Fel när pengarna
får styra sjukvården

Sjukvård. Vårdvalet i primärvården är på många håll kopplat till detaljstyrande ekonomiska ersättningssystem. Allt fler läkare och forskare kritiserar nu dessa upplägg och ser negativa följder av dem.
Karin Träff Nordström, m fl , ordförande Svensk förening för allmänmedicin
Annons

Vinster i välfärden har debatterats mycket på senare tid. En närliggandefråga är den om ekonomistyrningen i vården. Den påverkar nu patientens upplevelser direkt: "Jag har aldrig ljugit så mycket i hela mitt liv!" Repliken fälldes nyligen av en patient på besök hos sin distriktsläkare. Han hade fyllt i en enkät om sina levnadsvanor; alkohol, rökning, kost och motion. En annan patient slängde irriterat fram sin enkät till doktorn: "Vad har du tänkt göra med den där egentligen?"

Syftet med enkäten var förstås gott - men den är också ett uttryck för en gravt förenklad syn på mötet mellan patient och vårdgivare. ”Jag tror på den vita rockens auktoritet”, sade Göran Hägglund i en DN-intervju (8 maj). Han vill att läkarna får ekonomisk ersättning för att påverka människors levnadsvanor. Det är ett exempel av många på den tilltagande ekonomiska detaljstyrningen av sjukvården.

Målrelaterade ekonomiska ersättningar bygger på det felaktiga antagandet att primärvårdens kvalitet lätt kan mätas. Därefter ska goda resultat belönas. Men de så kallade kvalitetsmåtten som visas på nätet och i kvällspressen, exempelvis blodtrycksnivå eller antal utdelade ”recept på fysisk aktivitet”, är bara små titthål in i en komplex verklighet. Helhetsbilden förloras, men vad värre är: Vårdcentralernas kvalitetsarbete blir med ekonomisk nödvändighet helt fokuserat på dessa mått och medarbetarnas inre drivkrafter till utvecklingsarbete kvävs.

Annons

Den tilltagande detaljstyrningen skapar en administrativ överbyggnad som tär på en redan ansträngd sjukvårdsekonomi. Tiden för mötet med patienten minskar. Etiska och professionella överväganden får stå tillbaka. Avgörande värden för de sjukaste och svagaste trängs undan av mätbara kvaliteter. Att trösta, lindra plågor, överväga annat än mediciner, vara lyhörd för den psykologiska och sociala bakgrunden – allt är exempel på läkekonst som det inte går att sätta siffror på.

Men är det inte bra att premiera åtminstone de mätbara medicinska förbättringarna?

Det vetenskapliga underlag som finns om effekterna av målrelaterade ersättningar ger inget stöd för att de leder till ökad kvalitet. I Storbritannien gjordes 2004 en omfattande reform av primärvården, då en stor del av läkarnas ersättning villkorades med att ett 140-tal kvalitetsmål skulle vara uppfyllda. Nästan alla enheter uppfyllde kraven snabbare än förväntat. Vissa resultat förbättrades marginellt medan andra försämrades, enligt oberoende utvärderingar. Läkarbesöken kom att styras av ett standardiserat protokoll med obligatoriska kryssrutor. Sjuksköterskor rapporterade att de blev tvungna att ägna sig mer åt datorn än åt att lyssna på patienten. Patienternas egentliga problem hamnade i skymundan.

En studie av en amerikansk sjukvårdsorganisation med nästan tre miljoner patienter visade att när man tog bort den målrelaterade ersättningen för vissa åtgärder så blev resultaten sämre än innan det sattes stimulanspengar på dem. Tidigare hade vårdpersonalen drivits av en inre motivation att göra ett bra jobb, men med det nya ersättningssystemet blev i stället de ekonomiska drivkrafterna styrande. Liknande effekter bekräftas i en aktuell svensk studie. På lång sikt finns alltså en risk för att man uppnår det som man verkar sträva efter, nämligen att pengarna styr i allt högre utsträckning – hur kommer det att påverka allmänhetens förtroende för primärvården?

Vi kräver ett stopp för landstingens ekonomiska detaljstyrning av vården! Den brister i respekt för professionellt yrkesutövande och försämrar vårdens kvalitet när enkelt mätbara parametrar premieras framför sammanhang och komplexitet. Vi är mycket positiva till mätningar av vårdens resultat, men dessa behöver ingå i ett fungerande system för förbättringar och lärande – så är inte fallet i dag! För att få en kvalitetskontroll värd namnet – att skattebetalarna får det man betalar för – bör man istället använda vetenskapligt framtagna mått på god primärvård, som innefattar övergripande förutsättningar som till exempel telefontillgänglighet, kontinuitet och fortbildning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Fler artiklar om Sjukvård

24 mars

”Vårdval gör vården för reumatiker ojämn”

Håkan Håkansson & Cecilia Carlens, Reumatikerförbundet resp Sv Reumatologisk Förening
24 mars

Kostråd måste kunna få anpassas till individen

Jenny Levin mfl, leg. dietist primärvården Stockholm
21 mars

”Vårdens problem är brist på kvalitet, inte på resurser”

Jörgen Nordenström, emeritus professor i kirurgi
21 mars

L: Genuint upprörande när S ignorerar riskerna

Lotta Edholm & Anna Starbrink, oppositionsborgarråd (L) resp hälso- och sjukvårdslandstingsråd (L)

Senast publicerat

Idag 15:29

Vill C skapa kaos med SD i hejarklacken?

Hedda Berkesand, språkrör Grön Ungdom i Stockholmsregionen
Idag 13:15

Nu tar vi ledartröjan inom offentlig upphandling

Johnny Magnusson mfl, regionstyrelsens ordförande (M) Västra Götalandsregionen
Idag 10:53

Skattepengar ska inte gå till daltande med terrorister

Naod Habtemichael, ordf Centerstudenter Göteborg
Idag 10:21

Replik: Sluta bråka Volvo!

Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet
Idag 06:14

Så lyckas vi bygga nya hållbara städer

Gunnar Hagman, vd Skanska Sverige AB

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här