Ett nytt industriföretag i varje län lyfter Sveriges välstånd

Ekonomi. Om det flyttade in en ny industri i varje län runtom i landet skulle BNP på bara fem år stiga sex procent och Sverige skulle komma tillbaka i topp bland OECD-länderna vad gäller tillväxt, i nivå med Nederländernas femteplats i dag. Så stora kan effekterna av ny industriproduktion vara, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
Stefan Fölster , chefekonom Svenskt Näringsliv

Debatten om industrin handlar ofta om företag som lägger ner och hur man på olika sätt ska kunna ”rädda” dem från att flytta utomlands. Men det finns ingen naturlag som säger att Sverige måste kämpa i motvind och hålla sig fast vid allt färre och äldre industriföretag.

För modiga kommunpolitiker skulle perspektivet kunna bli ett annat – hur kan regionen bli en miljö dit fler industriföretag vill flytta och etablera sina tillverkningsanläggningar? Vilka konsekvenser skulle det få för den lokala ekonomin, och för Sverige?

Energiproduktion är en växande bransch och det byggs batterifabriker, bara inte i Sverige. Men tänk om det skedde? Hur skulle till exempel ekonomin och jobben påverkas om ett utländskt företag valde att lägga en stor batterifabrik i Kalmar?

Annons

I vår rapport Behöver Sverige fler fabriker? har vi räknat på det. Vi har utgått från det fiktiva företaget ”Framtidsbatteri”, som i vårt exempel har sin bas i USA och tillverkar moderna batterier som delvis tagits fram av svenska forskare.

Den officiella statistiken visar att Sverige har betydligt lägre investeringsgrad än andra länder i OECD, och att arbetslösheten är 7,7 procent. Bakom dessa siffror finns arbetslösa människor, i Kalmar och andra orter, som skulle kunna få jobb på företag som Framtidsbatteri, om sådana företag valde att investera i Sverige. I ett län som Kalmar, med en högre arbetslöshet än i andra delar av riket, skulle hela 900 människor i länet få sysselsättning, både i själva företaget och i kringliggande verksamheter, som de tjänsteföretag som industriföretaget anlitar och de offentliga verksamheter som stöttar invånarna.

Om man antar att liknande industriföretag väljer att etablera sig i Sveriges övriga 20 län skulle de nya jobben delvis tränga undan eller ersätta befintliga jobb. Samtidigt skulle investeringsgraden, produktivitet och lönenivåer stiga. Baserad på den empiriska forskning som finns skulle ett sådant investeringslyft ge Sverige 6 procent högre BNP och löner efter bara fem år jämfört nuvarande trend.

Våra beräkningar visar att nya industrianläggningar inte bara ger jobb åt dem som börjar i det nya företaget, utan att de positiva effekterna sprider sig snabbt. Industrin köper in tjänster – anlitar revisorer och städföretag, anlitar transportföretag och ekonomiadministration. De nyanställdas barn behöver förskola. Lönen som kommer den 25:e spenderas i den lokala Hemköp-butiken eller på caféet på torget.

Alliansen har två gånger gått till val på att skapa fler jobb. Det har blivit fler jobb, men potentialen som finns i ekonomin har inte tagits tillvara. Det räcker inte med att göra generella arbetsmarknadsinsatser. Jobben måste skapas i näringslivet.

Enligt Världsbanken genomfördes inte en enda reform i Sverige under 2011 som förenklar företagandet. Samtliga OECD-länder utom tre förbättrade under perioden 2007-2011 sitt företagsklimat snabbare än Sverige. Företagare anser rentav att villkoren har försämrats något de senaste åren, både på nationell nivå och på lokal nivå, enligt Svenskt Näringslivs undersökningar av företagsklimatet.

Det visar att lokalpolitiker inte enbart behöver vänta på åtgärder från regeringen. Många gånger finns nycklarna till fler industrietableringar på det lokala planet. Kommunpolitiker och länsstyrelser kan göra mycket för att snabbare och mer konstruktiv hantering av tillstånd och miljöprövningar, förutseende planläggning och infrastrukturinvesteringar, utbildning som matchar jobben och på andra sätt öka attraktiviteten för den som vill etablera industriell verksamhet.

Industrin i Sverige står för 50 procent av svensk export, och är också många tjänsteföretags huvudsakliga kunder. Få nya etableringar av industriföretag görs emellertid och svensk industri tappar världsmarknadsandelar. Samtidigt lyckas tysk industri öka sin andel av världsmarknaden. Det visar att det finns en outnyttjad potential även här.

Den som väntar får ingenting gjort. Och om regeringen och kommunpolitiker menar allvar med att skapa jobb, är det dags att skapa bättre förutsättningar för de företag som kan stå för jobben i närtid.

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
639 har röstat hittills.

Fler artiklar om Arbete

17 november

Fas 3 försvinner - nu måste alternativ fram

Helena Frisk m fl, ordförande Verdandi
14 november

Använd kompetensen hos äldre tjänstemän!

Boel Vallgårda & Hans Lindberg, föreningen KSP
14 november

"Schysta villkor viktigare än högre vinst"

Therese Guovelin m fl, Hotell- och restaurangfacket

Senast publicerat

Idag 12:55

"Skattesmäll hotar kommunala bostadsbolag"

Reinhold Lennebo mfl, Fastighetsägarna
Idag 11:19

"HRF svartmålar systemet med hörselcheckar"

Monica All, hörselskadad och egenföretagare
Idag 09:06

"Sluta skicka hem tiggarna"

Sven Hovmöller mfl, föreningen Hemlösa EU-migranter
Idag 05:31

"Vi behöver mer storstadspolitik"

Gustav Lorentz, Handelskammaren

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här