Förkasta inte nystartzonerna innan de testats

Arbete. Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå en utformning av så kallade nystartzoner på platser med stora sociala problem. Idén är att områdena ska få särskilda lättnader att företagande och jobb växer fram. Knappt hann utredningen sjösättas innan motståndare som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ville stoppa idén.
Johnny Munkhammar , Riksdagsledamot (M)
Annons

Principen bakom nystartzonerna är dock inte ny. Västvärldens ekonomiska utveckling inleddes i fristäder, med början i Venedig, Florens och Genua. Den tidens härskare – stat och kyrka – lättade på olika förbud. Detta spred sig. I Sverige har vi en historia med fristäder, som Eskilstuna, som fick bedriva handel och företagande. Vi har också haft frihamnar, som Marstrand.

Idag är konceptet med frizoner vida spritt i världen. Det finns flera tusen frizoner, varav de allra flesta i snabbväxande men ännu fattiga länder. Men det finns också frizoner i västvärlden, med varierande utformning och olika resultat. För att verkligen få rätt effekt är det viktiga att noga studera erfarenheterna från de frizoner som inrättats runtom i världen.

I Frankrike, Storbritannien och USA har det funnits olika varianter. De typer av zoner som har lett till en bestående och tydlig positiv effekt på jobb och inkomster har byggt på rejäla lättnader i skatter och regleringar. Ett av de kändare positiva exemplen är hur införandet av en frizon i nedgångna London Docklands fullständigt gjorde om denna stadsdel.

Annons

Sverige har nu en positiv ekonomisk utveckling, men det finns också bestående sociala problem, inte minst i flera stadsdelar i stora städer. Barnfattigdomen har halverats sedan 1997, men minskningen sker bara bland inrikes födda – bland barn med utlandsfödda föräldrar är den lika stor nu som för tio år sedan.

Sunda statsfinanser och en tydlig arbetslinje är grunden för att bekämpa utanförskapet. Men utöver det kan nystartzoner vara en god idé. Det är viktigt att minimera möjliga nackdelar och lära av de internationella erfarenheterna. Att de svenska nystartzonern ska vara förenliga med gällande EU-rätt är en självklarhet.

Utgångspunkten för den svenska reformen är skattemässiga lättnader. Nedsättningar av bolagsskatten, sociala avgifter samt fastighetsavgiften är möjliga vägar att gå. Genom detta så underlättas företagsetableringar och barriärerna sänks för att företag ska våga anställa. Målet måste vara att skapa Sveriges bästa företagsklimat, endast så bryts det utanförskap som finns i dag.

London Docklands nämndes tidigare, vid sidan av skattemässiga lättnader genomfördes även stora infrastruktursatsningar. Något som var helt avgörande för den positiva utvecklingen. Därför är det mycket välkommet att regeringens utredning även har mandat att, om nödvändigt, föreslå åtgärder som ligger utanför skatteområdet.

Det kan också vara lämpligt att regeringen tar tillvara på erfarenheterna från de lokala utvecklingsavtal som slutits mellan staten och nitton kommuner med stort utanförskap. Avtalen rör statliga myndigheter, kommunerna, näringslivet och den ideella sektorn. Att involvera hela samhället för att bryta utanförskapet kommer vara av största vikt för nystartzonerna ska få den effekt som behövs.

De som motsätter sig denna idé, eller ens att försöka utveckla den vidare, står tomhänta. De saknar en politik för jobb och mindre utanförskap. Det är inte vare sig ansvarsfullt eller socialt rimligt. Vi måste våga tänka nytt. Och tänk om Rinkeby, Bergsjön och Rosengård efter tio år som frizoner kunde vara blomstrande stadsdelar som skapar välstånd?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

  • Johnny Munkhammar , riksdagsledamot (M), ordförande i skatteutskottets uppföljningsgrupp

Fler artiklar om Arbete

21 mars

”Sverige måste utbilda för framtidens välfärd”

Heléne Fritzon, ordförande (S) förhandlingsdelegationen SKL
15 mars
13 mars

Replik: Bristyrken hjälps inte av protektionism

Anna König Jerlmyr , oppositionsborgarråd (M), Stockholms stad
9 mars

”Det måste bli lättare att rekrytera till bristyrken”

Emilia Bjuggren, arbetsmarknadsborgarråd (S), Stockholm
8 mars

Fler i arbete med nationell strategi för validering

Jonas Milton mfl, ordförande Valideringsdelegationen 2015–2019

Senast publicerat

Idag 05:45
Idag 05:45

”Socialstyrelsens riktlinjer försämrar för patienterna”

Rolf Holmqvist & Christer Sandahl, professorer Linköping resp Karolinska
Idag 05:45

”Skåne har inte råd med Länsstyrelsen”

Carina Wutzler & Henrik Thorsell , kso resp andre vice ordf (M), Vellinge
Igår 15:29

Vill C skapa kaos med SD i hejarklacken?

Hedda Berkesand, språkrör Grön Ungdom i Stockholmsregionen
Igår 13:15

Nu tar vi ledartröjan inom offentlig upphandling

Johnny Magnusson mfl, regionstyrelsens ordförande (M) Västra Götalandsregionen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här