Fokus på likvärdighet och kunskaper lyfter skolan

Pisa. Det svenska skolsystemet har tappat de allra viktigaste fundamenten – fokus på kunskap och likvärdighet. Socioekonomiskt svaga pojkar och nyanlända elever drabbas mycket hårt, samtidigt som skolan har stora ordningsproblem. Det vill lärarstudenternas Isak Skogstad och SSU:s Linus Glanzelius ändra på.
Linus Glanzelius & Isak Skogstad , SSU resp Lärarnas Riksförbund Studerandeförening
Annons

"Sveriges skolsystem har förlorat sin själ" konstaterade OECD:s utbildningsdirektör Andreas Schleicher på en av de efterföljande presskonferenserna där resultaten från de senaste Pisa-resultaten presenterades. Socioekonomiskt svaga pojkar och nyanlända elever drabbas mycket hårt. Det svenska skolsystemet har tappat de allra viktigaste fundamenten – fokus på kunskap och likvärdighet.

Sverige har i många avseenden valt en helt unik väg när det gäller skolsystem. Ett flertal reformer som implementerades under 90-talet har banat vägen för en marknadisering av skolsystemet, där eleverna och föräldrarna har fått rollerna som kunder på en marknad där lärarna finns för att hålla dem nöjda.

Eleverna får allt högre betyg för varje år som går, samtidigt som deras faktiska kunskap sjunker. Elevernas betyg har blivit ett konkurrensmedel för att attrahera till sig elever.

Annons

Sverige har störst ordningsproblem i hela OECD. Många studier pekar på att ordning och studiero är viktigt för alla elever, men det är de svaga pojkarna som drabbas hårdast när det inte råder lugn och ro i klassrummet. På grund av de allt för marknadsmässiga relationerna i skolan upplever många lärare att de inte kan eller har möjlighet att hantera konfliktsituationer ordentligt. Men kunden har alltid rätt.

Omvärldens oroligheter har drivit många människor på flykt. Ett stort antal flyktingar har sökt sig till Sverige och antalet nyanlända elever ställer skolan inför en mycket stor utmaning. Här krävs ett gemensamt ansvarstagande, från såväl kommunala som fristående skolhuvudmän.

Det är inte rimligt att fyra procent av grundskolorna tog emot en tredjedel av de nyanlända eleverna under 2014. Menar vi allvar med att komma till bukt med de utbredda integrationsproblemen har ett skolsystem som stärker kunskapsnivån och utjämnar sociala skillnader en avgörande roll.

Föräldrarnas utbildningsnivå är fortsatt en av de viktigaste faktorerna bakom elevens resultat. Knappt hälften av de med föräldrar som saknar gymnasieexamen lyckas själva få en grundläggande behörighet till gymnasiet. Och de långsiktiga konsekvenserna av att mer än var tredje pojke knappt uppnår en grundläggande nivå av läsförståelse kan vi i nuläget bara ana.

Det är, hur man än vänder och vrider på det, ett fatalt misslyckande för vårt skolsystem. Det kompensatoriska uppdraget har misslyckats och rätten till en likvärdig skola framstår allt mer som en sliten plattityd. Men det borde egentligen vara praktisk politik. 

I den av SNS nyutgivna forskningsrapporten "Policyidéer för svensk skola" problematiseras de starka vinstmotiv som finns inom skolsektorn. Rapportförfattarna konstaterar på SvD:s debattsida att "marknadslösningar på flera sätt är svårförenliga med skolans uppdrag”. Det nuvarande systemet verkar varken gynna elevernas resultat eller skolans likvärdighet.

Det politiska ansvaret för utvecklingen återfinns i båda politiska blocken, och ansvaret för att vända utvecklingen är också en uppgift som kräver breda parlamentariska överenskommelser. Långsiktighet är en förutsättning för att skolan på allvar ska kunna utvecklas. Men sådan en överenskommelse behöver utgå från två centrala perspektiv: ökat kunskapsfokus och ökad likvärdighet.

Skolornas behov av utbildade och behöriga lärare är akut. Samtidigt har mer än var fjärde lärare lämnat yrket av andra skäl än pension och på lärarutbildningarna står många platser tomma. Men vi tror att med rätt strukturella förutsättningar kan läraryrket bli mer attraktivt. Det är uppenbart att den rödgröna regeringen måste ta tjuren vid hornen och vi presenterar således tre förslag för lyfta skolan med likvärdighet och kunskapsfokus:

1. Skolpengen behöver vara mer likvärdig över hela landet – och resurserna ska fokuseras till de med störst utmaningar. Därför bör skolverket få i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för stark socioekonomisk viktning av skolpengen för att öka likvärdigheten i hela landet.

2. Reformera det fria skolvalet för att stävja de segregerande effekterna som det nuvarande systemet ger upphov till. Kraven för nyetablering av friskolor bör stramas åt för att motverka negativa marknadseffekter och skolsegregation. Risk för både överetablering och ökad segregation ska vara avgörande faktorer vid godkännande av nya friskolor.

3. Låt skolor dela på ansvaret för nyanlända elever genom en obligatorisk kvot utformad efter respektive skolas kapacitet. Kösystemet till populära friskolor behöver även ses över så att ansvaret för de nyanlända eleverna skolgång kan fördelas mer jämlikt och lottning är ett alternativ för att fördela översökta friskoleplatser.

Fler artiklar om Skola

16 januari
10 januari

Elever med hörselskada får föra sin egen kamp

Jonathan Wahlström, ordf Unga Hörselskadade
2 januari

Så får studieovana chans att bli toppforskare

Maria Arneng & Johan Ödmark, stiftelsen Läxhjälpen resp Kista Science City
30 december 2016

Var är biblioteken?

Sara Roberts & Stina Hamberg, DIK
28 december 2016

Förslaget om IB-betygen försvagar Sverige

Camilla Waltersson Grönvall m.fl, Alliansens utbildningspolitiska talespersoner

Senast publicerat

Idag 13:05
Idag 12:00

Regeringen måste göra något åt bostadsbristen

Ina Djurestål, riksordförande Moderata Studenter
Idag 11:39

Dåliga förslag om dopingkontroller på gym

Saila Quicklund & Anti Avsan, riksdagsledamöter (M)
Idag 10:49

Använd de outnyttjade miljarderna till järnvägen

Åsa Karlsson mfl, kommunalråd (S) Munkedal
Idag 10:15

Hårdare personuppgiftslag utmaning för myndigheter

Christoffer Callender, Säkerhetsingenjör, Intel Security

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här