Förslag om dataintrång och signalspaning duger inte

Extremism. Förslagen att låta polisen begå dataintrång och utöka signalspaningen gör rättsväsendet beroende av att tekniska system bevaras osäkra för hela allmänheten. Polisiära åtgärder ska inte öka risken för identitetsstölder. Det är dags att börja prata om hur rättspolitiken påverkar samhället i stort.
Amelia Andersdotter , ordförande Dataskydd.net
Annons

Under Navanethem Pilays tid som FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter utvecklade FN sin förståelse för internet. Ett av de viktigaste resultaten var insikten att rättspolitiska åtgärder, som hemliga tvångsmedel, kan leda till en teknisk utveckling som är missgynnsam för de mänskliga rättigheterna. 

Det är typiskt att Stefan Löfven, i sitt tal till nationen efter terrorhotet, föreslår åtgärder som exemplifierar FN:s varningar så väl.

Polisiära dataintrång är inte främst dåliga för att de innebär övervakning av enskilda. De är dåliga för att de skapar negativa incitament för marknadens aktörer att skapa säkra IT-miljöer för alla.

Annons

En polistrojan måste, precis som trojaner som används för bankbedrägerier eller personuppgiftsstölder, utnyttja säkerhetsfel i datorprogram för att nästla sig in i offrets dator.

Då vi inte kan tvinga brottslingar och terrorister att använda särskilt osäkra webbläsare och operativsystem, blir polisen beroende av att kunna använda säkerhetsfel i datorprogram som används av hela allmänheten. Säkerhetshål som, om de inte åtgärdas, leder till att fler personer utsätts för bedrägeri.

Poliser världen över köper tjänster av en osäkerhetsindustri som missgynnar privatpersoners rätt till säkerhet i konsumentrelationer och i kontakter med myndigheter. Den kanadensiska gruppen Citizenlab uppskattar att osäkerhetsindustrin omsätter runt 52 miljarder dollar per år.

Osäkerhetsföretagen orsakar allt ifrån problem med internets grundläggande infrastruktur (som hur man vet att man kommit till rätt hemsida) till privatpersoners förtroende för vissa varumärken (till exempel genom att maskera trojanen som en populär webbläsare).

Både allmänheten och lagstiftaren har gjort det tydligt att polisen ska agera mot identitetsstölder. Polisiära dataintrång förutsätter i stället att polisen betalar osäkerhetsföretag för att stjäla identiteter.

Vi måste börja sätta rättspolitiken i ett större sammanhang, på samma sätt som FN gjort. Polisen behöver hitta arbetsmetoder som inte förutsätter att individer och företag får det sämre. Upprätthållandet av lag och ordning är så pass viktigt att vi vill att det ska göras rätt, inte bara på det sätt som för stunden känns enklast.

Sedan 1992 vet vi att det som skapar bra säkerhet i IT-miljöer är starka konsumenträttigheter. Starka konsumenträttigheter får företagen att lägga mindre pengar på mer effektiva åtgärder för att skydda individer i deras digitala liv.

Detta häpnadsväckande resultat gav upphov till ”säkerhetsekonomi”, en akademisk disciplin som utvecklats kraftigt sedan dess.

Politiken har i stället rört sig åt motsatt håll. I stället för att hjälpa företagen investera sina pengar väl, har lagstiftaren flyttat ansvaret för först säkerheten – och enligt förslagen snart också osäkerheten – till polisiära och militära myndigheter. Detta är dyrare för staten, dyrare för företagen och otryggare för allmänheten.

Individer har inte bara en rätt till privatliv och dataskydd. Vi har en rätt till säkerhet också. Vi har en rätt att förvänta oss att våra politiska ledare föreslår åtgärder som ger oss förutsättningar att vara trygga.

De nuvarande förslagen håller inte de måtten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatt/ Demokrati

Terrorism

Kan det hända i Sverige? Och hur skyddar vi oss? Och hur bör arbetet i kommunerna se ut? Efter det brutala dådet i Paris handlar debatten bland annat om det.
Klicka här för att delta i debatten

13 inlägg i denna debatt

Magnus Sandelin, journalist och författare
Bawar Ismail, frilansskribent, tidigare utrikespolitisk talesperson i LUF
Ali Moeeni m fl, ordförande (S) stadsdelsnämnden Angered
Jonas Hellman, seniorkonsult United Minds
Rashid Musa, förbundsordförande Sveriges Unga Muslimer
Anna-Lena Lodenius, journalist och författare
Reza Zarenoe , (FP) förste vice ordf regionfullmäktige Östergötland
Bawar Ismail, frilansskribent och tidigare utrikespolitisk talesperson i LUF
Ardavan Khoshnood , fd ledamot (KD) polisnämnden Malmö
Ragnar Skanåker, svensk olympier (1972, 76, 80, 84, 88, 92, 96) och pistolskytt
Dennis Andersson, jägare och sportskytt, stats- och samhällsvetare

Dela den här debatten

Fler artiklar om Demokrati

Igår 05:45

MUF: Satsa på reformer istället för spelteori

Magdalena Schröder mfl, disktriktsordf MUF, Sthlm
21 mars

”Viktigt visa att vi har religionsfrihet”

Kashif Virk, imam, Islams Ahmadiyya Församling Stockholm
16 mars

Replik: ”Liberalerna mer trångsynta än liberala”

Martin Westmont, Kommunfullmäktigeledamot (SD) Stockholms stad

Senast publicerat

Igår 16:40

KD: ”Vi har inte råd att blunda för återvändarna”

Erik Slottner, gruppledare (KD) Stockholms stadshus samt ledamot av partistyrelsen
Igår 14:02

Trähus inte alltid bästa lösningen

Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong
Igår 13:35

”En elev får aldrig bli en fråga om lönsamhet”

Lisa Palm mfl, Feministiskt initiativ Sthlm
Igår 11:05

”Biogasen används bäst till elproduktion”

Håkan Agnevall, vd Volvo Bussar

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här