Ett vapenförslag präglat av EU:s okunskap

EU. EU:s förslag om ändring av vapendirektivet med bland annat förbud mot vapentyper för sportskytte och jakt som konsekvens, är varken grundat i forskning eller i enlighet med EU:s tidigare utvärderingar.
Christer Back , kriminalinspektör Nationellt Forensiskt Centrum Väst
Annons

De föreslagna åtgärderna mot legala vapen för jakt och skytte som EU-kommissionen lagt fram skulle få mycket långtgående konsekvenser för EU:s idrottsskyttar och jägare.

Vissa jaktvapentyper skulle förbjudas och flera sporter skulle få lägga ner, bland annat det dynamiska sportskyttet. Dessutom skulle kvarvarande skyttar och jägare tvingas söka om sina licenser vart femte år; ett system som när det provats i Sverige visat sig leda till dyr byråkrati utan särskild nytta. Förslaget skulle också tvinga att samlare och museer att förstöra delar av sina samlingar.

Hade man utgått ifrån forskning hade man sannolikt föreslagit andra åtgärder. Smuggling, inte legala vapen hade varit fokus för åtgärder mot kriminellas eller terroristers användning av illegala vapen.

Annons

Allt detta är sådant man hade funnit om man gjort en konsekvensanalys – vilket EU:s regler stipulerar. Kommissionen på tidsnöd, men så sent som 2014 gjordes dock en utvärdering av EU:s vapendirektiv. Då fann man inget behov av de åtgärder som nu föreslagits. Att förslaget är ett hastverk framgår även av att det är så oskickligt skrivet att det bitvis är svårt att utläsa exakt vad som föreslås. 

Under utfrågningen i Europaparlamentets utskott för den inre marknaden framgick även att förslaget bygger på grova missuppfattningar och okunnighet. Kommissionens representant Pierre Delsaux påstod exempelvis att ett vapen som kunde laddas med tre patroner kunde skjuta 31 kulor. Då en patron består av en hylsa, kula, tändhatt och krutladdning kan en patron (om det inte är en hagelpatron) skjuta iväg exakt en kula.

Kommissionen påstod också att 1000 personer årligen mördas i EU med legala vapen, men i det dokument som man hänvisar till görs ingen uppdelning mellan legala och illegala skjutvapen. Den korrekta siffran är avsevärt lägre.

EU konstaterade i den tidigare utvärderingen att det överlag saknas statistik över vapenstölder och vapenanvändning. Det är sant för EU som helhet, men för Sverige finns sådan forskning, vilket också tas upp i den utvärdering av vapendirektivet som EU gjorde 2014.

I Sverige har Björn Hagelin undersökt ursprung för vapen använda vid grova brott 2000-2010 (Hagelin 2012). Han fann då att vapen med legalt ursprung var extremt ovanliga i dessa fall, vilket överensstämmer väl med vad Lakomaa (2015) funnit när han undersökt vapenstölder.

Såväl sett till antalet vapenägare, antalet vapen som till antalet inbrottsstölder är antalet vapenstölder lågt (antalet stölder är cirka 100 årligen, vilket kan ställas i relation till att det finns cirka 600 000 vapenägare). Nästan inga stulna jakt- eller skyttevapen dyker upp i kriminella sammanhang. 

Här kan påpekas att när det gäller de vapentyper som pekas ut som farliga av EU, halvautomatiska gevär som ”liknar” militära vapen, liksom automatvapen (för grenen k-pistskytte) i princip inte förekommer i den svenska statistiken över stölder från civila vapenägare). Sådana vapen med civilt ursprung har heller inte förekommit i brottslighet i Sverige 

Terrordåd och av media uppmärksammade spektakulära våldsdåd till trots är dödligt våld med skjutvapen dessbättre mycket ovanligt. Det innebär att det endast behövs en begränsad mängd tillgängliga skjutvapen för att kriminella som önskar använda sådana skall kunna få tag på vad de behöver. Det innebär samtidigt att möjligheterna att komma åt kriminell användning av illegala vapen genom ytterligare restriktioner mot legalt vapeninnehav kan betraktas som obefintliga, i synnerhet i ett land som Sverige som redan har restriktiva regler. 

EU-kommissionen har även motiverat förslaget med att man måste ha gemensamma regler för deaktivering (det vill säga pluggning) av skjutvapen. Detta kan tyckas vettigt, men här skall man komma ihåg att sådana regler beslutade EU om redan 1991.

2008 beslutade man dessutom att kommissionen senast 2010 skulle ha implementerat dessa. Så skedde emellertid inte. Att det inte finns gemensamma regler beror sålunda på att kommissionen underlåtit att införa fattade beslut. 

För svensk del spelar detta inte någon roll. Deaktiverade vapen är sedan länge licenspliktiga i Sverige oavsett hur deaktiveringen gått till. Dock är det belysande att ett av de argument EU-kommissionen framför grundar sig i kommissionens egen oförmåga att genomföra beslutad politik.

  • Christer Back, kriminalinspektör Nationellt Forensiskt Centrum Väst, skytteinstruktör vid polisen, styrelseledamot i Svenska polisidrottsförbundets skyttesektion och Sveriges Dynamiska Sportskytteförbund

Fler artiklar om Demokrati

Igår 14:36

Ibland ska regeringen ha beröm också

Hans Li Engnell, socionom och liberal
23 september

En ungdomsrörelse i fritt fall

Alexander Hallberg, Sverok, samt 24 ungdomsorganisationer
22 september

M: Har regeringen tappat frågan om utanförskapet?

Elisabeth Svantesson, arbetsmarknads- och integrationspolitisk talesperson(M)
22 september

Ny karta hotar statlig styrning

Kristina Alsér mfl., landshövding, Länsstyrelsen Kronobergs län

Senast publicerat

Igår 14:36

Ibland ska regeringen ha beröm också

Hans Li Engnell, socionom och liberal
23 september

S: Moderaternas egoism stoppar hyresrätterna

Roger Mogert, stadsbyggnads- och kulturborgarråd (S) Stockholms stad
23 september

Erbjud flexibla jobb för att locka unga

Sofia Larsen & Magnus Hedberg, Jusek
23 september

En ungdomsrörelse i fritt fall

Alexander Hallberg, Sverok, samt 24 ungdomsorganisationer
23 september

”Gamla regler stoppar utbildningen”

Linus Hammarlund m fl, ordförande Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här