Framtidens välfärd klarar vi genom att jobba längre

Ekonomi. En åldrande befolkning är en utmaning för både samhället och vår välfärdsmodell. Kostnader för pensioner, sjukvård och omsorg ökar, samtidigt som allt fler äldre ska försörjas av allt färre yngre. Vi måste hitta en lösning på den ekvationen.
Mårten Blix, fil dr, departementsråd och sekreterare i Framtidskommissionen

Det finns olika strategier för att möta och lösa dessa utmaningar men det finns ingen som kommer i närheten av betydelsen av att vi jobbar mer och längre. Det är ett tema som diskuteras tisdagen den 23 oktober på ett seminarium där SNS bjuder in Framtidskommissionen och där statsminister Fredrik Reinfeldt medverkar.

Hittills har diskussionen i hög grad handlat om vad det offentliga behöver göra och mindre om hur företag och individer kan bidra. Sverige är visserligen bättre rustat än många andra länder. Vi har en utbyggd välfärd, ett omfattande utbildningssystem och ett hållbart pensionssystem. Tack vare goda offentliga finanser har vi även ett bättre utgångsläge än de länder som tyngs av stora skulder. Men samtidigt som medellivslängden stadigt ökar har inte pensionsåldern hängt med.

Annons

Det mesta pekar på att vår offentliga välfärd klarar den förändring som enbart härrör från den demografiska förändringen. Om vi därutöver vill fortsätta att utveckla den gemensamt finansierade välfärden kommer det att behövas gemensamma ansträngningar. Det förblir exempelvis viktigt att fortsätta effektivisera och värna om kvalitén på våra institutioner.

Men hur ska vi praktiskt gå tillväga för att förlänga arbetslivet? För många människor är ett längre arbetsliv något positivt. Det finns undersökningar som visar att vi är allt friskare och att viljan att jobba högre upp i åldrarna har ökat. Men det är inte alla som trivs på sina jobb. Därtill är det svårt att jobba i hög ålder inom vissa yrken, exempelvis de som kräver tunga lyft – som i äldrevården eller i byggbranschen.

Om man inte är nöjd med sitt jobb eller av fysiska skäl har svårt att fortsätta kan man i stället byta jobb eller till och med bransch, för att kunna fortsätta arbeta. Det kan vara ett sätt att förlänga arbetslivet, återfå arbetslust och dessutom vara bra för produktivitetsutvecklingen i hela ekonomin.

För många är det nog ett stort steg att byta jobb eller bransch, särskilt om man har en fast anställning. Ofta är en del av ens identitet och vänkrets kopplad till ens jobb. Men kanske ännu viktigare; att byta till något annat är ett steg ut i det okända. Chansen att lyckas med ett jobb-byte bör dock vägas mot risken att inte orka med det gamla jobbet eller vantrivas med det. Då kan det ändå vara värt att pröva ett jobb-byte.

I en av Framtidskommissionens underlagsrapporter, intervjuar journalisten Ulrika Beck-Friis ett 30-tal personer som på ett avgörande sätt bytt yrkesbana senare i livet. Deras berättelser handlar om fabriker som läggs ned, behovet av en nytändning, en längtan efter nya utmaningar, familjeskäl, äventyrslust och kärlek. Rapporten visar en inspirerande stor spännvidd i de livsval människor runt om i landet gör. Där finns bland andra en flygledarassistent som blir sjuksköterska, en konstnär som blir logoped, en IT-konsult som blir gästgivare och en undersköterska som blir trätekniker. Det finns naturligtvis inga garantier för ett lyckat byte, men intervjuerna visar både hur viktigt det är att trivas med sitt arbete och att det faktiskt finns många olika sätt att lyckas på.

Det finns dock hinder mot att jobba längre som måste undanröjas, som attityder, normer och förlegade strukturer. Den åldrande befolkningen berör oss alla och det är viktigt att ha en bred samhällsdebatt om vad detta innebär om vi ska klara att fortsätta utveckla en välfärd som vi både vill ha och har råd med. 

  • Mårten Blix,, fil dr, departementsråd och sekreterare i Framtidskommissionen

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

12 november 2013
Ulf Öfverberg
31 oktober 2013
Berit Rollén och Monika Olin Wikman
16 augusti 2013
Björn Brorström och Pierre Donatella
4 april 2013
Stefan Fölster och Sven-Olof Daunfeldt
28 februari 2013
Lena Södersten
20 februari 2013
Peter Olevik Dunder
23 januari 2013
Anders Åkesson och Rasmus Ling
18 december 2012
Berit Rollén och Monika Olin Wikman
14 december 2012
Erik Scheller med flera
12 december 2012
Sören Häggroth och Lars M Andersson
19 november 2012
Jörgen Åberg
17 oktober 2012
Christina Lindenius med flera
19 september 2011
Svend Dahl mfl

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
482 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Ekonomi

17 april

Jag känner sorg över välfärdens omsorg

Mattias X Lundberg, välfärdsföretagare, Umeå
14 april

Regeringen har inte lyckats banta EU-byråkratin

Jens Nilsson, EU-parlamentariker (S)
11 april

Sten Nordin har fördubblat ungdomsarbetslösheten

Roger Mogert, oppositionsborgarråd (S), Stockholm
10 april

Tjänstesektorn avgörande för Stockholms tillväxt

Ulla Hamilton, företagarborgarråd (M) Stockholms stad
10 april

29 miljarder till tillväxt och jobb

Annie Lööf m fl, näringsminister (C)

Senast publicerat

17 april

Jag känner sorg över välfärdens omsorg

Mattias X Lundberg, välfärdsföretagare, Umeå
16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
16 april

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
15 april
15 april

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova