Förstärk den externa styrningen av vårdcentraler

Primärvård. Det råder en hög lägstanivå i svensk primärvård, enligt en ny rapport från SNS. Men det finns områden där det krävs förbättringar, till exempel av den externa styrningen av landstinget.
Jannis Angelis mfl , docent, KTH och IFN
Annons

I Sverige finns en uttalad politisk ambition att medborgarna ska få sjukvård av hög kvalitet. Detta ställer ansenliga krav på vårdsektorns styrning och organisation. 

Länder som satsar på primärvård har i allmänhet en effektivare och mer jämlikt fördelad vård. I en ny statlig utredning konstateras återigen att Sverige i stället har en sjukhustung vårdstruktur med svag primärvård (SOU 2016:2). 

Mycket talar alltså för att Sverige behöver satsa mer på primärvården. Vilka förändringar som behövs råder det delade meningar om. 

Annons

Det finns till exempel en utbredd kritik av överdrivet mätande och långtgående dokumentation, samtidigt som personalen upplever att det är svårt att hinna med alla arbetsuppgifter.

I den nya SNS-rapporten ”Att styra och leda en vårdcentral” använder vi en väletablerad undersökningsmetod för att bedöma vårdcentralers styrning och ledning, så kallad managementkvalitet.

Tidigare studier visar bland annat att sjukhus med hög managementkvalitet också har högre vårdkvalitet. 

Våra resultat är uppmuntrande. Svensk primärvård tycks överlag ha god styrning och ledning. Framför allt är lägstanivån hög: knappt några vårdcentraler i studien har riktigt dålig styrning och ledning. 

Ett område som dock halkar efter är personalfrågor. Svenska vårdcentraler skulle kunna vara bättre på att behålla nyckelpersoner och belöna högpresterande personal. 

Vi finner också att vårdcentraler med god styrning och ledning har kortare väntetider för läkarbesök. Däremot uppger inte patienterna att de är mer nöjda med sådana vårdcentraler. 

Införandet av vårdval har stimulerat framväxten av privata vårdcentraler. I dag är drygt 40 procent av landets vårdcentraler privata. 

Denna utveckling har förmodligen varit positiv för införandet av nya metoder för att styra och leda primärvården. Enligt våra mätningar har privata vårdcentraler något bättre styrning och ledning än de offentliga. 

Ett överraskande resultat är att vårdcentraler som har listade personer med sämre socioekonomiska förutsättningar har jämförelsevis hög managementkvalitet, framför allt när det gäller målstyrning. 

Men samtidigt har dessa vårdcentraler inte lika nöjda patienter. Vårdvalet har alltså inte avhjälpt problem med att personer i socialt utsatta områden är mindre nöjda med den vård de får, även om vårdcentraler i sådana områden tycks ha god styrning och ledning. Resultaten stämmer relativt väl överens med en studie av svenska äldreboenden som två av oss genomförde 2014. 

Även privata äldreboenden har bättre managementkvalitet än offentliga och god managementkvalitet hänger samman med god omsorgskvalitet enligt flera av Socialstyrelsens kvalitetsmått. 

Vårdcentralers interna styrning tycks alltså hålla hög kvalitet. På så vis finns goda förutsättningar för ökade satsningar på primärvården. 

Utmaningarna finns snarare i den externa styrningen. Många verksamhetschefer ser ett problem i bristande kontinuitet i principer för styrning mellan landsting och vårdgivare. 

De menar att långsiktigheten skulle kunna förbättras då mål och metoder ofta ändras och befintliga system ersätts innan de hunnit implementeras. 

Ett annat problem är att landstingens många politiska målsättningar är svåra att hantera på den enskilda vårdcentralen. 

Den som vill förbättra svensk primärvård bör alltså koncentrera sig på tydliga – men inte för frekventa – förändringar av landstingens styrning. Den styrning som riktar sig direkt till primärvårdens personal och vårdcentralernas arbetssätt borde det i stället gå att lätta något på.  

Fotnot: Rapportens författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, som organisation tar inte ställning till dessa.

Fler artiklar om Sjukvård

26 augusti

”Skyll inte bristerna i sjukvården på läkarna”

Sten Larnholt, pensionerad specialistläkare geriatrik och fd överläkare
26 augusti

Rätt medicin till barn på hvb kräver samordning

Jessika Sona & Leena Berlin Hallrup, medicinskt ansvariga sjuksköterskor
25 augusti

Ge singlar verklig rätt att bli föräldrar

Sophia Nilsson & Linnea Hansson, föreningen Femmis
25 augusti

Ställ högre krav på utländsk tandteknik

Gunilla Krieg & Olle Sahlin, ombudsman Unionen / ordf Sveriges Tandteknikerförbund
24 augusti

”Lagen skyddar oseriösa vårdgivare”

Maj Sölvesdotter mfl, verksamhetscontroller

Senast publicerat

26 augusti

”Skyll inte bristerna i sjukvården på läkarna”

Sten Larnholt, pensionerad specialistläkare geriatrik och fd överläkare
26 augusti

Rätt medicin till barn på hvb kräver samordning

Jessika Sona & Leena Berlin Hallrup, medicinskt ansvariga sjuksköterskor
26 augusti

”Ge Komvux betalt efter resultat”

Li Jansson & Ulf Lindberg, arbetsmarknadsekonom/ näringspolitisk chef, Almega

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här