Elevers hälsa och resultat riskeras i budgetspelet

Elevhälsa. Om både regering och opposition menar allvar med att höja kunskapsresultaten finns all anledning att främja frågan om den fysiska arbetsmiljön i skolan, genom att återinföra miljardsatsningen på bättre skolmiljö. Annars är det eleverna och lärarna som får betala priset för det politiska budgetspelet.
Maritha Sedvallson mfl , Astma- och Allergiförbundet
Annons

Regeringens budgetproposition innehöll en miljard kronor åren 2015-17 för att komma tillrätta med ett eftersatt underhåll i landets skolor. Tyvärr fanns satsningen inte med i den budget för 2015 som riksdagen röstade igenom i december. Nu måste regeringen återupprätta ambitionerna för en bättre fysisk arbetsmiljö i skolan i vårbudgeten. Ett prioriterat område är att åtgärda dålig inomhusluft – ett utbrett arbetsmiljöproblem för elever och skolpersonal som leder till ohälsa och sämre skolresultat. 

Under 1960- och 70-talens elevboom gjordes ett stort antal ny- och tillbyggnader av svenska skolor. Efter 1970-talet har relativt få skolor byggts i Sverige. Därför finns det än i dag barackliknande skolpaviljonger i många kommuner, trots att de ursprungligen var tänkta som tillfälliga lösningar. 

För knappt tio år sedan undersökte Boverket och Energimyndigheten svenska skolors renoveringsbehov, och kom fram till att de akuta behoven skulle kosta närmare en miljard kronor att åtgärda. Utöver dessa mest akuta åtgärder bedömdes ytterligare minst fyra miljarder behövas för uppföljande renoveringar. Inget talar för att situationen har förbättrats nämnvärt sedan dess då många undervisningslokaler i dag är underdimensionerade för antalet barn och vuxna som vistas i dem. 

Annons

Det finns ingen samlad bild av inomhusluftkvaliteten i svenska skolor, men att det finns problem är uppenbart. Byggnadsägare och kommuner har enligt lag ett gemensamt ansvar att granska ventilationen i varje enskild skola. När branschorganisationen Svensk Ventilation under fjolåret undersökte hur tillsynsarbetet kring ventilationskontroll fungerar visade det sig att bara fyra av tio kommuner följer lagen.

I många kommuner finns planer på att rusta upp skolor, men projekten får ofta stå tillbaka av kostnadsskäl. Trots larm från elever, lärare och skyddsombud är det inte ovanligt att renoveringar kommer till stånd först efter anmälningar till Arbetsmiljöverket eller när problemen har uppmärksammats i media. 

I dag har ungefär var tredje elev någon form av allergi och antalet barn med läkardiagnosticerad astma har ökat från sex till nio procent på åtta år. Till följd av konstaterade brister i inomhusmiljön i skolan bedriver Folkhälsomyndigheten ett nationellt tillsynsprojekt som ska lyfta fram viktiga åtgärder inom ventilation, städning och egenkontroll. Ambitionen är lovvärd, men tyvärr har den inneburit att lärare fått ägna sin tid åt att städa i stället för till undervisning. Därför behövs extra resurser för städinsatser i skolornas budget. 

Det behövs en ekonomisk stimulans från statligt håll för att komplettera tillsynen så att en upprustning av skolmiljön blir verklighet och så att lärares kompetens inte slösas bort på fel saker. Redan 2008 föreslog Lärarförbundet en så kallad ”skolrot” som innebär att staten står för en del av kostnaderna för att rusta upp skolmiljön. Det är nu av yttersta vikt att dessa satsningar återigen lyfts in i kommande budget.

Det finns många brister i skolans fysiska arbetsmiljö och skälen att åtgärda dem är ännu fler. Det handlar om att lyfta barnhälsoperspektivet och skapa en bättre vistelse- och lärandemiljö för elever som inte själva kan påverka var de tillbringar stora delar av sin tid. Forskning från Danmark visar ett samband mellan luftomsättning i klassrummen och elevers prestationer i skolan. 

Vi vet att lärare toppar undersökningar om sjukskrivningar. Att få bukt med skolans fysiska arbetsmiljö skulle därför ge en attraktivare arbetsplats för lärare och annan skolpersonal – och en överlag bättre folkhälsa. Arbetsmiljön i skolan spelar roll. En undersökning som Lärarförbundet och Sveriges Elevkårer gjorde 2013 visade att det finns ett samband mellan lärares sjuktal och elevers resultat. Ju sjukare lärarna är i en kommun, desto lägre betygspoäng har eleverna i årskurs 9. Andelen elever som slutför gymnasieskolan är också lägre i dessa kommuner.

Om både regering och opposition menar allvar med att höja kunskapsresultaten finns all anledning att främja frågan om den fysiska arbetsmiljön i skolan, genom att återinföra miljardsatsningen på bättre skolmiljö. Annars är det eleverna och lärarna som får betala priset för det politiska budgetspelet. 

Fler artiklar om Skola

Igår 05:45

Lämna inte yrkeslärarna och deras elever i sticket

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
30 november

Ge fler yrkeselever chans till utlandspraktik

Ulf Melin, Therese Guovelin & Tobias Krantz, Universitets- och högskolerådet, LO samt Svenskt Näringsliv
28 november

”UHR missar kärnan i IB-utbildningen”

Giles Whiteley , biträdande universitetslektor, Stockholms Universitet
28 november

”Skolpengen viktigare än vinsterna”

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
25 november

Krismedvetenhet saknas i Stockholms stad

Johan Törnroth, ordförande Lärarförbundet Stockholm

Senast publicerat

Idag 08:48

Barnmorskor måste sätta kvinnans behov främst

Malin Lernfelt, liberal debattör, fd ledarskribent
Igår 14:10

Riskfrågan bör vägas utifrån helheten

Rosie Kvål, riskkonsult, Brandskyddslaget
Igår 12:28

Glöm inte bort rättsväsendet, Shekarabi

Fredrik Svärd, Ulf Lindén & Johan Norin, jurister med IT-inriktning
Igår 11:45

Abortsköterskor hjälper bara abortmotståndarna

Adam Garneij, ordförande CUF Göteborg

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här