Elevers hälsa och resultat riskeras i budgetspelet

Elevhälsa. Om både regering och opposition menar allvar med att höja kunskapsresultaten finns all anledning att främja frågan om den fysiska arbetsmiljön i skolan, genom att återinföra miljardsatsningen på bättre skolmiljö. Annars är det eleverna och lärarna som får betala priset för det politiska budgetspelet.
Maritha Sedvallson mfl , Astma- och Allergiförbundet
Annons

Regeringens budgetproposition innehöll en miljard kronor åren 2015-17 för att komma tillrätta med ett eftersatt underhåll i landets skolor. Tyvärr fanns satsningen inte med i den budget för 2015 som riksdagen röstade igenom i december. Nu måste regeringen återupprätta ambitionerna för en bättre fysisk arbetsmiljö i skolan i vårbudgeten. Ett prioriterat område är att åtgärda dålig inomhusluft – ett utbrett arbetsmiljöproblem för elever och skolpersonal som leder till ohälsa och sämre skolresultat. 

Under 1960- och 70-talens elevboom gjordes ett stort antal ny- och tillbyggnader av svenska skolor. Efter 1970-talet har relativt få skolor byggts i Sverige. Därför finns det än i dag barackliknande skolpaviljonger i många kommuner, trots att de ursprungligen var tänkta som tillfälliga lösningar. 

För knappt tio år sedan undersökte Boverket och Energimyndigheten svenska skolors renoveringsbehov, och kom fram till att de akuta behoven skulle kosta närmare en miljard kronor att åtgärda. Utöver dessa mest akuta åtgärder bedömdes ytterligare minst fyra miljarder behövas för uppföljande renoveringar. Inget talar för att situationen har förbättrats nämnvärt sedan dess då många undervisningslokaler i dag är underdimensionerade för antalet barn och vuxna som vistas i dem. 

Annons

Det finns ingen samlad bild av inomhusluftkvaliteten i svenska skolor, men att det finns problem är uppenbart. Byggnadsägare och kommuner har enligt lag ett gemensamt ansvar att granska ventilationen i varje enskild skola. När branschorganisationen Svensk Ventilation under fjolåret undersökte hur tillsynsarbetet kring ventilationskontroll fungerar visade det sig att bara fyra av tio kommuner följer lagen.

I många kommuner finns planer på att rusta upp skolor, men projekten får ofta stå tillbaka av kostnadsskäl. Trots larm från elever, lärare och skyddsombud är det inte ovanligt att renoveringar kommer till stånd först efter anmälningar till Arbetsmiljöverket eller när problemen har uppmärksammats i media. 

I dag har ungefär var tredje elev någon form av allergi och antalet barn med läkardiagnosticerad astma har ökat från sex till nio procent på åtta år. Till följd av konstaterade brister i inomhusmiljön i skolan bedriver Folkhälsomyndigheten ett nationellt tillsynsprojekt som ska lyfta fram viktiga åtgärder inom ventilation, städning och egenkontroll. Ambitionen är lovvärd, men tyvärr har den inneburit att lärare fått ägna sin tid åt att städa i stället för till undervisning. Därför behövs extra resurser för städinsatser i skolornas budget. 

Det behövs en ekonomisk stimulans från statligt håll för att komplettera tillsynen så att en upprustning av skolmiljön blir verklighet och så att lärares kompetens inte slösas bort på fel saker. Redan 2008 föreslog Lärarförbundet en så kallad ”skolrot” som innebär att staten står för en del av kostnaderna för att rusta upp skolmiljön. Det är nu av yttersta vikt att dessa satsningar återigen lyfts in i kommande budget.

Det finns många brister i skolans fysiska arbetsmiljö och skälen att åtgärda dem är ännu fler. Det handlar om att lyfta barnhälsoperspektivet och skapa en bättre vistelse- och lärandemiljö för elever som inte själva kan påverka var de tillbringar stora delar av sin tid. Forskning från Danmark visar ett samband mellan luftomsättning i klassrummen och elevers prestationer i skolan. 

Vi vet att lärare toppar undersökningar om sjukskrivningar. Att få bukt med skolans fysiska arbetsmiljö skulle därför ge en attraktivare arbetsplats för lärare och annan skolpersonal – och en överlag bättre folkhälsa. Arbetsmiljön i skolan spelar roll. En undersökning som Lärarförbundet och Sveriges Elevkårer gjorde 2013 visade att det finns ett samband mellan lärares sjuktal och elevers resultat. Ju sjukare lärarna är i en kommun, desto lägre betygspoäng har eleverna i årskurs 9. Andelen elever som slutför gymnasieskolan är också lägre i dessa kommuner.

Om både regering och opposition menar allvar med att höja kunskapsresultaten finns all anledning att främja frågan om den fysiska arbetsmiljön i skolan, genom att återinföra miljardsatsningen på bättre skolmiljö. Annars är det eleverna och lärarna som får betala priset för det politiska budgetspelet. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Fler artiklar om Skola

Igår 11:06

Lokalt samarbete med högskolan höjer kvaliteten

Eva Nordmark
, ordförande TCO
Igår 05:30

”Lyft frågan om statlig styrning av skolan, M”

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
23 mars

”Barn med autism ingår i skoluppdraget”

Malin Holm & Jiang Millington, föräldranätverket Barn i Behov
23 mars

”Skolan måste vara en trygg plats för alla elever”

Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer
22 mars

”En elev får aldrig bli en fråga om lönsamhet”

Lisa Palm mfl, Feministiskt initiativ Sthlm

Senast publicerat

Igår 13:35

”Fi:s feminism är rent kvinnofientlig”

Linnea Hylén, ledamot i CUF:s internationella kommitté
Igår 11:06

Lokalt samarbete med högskolan höjer kvaliteten

Eva Nordmark
, ordförande TCO
Igår 10:56
Igår 10:29

”Vårdval gör vården för reumatiker ojämn”

Håkan Håkansson & Cecilia Carlens, Reumatikerförbundet resp Sv Reumatologisk Förening
Igår 09:56

Kostråd måste kunna få anpassas till individen

Jenny Levin mfl, leg. dietist primärvården Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här