Förtroendet för Carema förbrukat sedan länge

Vi är två politiker i Hässelby Vällingbys stadsdelsnämnd som har följt Caremas övertagande av Råcksta Sjukhem, senare Koppargården, från start hösten 2008. Sedan dess har vi tagit del av larmrapporter från anhöriga och personal. Oron under det första årets turbulens var förståelig med omorganisation, nya rutiner och då invand personal slutar.

Från förvaltningens sida har täta uppföljningar gjorts och rapporter om brister som har betydelse för patientsäkerheten har duggat tätt. Nämndens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) har stor kunskap och erfarenhet. Hon har hälso- och sjukvårdslagstiftningen som saklig grund då hon har anmält brister som till exempel osäker medicinhantering och brist på hygienartiklar och förbrukningsmaterial som vårdpersonalen behöver för att förebygga smittspridning. Spridning av resistenta bakterier och virus har förekommit, givetvis med stor risk för sköra och sjuka gamla.

En enig nämnd gav MAS i uppdrag att följa upp och att göra oanmälda besök med syfte att säkerställa patientsäkerheten.

Under 2010 fick nämnden kännedom om att konflikt förekommit mellan vissa sjuksköterskor och läkaren. Det föreföll ha varit mer av arbetsmiljökaraktär än rörande patientsäkerheten. I samband med det fick nämnden en skrivelse där två sjuksköterskor redovisade sina skäl att sluta på Koppargården. Skrivelsen tog upp brister i arbetsledning och organisation och beskrev en arbetssituation präglad av stress och oklara gränsdragningar mellan olika kompetenser. Dessa sköterskor stödde läkaren fullt ut och tog avstånd från den "häxjakt" de ansåg hon var utsatt för.

Under tiden fick nämnden ta del av ett antal Lex Maria och Lex Sarah-anmälningar, några så hårresande att de enskilt kunde motivera att avtalet sades upp. 2011 kom den rapport som nästa ordinarie heltidsanställda läkare ingav om stora brister i patientsäkerheten. Nämnden nåddes även av anhörigas rapporter om allvarliga brister i vården, utförliga och skriftliga. Bilden av allvarliga systemfel i hur vården organiserats blev tydlig.

Från förvaltningen fick nämnden veta att inget kontraktsfel begåtts. Bristerna låg så att säga inom felmarginalerna. Besked fick vi från oväntat håll. Den dåvarande Caremachefens internrevision av Koppargården redovisade att felaktiga besked om bemanning och personalutbildning uppgivits till vår förvaltning. Detta resulterande i vite på 11 miljoner samt att tre ansvariga chefer fick gå. Det är osäkert om dessa fakta kommit fram om inte de grävande TV-journalisterna i Dokument inifrån hade lyckats få fram de personal- och namnuppgifter som förvägrats förvaltningen. Anhörigas och MAS uppgifter om låg personaltäthet hade således fog för sig.

I programmet visades att en familj fått pengar för att hålla tyst om den vanvård deras anhörige utsatts för innan han avled. Det framgick även att personal i chefsställning på Koppargården hade bonus kopplat till resultat utöver lön. Något som Caremas chef senare tog bort på grund av att han ansåg att bonusen gav "fel incitament".

Nämndens beslut berodde inte på tidningsskriverier, dessa har endast utgjort toppen av ett isberg. Förtroendet för Carema care var förbrukat från oppositionens sida långt innan majoriteten drog samma slutsats. Stockholms Stads revisorer kritiserade nämnden för att inte ha sagt upp avtalet tidigare. Vårt uppdrag som politiker är omsorgen om de sköraste av våra medborgare och ansvaret inför deras anhöriga. Då detta riskeras måste vi sätta ned foten, vilket vi gjorde i en enig nämnd i november 2011.

Leif Larsson, vice ordförande (V) Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Stockholm
Margaretha Boman, ersättare (V) Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Stockholm