Fibertåget kräver mångfald

Infrastruktur. Om landets kommunpolitiker låter Teliakoncernen bygga upp ett nytt svenskt bredbandsmonopol begår de ett fatalt misstag, skriver Stadsnätsföreningen i en replik till Skanova.
Mikael Ek och Stefan Hedin , Svenska Stadsnätsföreningen

Är kommunerna rätt aktör för kommande miljardinvesteringar i fibernät runt om i Sverige, frågar Ove Alm och Jimmy Andréasson på Skanova respektive Svenska Stadsnät AB i en debattartikel i Dagens Samhälle den 14 maj. Svaret är ett obetingat ja! En kommun som vill behålla sina kommuninvånare, skapa arbetstillfällen och göra det möjligt för nya företag att etablera sig gör klokt i att vara en aktör på bredbandsmarknaden.

Alm och Andréasson gör i sin artikel en utmärkt nulägesanalys. Som representanter för Sveriges stadsnät skriver vi under på i princip varje ord – förutom slutsatsen; att kommunerna bör låta Teliakoncernen bygga upp sitt gamla monopol igen. Där går våra åsikter åt helt olika håll. Vi tror nämligen inte att det ger ett större utbud, lägre priser och högre kvalitet om Skanova får kontroll över en ännu större del av landets fibernät. Några av de viktigaste skälen följer nedan.

Kan kommunerna garantera långsiktighet och tillmötesgå medborgarnas behov och efterfrågan frågar Alm och Andréasson. Vårt svar är: Absolut! Sveriges kommuner har lång erfarenhet av att tillhandahålla allt från vatten till räddningstjänst och omsorg, områden där effektiv drift och förbättringar är ännu mer kritiskt än för bredbandsinfrastrukturen. Dessutom äger kommunerna redan i dag hälften av all fiber till hushåll och företag. Kompetens är alltså inte ett problem.

Annons

Ska skattemedlen gå till infrastruktur eller till vård, skola och omsorg frågas också i artikeln. Svaret: Det handlar inte om antingen eller. Oavsett hur en kommuns invånare får bredband kostar det skattemedel. Frågan är snarare hur mycket det ska få kosta – och hur stora intäkter det kan ge. Faktum är att kommuner med stadsnät oftast har bättre täckning, fler aktörer, bättre konkurrens och lägre priser än de där Teliakoncernen har monopol. Bredband är alltså en bra investering eftersom investeringarna går direkt tillbaka till lokalsamhället – exempelvis till vård, skola och omsorg.

Sedan ett korrigerande: Alm och Andréasson skriver att TeliaSoneras nät är tillgängliga för alla aktörer. Det är en sanning med modifikation. Visst, det är inte förbjudet att verka där – men de inträdeshinder som finns i form av höga avgifter gör att många mindre aktörer inte kan göra det.

Slutligen skriver Alm och Andréasson: "Vi anser att för att nå bredbandsmålet 2020 så krävs det att politikerna på ett lokalt plan öppnar sina sinnen, och funderar över hur deras beslut om infrastruktursatsningar bäst tillmötesgår medborgarnas behov och efterfrågan." Det anser vi också, men vi drar en helt annan slutsats: För att framtidens fibertåg ska gå åt rätt håll så måste alla, privata som offentliga, vara aktiva på bredbandsmarknaden. Bara då finns verkliga förutsättningar för att uppnå regeringens mål om ett utbyggt bredbandsnät år 2020.

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
885 har röstat hittills.

Fler artiklar om Infrastruktur

Idag 05:31

"Vi behöver mer storstadspolitik"

Gustav Lorentz, Handelskammaren
21 november

"Finns ännu chans att rädda busstrafiken"

Erika Ullberg mfl, (S) oppositionslandstingsråd
21 november
20 november

"Alliansen satsar på Stockholms busstrafik"

Kristoffer Tamsons mfl, trafiklandstingsråd (M)

Senast publicerat

Idag 12:55

"Skattesmäll hotar kommunala bostadsbolag"

Reinhold Lennebo mfl, Fastighetsägarna
Idag 11:19

"HRF svartmålar systemet med hörselcheckar"

Monica All, hörselskadad och egenföretagare
Idag 09:06

"Sluta skicka hem tiggarna"

Sven Hovmöller mfl, föreningen Hemlösa EU-migranter
Idag 05:31

"Vi behöver mer storstadspolitik"

Gustav Lorentz, Handelskammaren

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här