskilt statsbidrag på 25 000 kronor per elev för att underlätta etableringen på en arbetsplats. Tanken var att en del av dessa pengar skulle tillfalla arbetsplatsen. Varken kommuner eller fristående använde dock pengarna särskilt väl och i kommunernas fall blev det ett tillskott till den kanske ansträngda budgeten medan det hos Praktiska blev ett tillskott till vinsten.

Således är systemet för ersättning till fristående huvudmän en svår konstruktion för kommunala huvudmän att hantera. Det gör det lönsamt att etablera lärlingsutbildning för fristående huvudmän inom yrkesprogram som generellt för kommunerna är dyrare att anordna. Detta eftersom man ofta har egen verkstad och teknisk utrustning och inte enkelt kan välja att anordna utbildningen som lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen har alltså inget eget prisberäkningssystem utan förhåller sig till de kostnader som finns för nationella yrkesprogram, trots att man i en lärlingsutbildning finns ute hos företag till en större andel.

En del kommunala huvudman har också svårt att i följsamhet med eventuellt vikande elevunderlag anpassa sina utgifter, vilket resulterar i en kostnadsökning per elev. Det försvinner ju inte hela klasser, endast några elever i taget och det tar ett tag innan man når en kritisk gräns då det är möjligt att göra en anpassning. Under denna tid ger kommunens ökade elevkostnader ökat bidrag till den fristående huvudmannen.

Slutsatsen blir att det är dags att förändra fördelningssystemet för bidrag till fristående skolor och anta riktlinjer för bidragsberäkning som tar hänsyn till de förhållanden som diskuteras ovan. Vinst är säkert en bra drivkraft, men huvudmännen, oavsett vilka de är, bör ha lika villkor.

  • Jan-Åke Johansson, Förbundssekreterare barn/utbildning Kommunförbundet Skåne

Dela artikeln

Relaterade artiklar

30 april 2013
Fredrik Bergström och Emanuel Welander
27 februari 2012
Cecilia Nykvist
20 februari 2012
Sten Svensson
14 februari 2012
Mikaela Valtersson

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
898 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Skola

11 april

Lärarna pressas av orimliga krav

AnnKristin Allvin, gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religionskunskap, Uddevalla
9 april

Låt skolan komma ut ur klassrummen

Louise Malmström m fl, ledamot (S) i riksdagens utbildningsutskott
9 april

Skolans existentiella kris är politikens

Alice Teodorescu, Debattör, arbetsrätts- och socialförsökringsexpert hos branschorganisationen Företagarna
7 april

Låt eleverna sätta betyg på lärarna

Isak Skogstad, lärarstudent Jönköping
7 april

Kommunaliseringen går inte att bortse från

Gunnar Petersén, kommunfullmäktigeledamot (V) Bergs kommun

Senast publicerat

Idag 11:39

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
Idag 06:11

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
Igår 14:08
Igår 11:27

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm
Igår 05:30

Tågexperter: Den svenska järnvägen har havererat

Åke Nilsson m fl, fd vd Asea Traction AB

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova