Erlandsson och Reinfeldt, sluta skär ned i glesbygden

Ekonomi. De senaste decenniernas marknadsanpassade lösningar och avregleringar har inte gynnat landsbygden. I stället drivs en politik anpassad efter storstädernas förutsättningar och behov. Nu måste Fredrik Reinfeldt (M) och Eskil Erlandsson (C) stå upp för Landsbygdsprogrammet och driva en rättvis politik, skriver Åse Blombäck och Staffan Nilsson på Hela Sverige ska leva.
Åse Blombäck & Staffan Nilsson , Hela Sverige ska leva
Annons

När stat och kommun inte tar sitt ansvar för att landsbygden får sin del av den service och de tjänster som ett levande samhälle behöver, och när kommersiella krafter inte fyller tomrummen på grund av att lönsamheten anses begränsad, då är det de lokala krafterna – byalag, ideella föreningar, småföretag – som kliver in och skyler över den bristande tillgängligheten. De 5 000 lokala utvecklingsgrupper som är medlemmar i Hela Sverige ska leva satsar över en miljard varje år i ideellt arbete och eget kapital för att utveckla sina bygder och en livskraftig landsbygd.

Vi konstaterar att de senaste decenniernas marknadsanpassade lösningar och avregleringar som regering och riksdag satsat på inte har gynnat landsbygden. I själva verket har det saknats konsekvensanalyser för landsbygden av denna politik, vilket lett till en negativ utveckling i många fall. I fallet med apoteken vittnar många landsbygdsbor om hur de tvingas göra långa resor för att få tag på nödvändiga läkemedel som inte alltid finns tillgängliga på närmaste apotek. När det gäller bredband har de snabba resultaten uteblivit eftersom det saknas en nationell strategi för infrastrukturen på landsbygden och det inte alltid är lönsamt för de stora operatörerna att investera på landsbygden. Istället har byalag med stöd av pengar från bland annat Landsbygdsprogrammet själva tagit tag i grävandet och bildat lokala fibernätverk. 

Storstäderna attraherar allt mer resurser i form av finansiella investeringar, utbildad arbetskraft och utökad infrastruktur, medan landsbygden och bruksorterna präglas av avfolkning och utarmning. Klyftorna mellan stad och land växer och landet splittras allt mer. Ibland kan de politiska ambitionerna vara goda men resultatet blir ändå katastrofalt, som med förändringarna av reglerna för strandskyddet, där utbyggnad i natursköna områden skulle göras möjliga men snarast fick en negativ effekt på landsbygden.

Annons

Nedskärningarna av Landsbygdsprogrammet är en av många åtgärder som missgynnar landsbygden och som intensifierar den pågående avvecklingen och det är i det ljuset som nedskärningarna för perioden 2014-20 blir extra allvarliga. 2007-13 var bassumman för Landsbygdsprogrammet 35,4 miljarder kronor, medan ytterligare medel sköts till för bland annat bredbandsutveckling, vilket gjorde att det totala Landsbygdsprogrammet utgjordes av drygt 38 miljarder kronor. Under nuvarande programperiod har EU:s del skurits ned med tre miljarder kronor och hur mycket extra pengar som kommer att gå till bredband har ännu inte offentliggjorts. Det gör att bassumman för 2014-20 ligger på 32,4 miljarder kronor – en betydande minskning.

Sveriges statsminister och finansminister, liksom delar av oppositionen, har arbetat för att de rika EU-länderna ska betala mer ur sina egna budgetar för bland annat landsbygdens utveckling, och att EU-budgeten därför kan minska. Att sedan inte fylla upp bortfallet visar på en nonchalans inför landsbygdens villkor och dem som får sina hembygder att utvecklas med hjälp av stödet från Landsbygdsprogrammet.

Vi kräver att Landsbygdsprogrammet 2014-20 får lika mycket pengar som under föregående period – inklusive extra pengar för bredbandsutveckling – och att summan uppgraderas i enlighet med inflationen. En ambitionshöjning av programmet så att det kommer upp i 40 miljarder kronor är helt befogat.

Den lokala utvecklingen ska inte drabbas mer än den redan gjort av den rådande politiken och centraliseringen hos de kommersiella krafterna. Vi vill också att det inom programmet och mellan de gamla så kallade pelarna inom jordbrukspolitiken sker en mer rättvis och ändamålsenlig fördelning av medlen, så att nedskärningarna inte drabbar mer allmän lokal utveckling på landsbygden där mobilisering, rådgivning, småföretagande, service och infrastruktur är viktiga delar.

Det är också självklart att Leader ska fortsätta få del av statliga nationella pengar. Leader innebär ett framgångsrikt samarbete mellan lokala ideella krafter, kommun och privat verksamhet. Genom att samarbeta över sektorsgränserna kan verksamhet på landsbygden organiseras på ett effektivt sätt, vilket gör det möjligt att konkurrera med de storskaliga verksamheterna i metropolerna. I Landsbygdsprogrammets nya period kommer Leader enbart att kunna söka pengar för att arbeta på sina strategier under 2014, medan projektansökningar och utbetalningar kommer att starta först en bra bit in i 2015. Detta riskerar att dra undan mattan för många bra och viktiga projekt.

Det stora glappet utan utbetalningar under 2014-15 slår oproportionerligt hårt mot just de aktiviteter som har med landsbygdsutveckling utanför jordbrukssektorn att göra – och specifikt mot de områden och personer som vi representerar. Detta är oacceptabelt. I december skickade vi tillsammans med nästan 20 andra organisationer ett upprop till statsminister Fredrik Reinfeldt och landsbygdsminister Eskil Erlandsson för att visa hur oroliga vi är över de effekter ett nedbantat landsbygdsprogram kommer att få på landsbygdens utveckling.

Vi vill göra det klart: Inga fler nedskärningar på landsbygden – det är dags för en rättvis politik som är till även för dem som bor i glesbebodda områden!

Fler artiklar om Ekonomi

Igår 11:19

Magdalena Andersson har handen i tomtens säck

Josef Fransson & Mattias Bäckström Johansson, Sverigedemokraterna
30 november

Vi måste främja, inte förstöra, delningsekonomin

Olof Kollinius, tankesmedjan ECEPR
29 november

Lärarförbundet förstår inte Reepalus förslag

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund
28 november

V: Nu trappar vi upp arbetet mot vinstjakten

Karin Rågsjö , vårdpolitisk talesperson (V)
28 november

Utan stora reformer växer populismen allt snabbare

Caroline af Ugglas & Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv

Senast publicerat

Idag 16:39

”Dags även för trendbrott i skolpolitiken”

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
Idag 15:47

”En marknadsstyrd skola blir aldrig likvärdig”

Sten Svensson & Daniel Suhonen, Katalys
Idag 12:49

Nej, barnmorskebristen beror inte på abortvården

Mia Ahlberg mfl, ordförande Svenska barnmorskeförbundet
Idag 12:29

Dags att ta tag i skolskillnaderna

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund
Idag 11:01

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här