Förbjuden vinst
säkrar inte välfärden

Även om den svenska välfärden generellt sett fungerar väl finns kvalitetsbrister inom såväl skola, vård och omsorg som måste åtgärdas. Landsting och kommuner är stora organisationer som står inför flera utmaningar i framtiden. Det handlar både om att kunna locka nya medarbetare till sektorn, men också om att förnya metoder för styrning och förbättra medarbetarnas förutsättningar till inflytande och utveckling i arbetet.

Våra organisationer har det gemensamt att vi är övertygade om att den svenska välfärden måste utvecklas när det gäller kvalitet och innovationer. Vi anser att den nuvarande debatten som enbart fokuserar på vinst eller inte, blir alltför ytlig och antar närmast populistiska proportioner. För att komma vidare och skapa en mer balanserad diskussion förankrad i verkligheten, anser vi att det är viktigt att företrädare för såväl arbetsgivare som medarbetare aktivt medverkar till att de politiska beslut som fattas ger bästa möjliga förutsättningar att utveckla välfärden.

Politikens roll är att sätta tydliga mål och klargöra förutsättningar och resurser för verksamheten. Det är viktigt att skapa en gemensam referensram för att ta fasta på det som verkligen betyder något. Alltså hur vi använder skattemedel på bästa vis, vilka förutsättningar verksamheterna har och vilken kvalitet som i slutänden erbjuds.

På senare tid har mycket fokus legat på kvaliteten i äldreomsorgen. Efter förra höstens rapporter om några fall av allvarliga kvalitetsbrister i privat driven äldreomsorg har allmänhetens förtroende för privata utförare inom välfärden minskat.

För en rättvisande bedömning av kvaliteten i äldreomsorgen krävs emellertid en gedigen analys, där jämförelse mellan privat och kommunalt driven äldreomsorg kan göras. På uppdrag av Svenskt Näringsliv har konsultföretaget Sirona gått igenom de senaste resultaten för de nationellt använda kvalitetsindikatorer inom äldreomsorgen som finns i Socialstyrelsens webbverktyg Äldreguiden och som redovisas på enhetsnivå. Resultatet där visar att de privata utförarna får något bättre betyg än de offentliga. En invändning mot resultaten i Äldreguidens kvalitetsindikatorer är att de bygger på självrapportering. Analysen har därför kompletterats med resultat från brukarenkäter. Här har Sirona analyserat svaren från likalydande enkäter i 30 kommuner. Skillnaderna mellan privata och offentliga utförare är för dessa kommuner sammantaget mycket liten. Av de 13 indikatorerna som finns för särskilt boende respektive hemtjänst finns inga statistiskt säkerställda skillnader för elva indikatorer inom särskilt boende och för tolv i hemtjänsten.

Det finns också andra undersökningar som tyder på att en utveckling mot konkurrens och fler privata utförare kan ge bättre kvalitet. Samtidigt har det varit svårt att inom välfärden forskningsmässigt belägga olika driftsformers betydelse för kvaliteten, och mer forskning behövs på området.

En mångfald av både offentliga, privata och frivilliga aktörer bidrar till att utveckla välfärden. Fler arbetsgivare kan också underlätta en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och kan därmed förbättra medarbetarens möjligheter till löne- och yrkesutveckling.

Vad som nu är angeläget är att stärka kvalitetsarbetet inom hela välfärdsområdet. Vi kan konstatera att kvalitetsskillnaderna mellan olika utförare, oavsett om de är privata eller offentliga, är oacceptabelt stora inom såväl äldreomsorgen som sjukvården och skolan. Och för både fackförbundet Vision och arbetsgivareorganisationen Svenskt Näringsliv är kvalitetsfrågan det centrala. Samtliga aktörer inom välfärden, stat, kommuner, landsting, frivilligorganisationer, den privata sektorn och de fackliga organisationerna har ett ansvar att medverka till att kvaliteten generellt sett stärks inom vård, skola och omsorg.

Att förbjuda eller reglera vinsten för att på så sätt försöka skapa högre kvalitet är fel väg att gå. Däremot krävs att det sätts tydliga mål för kvalitetsarbetet hos alla utförare och att det ska vara lättare att bedöma vilken kvalitet olika utförare håller. Ytterligare ett sätt för att sätta fokus på kvalitetsarbetet kan vara att etablera en etisk kod för utförarna av välfärdstjänster, där kvalitetsbokslut, krav på ekonomisk transparens och stärkt ställning för medarbetarna genom till exempel meddelarfrihet ingår. De politiska initiativ som har tagits kring detta ställer vi oss positiva till och ska noggrant pröva.

Annika Strandhäll, förbundsordförande Vision
Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor, Svenskt Näringsliv