Fadderfamiljer för invandrare vässar integrationen

Demokrati. Det civila samhället måste ges bättre möjligheter att ta del i integrationen av nyanlända invandrare. Kontaktfamiljer och föreningslivet har mycket att bidra med.
Jan Rejdnell, verkställande ledamot tankesmedjan Liberalerna

Frivilliga insatser som görs i samhället för att förbättra situationen för människor som har det svårt eller kommit på glid blir allt mer viktigare. Nästan alla insatser för människor som är i behov av hjälp eller stöd har i huvudsak tidigare kommit från det offentliga.

Det finns ett ökat stöd för frivilligarbetare som oavlönat arbetar för att människor skall må bättre och vara mer delaktiga i vårt samhälle. Det kan röra sig om allt från läxhjälp till studerande eller hjälp till hemlösa. I dag har en rad frivilligcentraler inrättats i en rad kommuner där det är föreningarna som utgör basen i engagemanget.

För invandrare har det skapats kontaktfamiljer. Det rör sig om insatser som en invandrarfamilj måste ansöka om. Hjälpen ges till ensamstående föräldrar som har begränsade möjligheter till avlastning. Med andra ord är insatserna som en kontaktfamilj skall utföra oftast vara riktade till ett barn. Detta är givetvis behövliga insatser som annars samhället varit tvunget att ställa upp med genom den egna organisationen.

Annons

En kontaktfamilj behövs för alla i den invandrade familjen – inte enbart barn till ensamstående föräldrar. Fler än barnet i den anlända familjen behöver stöd in i det ordningsamma och lite krångliga svenska samhället. Alla behöver komma in i gemenskapen. Alltför många invandrarkvinnor kommer inte in i det svenska samhället utan fastnar i rollen att ta hand om barnen i familjen. I genomsnitt tar det över tio år innan en invandrarkvinna kommer in på svensk arbetsmarknad. I klartext betyder det att många kvinnor aldrig introduceras på arbetsmarknaden.

Kontaktfamiljen kan introducera hela invandrarfamiljen i olika miljöer och sammanhang. Tillsammans kan man besöka teater, badhuset, bio, café, föreningsmöten, konstutställningar, bussutfärd till olika delar av kommunen, biblioteket, besök på en arbetsplats och så vidare.

För att kommunen och samhället skall visa sin uppskattning till de familjer som stödjer invandrarfamiljer in i det svenska samhället bör icke-pekuniära uppskattningar ges. Det kan vara busskort till kontaktfamiljens medlemmar, teaterabonnemang, biobiljetter, badhusbiljetter och konserthusbiljetter. Det blir aktivitetsstyrt och invandrarfamiljen får en chans att upptäcka de sociala mönstren i samhället tillsammans med en annan familj.

En kontaktfamilj är viktig för invandrarfamiljen men skall inte vara en översättare av långa och krångliga myndighetskontakter. Det området skall andra ta hand om.

En naturlig ingång till vilket samhälle som helst är det lokala föreningslivet. Genom ett fritidsintresse kan man möta likasinnade människor och ha mycket att prata om. Gemensamma intressen brukar vara en bra isbrytare för konversation. I Sverige har vi ett ovanligt rikt föreningsliv sedan lång tid tillbaka, med idrottsrörelsen, scoutrörelsen, folkbildningsrörelserna och så vidare. Det är därför naturligt att använda dessa i integrationen av nyanlända.

Därför bör den förening som vill få verksamhetsstöd från det offentliga aktivt också arbeta med att få med nyanlända i sin verksamhet. Det kan ske på många olika sätt, exempelvis riktade värvningsinsatser, speciella prova-på-dagar där det också finns kompetens för att överbrygga språkbarriärer.

Föreningar skall också kunna erbjuda praktikplatser och instegsjobb inom områden där man normalt sett inte har anställda.

Det civila samhället måste på ett organiserat sätt ges chansen att bli delaktig i integrationen av nyanlända invandrare som kommer att stanna i Sverige. Ingenting sker av sig självt varför kommunerna måste ta initiativet till att fadderfamiljer för invandrarfamiljer får egentliga uppgifter och chanser att hjälpa till med integrationen.

Fotnot: Ovanstående förslag är hämtade från tankesmedjan Liberalernas rapport En privatare integration.

  • Jan Rejdnell, verkställande ledamot tankesmedjan Liberalerna

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

31 mars
Gunnar Sandelin
20 februari
Stefan Fölster
13 februari
Niklas Bolin m fl
9 januari
Talia Svensson
16 december 2013
Mikael Törnwall
12 december 2013
Gunnar Sandelin
7 november 2013
Åsa Jernberg
22 augusti 2013
Lasse Friberg och Patricia Kempff
5 juli 2013
Göran Arrius och Bo Jansson
11 april 2013
Susanne Lindholm
20 mars 2013
Reza Zarenoe
14 januari 2013
Björn Schaerström
7 januari 2013
Andreas Bergström
18 december 2012
Klas Borell
2 november 2012
Marie Svensson med flera
16 augusti 2012
Aje Carlbom

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
784 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Demokrati

14 april

Regionråd: TV4:s beslut utarmar demokratin

Erik Bergkvist m fl, regionråd
14 april

Barn i Sverige rättslösa när klagorätt för kränkningar saknas

Kattis Ahlström m fl, generalsekreterare Bris
7 april
7 april

Lokalpolitiken kan rädda oss från trianguleringen

Åsa Petersen, Frilansjournalist
3 april

Vi kan också utrota fotbollsvåldet

Pontus Herin, journalist och författare

Senast publicerat

17 april

Jag känner sorg över välfärdens omsorg

Mattias X Lundberg, välfärdsföretagare, Umeå
16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
16 april

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
15 april
15 april

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova